Arbetet är  baserat på studier gjorda på en högstadieskola i en mindre kommun i södra Sverige. Syftet med den här studien har varit att försöka ta reda på hur lärare och resurspedagoger tycker att skolan lyckas med sitt särskilda ansvar för de elever som har svårigheter att nå målen i skolan genom att ta reda på hur de tolkar begreppet  ”En skola för alla ”. Respondenterna anser att skolan skall vara likvärdig för alla elever, oavsett vilka förutsättning och behov de har. Metoderna har varit kvalitativa intervjuer med 4 pedagoger som arbetar dagligen med elever som av något skäl är i behov av särskilt  stöd för att nå målen för utbildningen. Resultatet av studien visar på att pedagogerna inte anser att deras skola lever upp till begreppet ” En skola för alla” och att deras skola på allvar måste börja med att skaffa sig en ökad kunskap och förståelse för elever i behov av särskilt stöd. Utmaningarna ligger i att få med sig ledningen och övriga lärare i detta komplexa arbete. Det framkommer även i resultatet att material, lokaler och resurser är väldigt begränsat idag.

Syftet med denna studie är att undersöka hur olika fritidshem arbetar med inkludering av elever som är inskrivna i grundsärskolan. I syftet ingår också att undersöka fritidspersonalens uppfattningar om de omständigheter som påverkar arbetet med inkludering samt hur samtliga elever i verksamheten påverkas av det inkluderande arbetssättet. Metoden som använts är kvalitativa intervjuer. Fem fritidspersonal som arbetar på fem olika fritidshem i Stockholms län har intervjuats. Intervjuerna har analyserats med stöd av det sociokulturella perspektivet samt de specialpedagogiska perspektiven: kategoriska- samt relationella perspektiven. I studien framkom att en inkluderad fritidsverksamhet var möjlig om än resurskrävande då många anpassningar behövde göras samt hög personaltäthet krävdes. Många pedagogiska fördelar i den inkluderade fritidsverksamheten framkom: som utveckling i socialt samspel samt att möta olikheter. En central framgångsfaktor för att bedriva den inkluderade verksamheten visade sig vara hur ledningen på skolan organiserade arbetet. Det visade sig att den inkluderade verksamheten bygger på tankar om att alla elever ska känna tillhörighet och gemenskap samt att olikheter ses som en tillgång. / The purpose of this study is to examine how different leisure-time centers work with inclusion of pupils who are enrolled in the compulsory school for pupils with learning disabilities. The study will also examine the perceptions of the circumstances that affect the work with inclusion among the staff at the leisure-time centers. How the pupils are affected by the working methods for inclusion will also be examined. The methodology used in this study is qualitative interviews. Five staff from five different leisure-time centers in Stockholm County, who work in various ways with inclusion of pupils with learning disabilities, have been interviewed. The interviews have been analyzed by using the sociocultural perspective as well as the special educational perspectives; categorical and relational perspectives. The study showed that inclusive leisure-time centers were possible, although resource-demanding since many adaptations needed to be made and high staff density was required. Many educational benefits in the inclusive leisure-time centers emerged; such as development in social interaction and ways to meet differences. A central factor of success for conducting the inclusive leisure-time turned out to be how the management at the schools organized the work. Furthermore, the results showed that the work with inclusion was based on beliefs that all pupils should feel that they belong to the community and that differences should be celebrated.

<p>Syftet med detta arbete är att undersöka vilken uppfattning pedagoger i förskola och skola har om sambandet mellan mat och koncentration. Anser de att mat har en betydelse för barns förmåga att delta i de verksamheter de befinner sig i? För att barn och vuxna skall orka vara delaktiga i sociala sammanhang och kunna vara koncentrerade krävs en näringsriktig kost. Vi har därför sökt att få fram vad som betraktas vara en näringsriktig måltid för barn. Genom enkätundersökning, intervju, observation samt litteraturstudier har vi försökt att få fram svar på dessa frågor. Vi berör skolmatens historia och politiken kring hur det kom sig att barn överhuvudtaget skall serveras mat i de verksamheter de befinner sig i. Vi har försökt se bortanför det psykomedicinska paradigmet för att förklara vissa orsaker till koncentrationsvårigheter.</p><p>The purpose with this work is to examine how the pedagogy personnel in pre-school and school thinks about the connection between food and concentration. Do they believe that food has meaning for the children’s ability to participate in the educational programs they attend in? The strength children and adults need to have, for the ability to participate in social interaction, demands good nourishing food. Therefore we have tried to find answers to what a nutritious meal is for children. Trough questionnaire, interview, observation and litterateur studies we have tried to find answers to these questions. We discuss the history of the school-meal and the politics surrounding the question why children should be served food in the educational programs they attend in. We have tried to look beyond the psycho medical paradigm to explain some causes to behavior problem.</p>

