De stora börsbolagen i Sverige får mycket plats i massmedia då det diskuteras flitigt om hur bolagsstyrelserna ser ut och hur de agerar. Men börsbolagen står endast för en bråkdel av alla aktiebolag i Sverige. De mindre och medelstora aktiebolagen skrivs det inte om lika mycket utan de arbetar i skymundan, i alla fall styrelsen. Stora börsbolag består ofta av flera olika ägare i motsats till medelstora företag. De måste följa regleringar och formaliteter gällande styrelsearbete i större utsträckning än vad små privata enmansaktiebolag behöver göra och därför finner vi det intressant att undersöka till vilken grad de mellanstora aktiebolagen gör det. Skillnaderna i styrelsearbetet kan bero på flera faktorer, exempelvis finns det små aktiebolag som inte kräver något betydande styrelsearbete då deras verksamhet inte är tillräckligt stor eller att åsikterna om styrelsens roll är skilda.  Syftet med denna uppsats var att undersöka styrelsearbetet i ett fåtal mellanstora företag, med varierande ägarstruktur, för att se hur aktivt de arbetade. Vidare ville vi få en djupare insikt i vad företagen anser att styrelsens roll är, om den var övervakande eller sågs som en resurs samt om detta påverkade valet av styrelseledamöter. Resultatet samlades in från fyra företag av olika storlek inom kategorin medelstora bolag, genom intervjuer. En slutsats som kom fram var att graden av aktivt styrelsearbete varierade mycket beroende på vad företagen ansåg att styrelsens roll var samt hur ägarstrukturen såg ut. Vidare kunde vi se att ju aktivare styrelsearbetet var desto noggrannare var styrelsen med tillsättningen.

Sverige har sedan år 2009 det nationella målet att producera 30 TWh vindkraftsenergi, varav 20 TWh ska komma från landbaserad vindkraft. Detta är ett viktigt delmål för att bli ett mindre fossilberoende samhälle och för att minska koldioxidutsläpp och luftföroreningar. För att nå det nationella målet om 30 TWh utgör vindkraft en viktig förnybar energikälla. Åre kommun och Bergs kommun i Jämtlands län har båda upprättat ett vindkraftstillägg till sina översiktsplaner där de har pekat ut områden möjliga för storskalig vindkraftsetablering, detta för att underlätta för exploatörer att veta på vilka platser kommunen stödjer en utredning för vindkraftsetablering. En vindkraftspark kan sedan augusti år 2009 endast få tillstånd om kommunfullmäktige i kommunen där parken planeras att etableras i tillstyrker parken. Kommunen kan alltså med ett veto stoppa ett vindkraftsprojekt, utan motivering. Således har kommunpolitiker stor inverkan på ett vindkraftsprojekts utfall. För att veta vad som har lett till tre olika vindkraftsparkers utfall har kommunens vindkraftstillägg till översiktsplanen, kommunikationen mellan exploatören och allmänheten, medias inverkan samt den kommunala vetorätten undersökts. Två av de tre studerade vindparksplanerna har fått avslag från kommunfullmäktige. Den tredje fick tillstånd 2011. Representanter från kommunernas kommunfullmäktige har intervjuats, samt representanter från varje vindbolag. Resultaten från denna studie visar att kommunens vindkraftstillägg spelar mindre roll i både val av etableringsplats och i kommunfullmäktiges val att använda det kommunala vetot. Kommunikationen mellan exploatören och allmänheten är viktig för att få lokalt stöd och genom detta få kommunal tillstyrkan. Det är svårt att dra en slutsats om hur stor inverkan media haft på vindkraftsetableringarna. Den kommunala vetorätten har haft stor inverkan på vindkraftsetableringarna och har använts för att få ut någon slags vinst av etableringarna, antingen politisk eller ekonomisk. Framtida forskning behövs kring allmänhetens och närboendes syn på vindkraftsetableringar. / Since 2009, Sweden has the national objective to produce 30 TWh wind energy, where 20 TWh should originate from land based wind turbines. This is an important sub target to become fossil fuel independent community and to reduce the carbon dioxide emmissions and air pollution. To reach the national objective of 30 TWh, wind power is an important renewable energy alternative. The municipalities of Åre and Berg in Jämtland county, Sweden, have both established a wind power supplement to their municipality layout plan, where they point out locations suitable for large scale windfarm establishments, to facilitate for the exploiter where the municipality support wind power establishments. Since august 2009, the representative assembly of the municipality must grant the establishment permission for the wind park. Hence, the municipality can stop an establishment with a veto without motivation. Thus, the representative assembly of the municipality has a large impact on the outcome of a windfarm establishment.  To understand the outcome of three wind farm establishments, the municipality layout plan, the communication between the exploiter and the general public, the impact of media and the municipality veto were studied. Two of three studied wind farm projects were dismissed by the representative municipality assembly. The third project was granted in 2011. Representatives from the assembly of municipality and from the wind farm exploiter firms were intervjued. The results from this study shows that the municipality layout plan has little impact both on the exploiters choise of location for the wind farm and on the assemblies choise to use the veto. The communication between the exploiter and the general public is important for local support and through this, a grant from the assembly. It is difficult to draw any conclution from the impact of the media from the limited data in this study. The municipality veto has a large impact on the outcome of the windfarms establishments and has been used to profit from the establishments, either political or economical. Future studies should be directed towards a survey amongst the general and local public.