<p>Den här avhandlingen handlar om ungdomars erfarenheter och upplevelser av delaktighet i det som enligt skolans mål skall vara ´en skola för alla´. Vi har under tre terminer varit deltagande observatörer och intervjuat ungdomar på en skola (år 6-9) som vi kallar Vegaskolan. Studien beskriver möten i tid och rum mellan olika livsvärldar, mellan ungdomarna sinsemellan, mellan ungdomar och vuxna och mellan vuxna. Här framträder också relationen mellan ungdomar och det innehåll som skolan arbetar med. Dessa möten får konsekvenser för delaktighet och utanförskap, ungdomarnas självbilder, lärandet och vilket stöd som de erbjuds.</p><p>Vår ambition har varit att se delaktighet ur ungdomars perspektiv med syftet att förstå de processer som reser hinder och skapar möjligheter för delaktighet. Vår utgångspunkt har varit ungdomarnas syn på sitt vardagsliv i skolan. De har berättat om sina minnen från förskola och skola, sin nutid och sina tankar om framtiden, gjort val av vad de sett som relevant att delge oss och hur de velat framställa sina erfarenheter. I sina reflektioner har de bidragit med analyser av skolan och det som skett där. De har i jämförelse med skolpersonal i flera avseenden en annorlunda erfarenhet av skolan samt en helhetsbild av sin egen tid där.</p><p>De vuxna kommer bara i mycket begränsad utsträckning till tals i denna studie. De syns genom ungdomarnas och våra beskrivningar av vad de säger och gör. Detta kan tyckas ge en ensidig bild men vi menar att det mesta som skrivs om skolan utgår från ett vuxenperspektiv och att den bilden behöver kompletteras med andra perspektiv.</p><p>Vi har valt att göra fältstudien på en skola, som vi utifrån mötet med ungdomarna och vuxna där upplevde som ”det goda exemplet”. Vi bedömde att vi i denna miljö skulle kunna upptäcka mer av möjligheter till delaktighet, men också vilka hindren är även under relativt goda förhållanden. Avhandlingen har möjliggjorts av skolverket som har finansierat den som projektarbete under tre år.</p>

<p>The terms”inclusion” and” a school for all” are closely connected. The question schools can ask themselves is how they choose to create inclusion and a school for all and also in what perspective. The purpose with this study was to find out how the headmasters and the teachers at “Blommans skola” reasoned about the definition “inclusion”. In order to fulfill the purpose I used the following questions: How do the teachers reason around the two definitions “inclusion” and “a school for all” and how does this school include children with special needs?</p><p>I chose to work with a qualitative research method and I performed interviews based on an interview guide. The empirical material I gathered was divided into themes in order to analyze how the participants in the study had concluded the central definition inclusion to individualization, pupils with special needs, a school for all and interest and motivation.  The result of my research show that the informants define inclusion as having the same human value regardless and include everyone accordingly even the ones at the moment not present in the classroom. My material shows that it is the segregated integration that dominates the education situations and that the informants think that it is necessary in order to individualize learning. The informants think it is not excluding to have the pupil attend the school best fitted for the individual needs. My conclusion is that “a school for all” needs to be individually laid out, no matter what special needs are required, since all of us have a different way of learning.</p>

Syftet med detta arbete är att undersöka vilken uppfattning pedagoger i förskola och skola har om sambandet mellan mat och koncentration. Anser de att mat har en betydelse för barns förmåga att delta i de verksamheter de befinner sig i? För att barn och vuxna skall orka vara delaktiga i sociala sammanhang och kunna vara koncentrerade krävs en näringsriktig kost. Vi har därför sökt att få fram vad som betraktas vara en näringsriktig måltid för barn. Genom enkätundersökning, intervju, observation samt litteraturstudier har vi försökt att få fram svar på dessa frågor. Vi berör skolmatens historia och politiken kring hur det kom sig att barn överhuvudtaget skall serveras mat i de verksamheter de befinner sig i. Vi har försökt se bortanför det psykomedicinska paradigmet för att förklara vissa orsaker till koncentrationsvårigheter. The purpose with this work is to examine how the pedagogy personnel in pre-school and school thinks about the connection between food and concentration. Do they believe that food has meaning for the children’s ability to participate in the educational programs they attend in? The strength children and adults need to have, for the ability to participate in social interaction, demands good nourishing food. Therefore we have tried to find answers to what a nutritious meal is for children. Trough questionnaire, interview, observation and litterateur studies we have tried to find answers to these questions. We discuss the history of the school-meal and the politics surrounding the question why children should be served food in the educational programs they attend in. We have tried to look beyond the psycho medical paradigm to explain some causes to behavior problem.

Abstract Since 1990, special needs educators have been working in both primary and junior school. It has not been easy for the special needs educators to take authority when working with broader educational issues due to the varying requirements placed upon them. The object of this study is to examine how certain primary and junior school teachers describe their expectations of special needs educators and their professional role. I have conducted individual interviews with three primary school teachers and three junior school teachers, who have at least five years experience of working within their respective fields. The interviews have been scrutinized, and the results are presented with the help of five different themes. The results were then analysed in accordance with the two perspectives of special needs education described by Persson (2001) those of both the relational and the categorical perspective. Amongst other things the results show that the view of primary and junior school teachers with regards to special needs educators differ one from another. Primary school teachers have more expectations that the special educator will provide them with support for the whole working team, and how they can proceed to work with their pupils. Junior school teachers in contrast place more emphasis on the special educator working directly with the pupils, and not simply as a source of advice on working methods. From the analysis we can conclude that primary school teachers have a viewpoint which lies much nearer to that of the relational perspective, whilst the junior school teachers’ are more recognizable as having a categorical viewpoint. Keywords: Special needs educator, special education, one school for all, professional role, profession. / Sammanfattning Sedan 1990 utbildas det specialpedagoger som arbetar i såväl förskola som grundskola. Det har inte alltid varit enkelt för specialpedagoger att få mandat att arbeta med sina uppdrag och förväntningarna på dem varierar. Syftet med denna studie är att undersöka hur några förskollärare och grundskollärare skolår 1-5, beskriver sina förväntningar på specialpedagogens yrkesfunktion. Jag har genomfört individuella intervjuer med tre förskollärare och tre grundskollärare samtliga med minst fem års erfarenhet inom yrket. Intervjuerna har bearbetats och resultatet presenteras i fem teman. Resultatet analyserades sedan i relation till de två perspektiv på specialpedagogisk verksamhet som bland annat beskrivits av Persson (2001), det relationella perspektivet och det kategoriska perspektivet. Resultatet visar bland annat att förskollärares och grundskollärares syn på specialpedagogens yrkesfunktion skiljer sig åt i denna studie. Förskollärarna ger i högre utsträckning uttryck för en syn på specialpedagogen som en resursperson för arbetslaget som de kan använda som stöd i sitt arbete kring barn i behov av särskilt stöd. Grundskollärarna däremot ger i högre utsträckning uttryck för en syn på specialpedagogen som en resursperson som utför det direkta arbetet med eleverna. Av analysen framgår att förskollärarna i högre grad ger uttryck för ett synsätt på specialpedagogisk verksamhet som ligger nära det relationella perspektivet, medan grundskollärarna i högre grad ger uttryck för ett synsätt på specialpedagogisk verksamhet som motsvarar ett kategoriskt perspektiv. Nyckelord: Specialpedagog, specialpedagogik, en skola för alla, yrkesfunktion, profession.