I denna studie beskriver sex gymnasieelever sina erfarenheter av och uppfattningar om matematikundervisningen i grundskolan i relation till deras matematiksvårigheter. Studien är kvalitativ med fenomenologisk hermeneutisk metodansats eftersom den undersöker subjektiva upplevelser och hur eleverna tolkar dessa för att skapa en förståelse av sin situation. Metodvalet föll på semistrukturerade intervjuer för att det gav eleverna möjligheten att uttrycka sina upplevelser mer fritt. Ur litteraturstudien och resultatet framkommer en tydlig bild av att elevers uppfattningar och affektiva reaktioner kan bli en begränsningsfaktor för matematikinlärningen. Efter att ha misslyckats med matematiken under flera år skildrar alla eleverna i denna studie en uppgivenhet som ledde till en negativ självuppfattning om den akademiska förmågan och affektiva reaktioner som matematikångest och ett undvikande beteende. Kontexten inom vilket lärandet sker har stor betydelse för inlärningen och omgivningen bidrar till elevers uppfattningar och reaktioner. Därför kan fokus inte enbart ligga på individnivå vid stödåtgärder. Negativa uppfattningar och affektiva reaktioner och dess effekter behöver synliggöras, bemötas och motverkas i ett så tidigt stadium som möjligt. Det är därför viktigt att lärare har en medvetenhet om vilken inverkan deras egna egenskaper, förväntningar på eleverna, uppfattningar om ämnet matematik och relationen till elever har på elevers egna matematikrelaterade uppfattningar och matematikinlärning. För att stödåtgärder ska få önskad effekt behöver lärare ta i beaktning de känslomässiga kännetecknen och elevers matematikrelaterade uppfattningar. En positiv akademisk självuppfattning bör bli en viktig del av matematikinlärningen.

Bakgrund: IFRS 13 behandlar värdering och upplysningskrav för värdering till verkligt värde som är en marknadsbaserad värdering. Banksektorn är en verksamhet som får tydliga konsekvenser med svårigheterna att värdera sina finansiella tillgångar till verkligt värde. En finansiell tillgång som bankerna har är utlåning till allmänheten. Mindre banker får fler förfrågningar om lån med hög risk och för att undvika en felbedömning av utlåningen bör en riskbedömning göras. Om en bank gör denna riskbedömning felaktigt kan bankerna få en förlust och förlora eget kapital. Syfte: Syftet med arbetet är att granska skillnaderna mellan några mindre bankers värdering till verkligt värde av posten utlåning till allmänheten. Syftet är dessutom att belysa både problem och möjligheter med bankernas riskhantering för både banksektorn och externa parter. Metod: Undersökningen har baserats på en kvalitativ metod med fyra stycken personliga intervjuer samt två telefonintervjuer med ekonomiansvarige på mindre banker. En telefonintervju genomfördes även med en revisor för att få mer förståelse över lagverket och få en revisors syn på värdering till verkligt värde. Slutsats: Bankerna hanterar värderingen med tanke på risken genom att försöka säkra lånen så mycket som möjligt. Bankerna hanterar risken mellan företagslån och konsumentlån på samma sätt. Bankerna ser dock en större risk med företagslån därför att dessa lån inte har någon säkerhet. Säkerhet och återbetalningsförmåga är A och O för bankerna när det gäller riskhantering av utlåningen. Bankerna värderar allmänhetens utlåning till verkligt värde på två olika sätt. Två av bankerna värderar posten utlåning till allmänheten korrekt enligt IAS 39 medan fyra banker inte gör denna värdering. Anledningen till dessa skillnader är att det finns en tydlig tolkningskonflikt på vad som är verkligt värde. Detta påvisar att det är problematiskt för mindre banker att tilllämpa regelverket och detta kan leda till att de mindre bankerna vänder sig till större banker för att få hjälp. På så vis kommer bankerna eventuellt bli institutionaliserade med tiden. / Background: IFRS 13 deals with the valuation and the disclosure requirements of fair value valuation, which is a market-based value. The banking sector is an organization that gets clear implications with the difficulties to value their financial assets to fair value. One financial asset that banks have is their lending, a loan portfolio. Small banks get more requests of loans with high risk and to avoid a misjudgment of the loan portfolio, they should do a risk assessment. If one bank does this risk assessment incorrectly it could put the bank in a worse scenario and lose equity. Purpose: The purpose with the study is to examine the differences between some small banks valuation to fair value of loans to the public. The purpose is also to illustrate problems and opportunities with the banks risk assessments to the bank sector and to external parts. Methods: The investigation has been based on a qualitative method with four personal interviews and two telephone interviews with the financial managers in smaller banks. One telephone interview was also carried out with an accountant to get more understanding over the rules and regulations and to get an accountants approach to fair value. Conclusion: With the risk in mind, the banks are dealing with the valuation by ensuring the loans as much as possible. There is no difference in treating the risk whether it’s a loan to a business or a consumer. However, the banks are seeing greater risk with loans given to a business because they don’t have any security. Security and the ability to return loans is everything for the banks when it comes to dealing with the risks of lending. Loans to the public are by the banks valued to fair value in two ways. Two of the banks value their loans to the public correctly according to IAS 39, while four banks don’t use this way of valuation. The reason for these differences is the clear interpretation conflict on what fair value really is. This points to the complication for smaller banks to apply these rules and that they will turn to larger banks for help. This is how the banks possibly are to become institutionalized over time.