Som blivande lärare har vi många gånger funderat på om elever kan vara inkluderande med samtidigt vara exkluderade i den gemensamma grupp en klass bildar. Inkludering har i detta arbete fått betydelsen att vara en social företeelse som innebär gemenskap, delaktighet och trygghet. Syftet med studien blev därmed att utröna vad det är som gör att elever känner sig inkluderade respektive exkluderade i gemenskapen i skolan. I den teoretiska bakgrunden presenteras tanken med en skola för alla samt vad inkludering som social företeelse innebär. Studien är baserade på en narrativ metod där tolkning av elevers berättelser om gemenskapen i skolan är en del av arbetet. Resultatet visade att gemenskapen i klassen, kamrater, lärare, aktiviteter i klassrum och på skolgården är faktorer som påverkar känslan av att vara inkluderade respektive exkluderad. Generellt sett upplever sig alla elever vara trygga i klassrummet och på skolan. Även om eleverna ansåg att ingen i klassen var utanför var det några elever som ansåg sig själva vara detta. Om lärare i en skolverksamhet tar för givet att en elev är inkluderad i gemenskapen men inte är det kan det vara förödande för den eleven. Detta medför att lärare kontinuerligt bör granska de sociala relationerna mellan eleverna. Grupparbeten där samarbete är det övergripande syftet är något som kan stärka elevernas acceptans för varandras olikheter vilket kan leda till en bättre gruppgemenskap. / As proposed teachers, we have often speculated on if pupils can be included respectively excluded in that common group a class forms. Inclusion has in this work got the meaning of being a social phenomenon that means spirit of togetherness,participation and wellbeing. The aim with the study became thereby to find out what it is that makes pupils feel included respectively excluded in the spirit of togetherness within their school. In the theoretical background, the thought with a school for everyone is presented and what inclusion as social phenomenon means. The study is based on narrative method where interpretation of pupils' stories is a part of the work. The result showed that the spirit of togetherness in the class, friends, teachers, activities in the classroom and on the playground are factors that involve the feeling of being included respectively excluded. All the pupils generally experience themselves to be safe in the classroom and on the school. Although the pupils wrote that nobody in their class where left outside, being out of it, some pupils regarded themselves to be this. If teachers in a school take for granted that a pupil is included in the spirit of togetherness, but is not, it can be devastating for that pupil. This means that teachers continuous should check the social relationships between the pupils. Groupwork where cooperation is the overall aim is something that can strengthen the students' acceptance for each others differences which can lead to a better group spirit.

Tanken om den inkluderande skolan har under en längre tid debatterats livligt av forskare från olika vetenskapliga discipliner. Det som i huvudsak har diskuterats är om, och i så fall varför, alla elever skall undervisas tillsammans eller inte. Märkligt nog har frågan om hur en inkluderande skola kan uppnås inte alls fått samma uppmärksamhet. Syftet med den här studien är att öka kunskapen om och förståelsen för hur ”den inkluderande skolan” kan skapas och hur personal, elever och föräldrar upplever en skola som strävar efter att bli fullständigt inkluderande. Studien bygger på kvalitativa, semistrukturerade intervjuer i en skola vars uttryckliga ambition är att bli en skola för alla elever. Tretton personer intervjuades: fem av skolans personal, fyra elever och fyra föräldrar. I resultatet framkommer det att begreppet ”en skola för alla” har olika betydelse för de intervjuade personerna. Eleverna beskriver ”en skola för alla” som en skola där alla trivs och mår bra. De använder ord som glädje och kamratskap, medan skolpersonalen i huvudsak relaterar till lärande, flexibilitet i undervisningsmetoder, olika former av stöd, storleken på klasserna, antal lärare i klassrummen samt tillgången till tekniska hjälpmedel. / Researchers from different disciplines have debated the idea of inclusion in relation to the educational system for quite a while and the debate is still ongoing. The debate has mainly focused on why and whether all children should be educated together. Interestingly, the question of how inclusion could be achieved has not received the same attention. The purpose of this study is to increase the knowledge and understanding of how “the inclusive school” can be created and how a school that attempts to reach full inclusion is experiences by staff, pupils and parents. Qualitative, semi-structured interviews were conducted in a school that has the explicit aim of becoming a school that includes all children. Thirteen people were interviewed: five of the staff, four children and four parents. The results indicate that there are different views among the participants about “the inclusive school”. While the children appear to associate an inclusive school with a feeling of well being and mention words like happiness and friendship the staff mention more knowledge related concepts, such as learning, flexibility in teaching methods, support forms, class size, number of teachers in the classrooms and technical facilities.

This study is about what teachers in primary schools say that they are doing to create a school for all. The purpose of this study is to find out what teachers in primary schools say that they do on their mission to create a school for everyone and how they organize teaching to achieve this. The study was conducted as an interview of five teachers from elementary school of different gender and with a qualitative method because it provides a great opportunity to problematize, interpret and understand the responses of the interviewees. The results show that all the teachers think that their mission is to teach so that they can give each student what they need to achieve the goals. This may not be every day but over time, they hope that all students feel that they get so much of the teacher's time that they need.