Abstract Idag är det ca 30 % av befolkningen som upplever någon form av psykisk ohälsa, många söker vård via primärvården där de hänvisas till Hälsocentraler som erbjuder KBT behandling för psykisk ohälsa. De flesta söker för diagnoser som depression och ångesttillstånd. Eftersom det kan vara långa köer för individuell terapi erbjuds KBT behandling i grupp som ett alternativ till enskild terapi. Denna studie är en utvärdering av en KBT behandling i grupp inom Primärvården vid en Hälsocentral i norra Sverige. Sex deltagare har intervjuats efter avslutad gruppbehandling. Materialet i studien har genomgått en kvalitativ innehållsanalys. Teman som framkom i studien är psykologisk flexibilitet, perspektivtagande, smågruppsprocesser, beteendeförändringar och tilltro till den egna förmågan. Resultatet visar på att samtliga deltagare är positiva till den behandling i gruppform som de erbjudits. De hade dock önskat fler gruppträffar. Samtliga gav uttryck för att de via metoder och tekniker som mindfulness, kognitiv defusion och perspektivtagande bättre kunde hantera sin tillvaro. De upplevde förbättrad psykisk hälsa och beskrev förändrade beteenden som lett till insikter om och tilltro till den egna förmågan. Deltagarna uttryckte att de på egen hand ville använda sig av de nya färdigheterna och implementera dem i sina vardagliga liv. Ingen av deltagarna i studien upplevde sig vara i behov av någon ny eller fortsatt behandling efter KBT gruppens avslutning.

Syftet med denna studie är att få fördjupad förståelse av några pedagogers erfarenheter av och inställningar till alternativa verktyg, när elever är i läs- och skrivsvårigheter med frågeställningarna: Vilken inställning har pedagoger till alternativa verktyg? Hur beskriver pedagoger att alternativa verktyg används när elever är i läs- och skrivsvårigheter? På vilket sätt kan alternativa verktyg främja lärandemöjligheter när det gäller elever i läs- och skrivsvårigheter sett ur pedagogers perspektiv? Vilka utmaningar finns, enligt pedagoger, i användningen av alternativa verktyg?

Detta är en intervjustudie vars syfte är att belysa Synen på en metod, genom en intervjustudie med de olika grupper som arbetar med metoden ASL, Att skriva sig till läsning. En metod som förändrar den traditionella läs- och skrivundervisningen genom att byta ut pennan som skrivmedel mot datorn och tangentbordet. Metoden är ursprungligen kommen av ett förebyggande arbete för barn med läs- och skrivsvårigheter som arbetats fram av specialpedagogen Mona Wiklander. Metoden Att skriva sig till läsning finns om än i något annan form även i andra länder, Arne Tragetons metod har fått stor uppmärksamhet i Norden, samt delar av Europa. Studien tittar närmare på två skolor inom en kommun och vad metoden är för aktörerna, studien baseras på 16 intervjuer fördelat på fem olika aktörnivåerna skolledningen, rektorer, lärare, föräldrar och elever. Genom framförandet av de olika aktörsgruppernas perspektiv skapas en empirisk och mångfascinerad bild av metoden. Studien belyser hur metoden upplevs, hur metoden inom kommunen utvecklats och fortskrider, samt hur metoden via de olika aktörerna inom skolsystemet tillges olika betydelse.

The goal of the project was to enhance the period of weed growth prior to seeding in order to reduce weed emergence and weed competition after the crop has been planted. Weed growth was stimulated using either light tillage or by applying nitrogen fertilizer early in the spring. Light disturbance significantly increased pre-seed weed emergence while early applied nitrogen did not appear to have an effect. Post seeding weed emergence levels and weed biomass were similar among the light tillage and early nitrogen treatments. Therefore the goal of decreasing weed competition after seeding was not attained. Future research should focus on long-term strategies to reduce weed populations in field rather than seasonal strategies.

Utomhuspedagogik är något som diskuteras på ett positivt sätt i olika sammanhang och med olika utgångspunkt, inom både förskolan och andra typer av skolverksamheter och även till exempel media. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka förskolors arbete med utomhuspedagogik. Följande frågeställningar avses att belysas: Hur använder sig förskolor av rummet utomhus som resurs för barns lärande? Vems intresse styr vad förskolor gör i rummet utomhus? Är det några skillnader på vad förskolor planerar för aktiviteter inomhus respektive utomhus? Uppsatsen tar sin utgångspunkt i Deweys tankar om praktiskt arbete och hur det kan kopplas till förskolors arbete med utomhuspedagogik. Metoden som använts i den här studien är enkäter som skickats ut till fem olika förskolor i olika kommuner inom sydsverige, totalt har 35 enkäter skickats ut och 11 enkäter från tre av de olika förskolorna har returnerats ifyllda. Det resultat som framkommit visar på att pedagoger inom förskolan är positiva till arbete med utomhuspedagogik, men pedagogerna önskar mer fortbildning inom utomhuspedagogik än vad kommuner och arbetsgivare erbjuder. Det som bland annat kommer fram i undersökningen är att pedagoger nyttjar rummet utomhus till arbete med språklig inlärning, matematik och naturvetenskap. Tiden som används till utomhuspedagogik är varierande och påverkar valet av aktiviteter.

Många människor lever med en funktionsnedsättning som upplevs inverka negativt på arbetsförmågan. Arbete ses som ett medel för att uppnå normalisering. Personer med lindrig utvecklingsstörning, autism och autismliknande tillstånd (LSS personkrets 1) kan många gånger ha svårare att få ett arbete än personer med andra funktionsnedsättningar. Den här studien intresserar sig för vilka erfarenheter dessa personer kan ha i försöken att uppnå  en anställning samt hur ett arbetssätt för att stötta dessa personer till anställning skulle kunna utformas. Detta görs genom intervjuer med fyra deltagare från företaget Misa AB (en daglig verksamhet med arbetslivsinriktning), samt deras arbetskonsulenter och arbetsgivare. En hermeneutisk ansats används som metodologisk utgångspunkt med ambitionen att nå en så djup förståelse för de här människornas upplevelser som möjligt. Till hjälp för att försöka lyfta resultatet till en högre abstraktionsnivå används teorier kring Känsla Av Sammanhang (Antonovsky 2005), disciplinering och stigma (Foucault 2003, Goffman 1972) samt teorier kring den nya ”kunskapsekonomin” av Giddens (2007). I forskningsöversikten framkommer bland annat att det finns olika synsätt på funktionsnedsättning, det medicinska synsättet som lägger ansvaret på individen att anpassa sig, och det sociala som ser en funktionsnedsättning som relationell och som något som skapas av hinder i omgivningen. De huvudsakliga resultaten i den här studien visar att ett individualiserat stöd är viktigt för möjligheten att uppnå anställning. Personen behöver vara involverad i sin egen process och arbetet bör matchas mot personens intressen och kompetens. Att eftersöka meningsfullhet i arbetet utgör en tydlig framgångsfaktor. Även hanterbarhet och begriplighet har påverkan på möjligheten att få en anställning. Resultaten visar att personerna emellanåt upplever sig stigmatiserade och emellanåt kan bli utsatta för diskriminering. I analysen framkommer att det stöd en person kan få av sin arbetskonsulent och sin arbetsgivare har tydliga kopplingar till disciplinering, vilket kan bidra till en stigmatisering. En arbetskonsulent på ett företag som exempelvis Misa kan riskera att bidra till stigmatisering och bör vara medveten om verksamhetens disciplinerande och stigmatiserande verkan för att kunna utforma ett adekvat stöd. Resultaten visar bland annat att utbildning om funktionsnedsättning för olika instanser i samhället anses vara en viktig insats för att komma tillrätta med fördomar och öppna upp arbetsmarknaden för personer med lindrig utvecklingsstörning, autism och autismliknande tillstånd. Slutligen framkommer att företagens ekonomi samt samhällsekonomin har en grundläggande betydelse för möjligheten att uppnå anställning. Socialförsäkringssystemet kan skapa en inlåsningseffekt som hämmar anställning, då denna utgör en tryggad ekonomi för individen. Om personen inte känner sig helt säker på att denne klarar av ett arbete, kan det innebära att anställningserbjudanden avböjs till förmån för att fortsätta att försörja sig genom ersättningar från försäkringskassan.