No description available.

The aim of this essay is to investigate whether the role of the teacher and the teaching in the classroom is affected when the Ipad is introduced in an one-to-one situation, and if so how these effects occur. Previous research show that the introduction of new technology in education offers hope of a more effective way of learning but that this at the same time leads to challenges for traditional ways of teaching and traditional views on knowledge (Säljö & Linderoth (red.) 2009, Erixon (red.) 2014). The method used is a qualitative interview in combination with observations used as a complement to the interviews. Four teachers working on an upper secondary school have been interviewed and one lesson in English taught as a foreign language and one lesson in social science have been observed. The results show that the use of Ipad changes how the teachers relate to and use the teaching material, as all material can be gathered in the Ipad and accessed at all times and can also be shared with the pupils. The Ipad also makes it easier for the teachers to offer pupils individual instructions which the teachers view as positive. In addition, the Ipad enables a change in regards to the pupils as they switch from being users to becoming producers in the use of the Ipad which in the teachers’ opinions offers more profound ways of learning.

Syftet med denna uppsats är att identifiera hur diskursen om gentrifiering framställs i tidningsmedier, där Södermalm i Stockholm figurerar som ett idealtypiskt exempel på en plats som anses ha gentrifierats. Studien har utförts genom tillämpandet av kritisk diskursanalys via Faircloughs riktlinjer, samt ett teoretiskt ramverk bestående av sociologiska teorier angående urbanitet och social stigmatisering. Här tillämpas Georg Simmels och Pierre Bourdieus teorier som stadsliv, habitus och kulturellt kapital, Norbert Elias syn på etablerade och outsiders samt David Harveys formulering om rätten till staden. Analysen består av tio tidningsartiklar publicerade i tidningarna Aftonbladet, Expressen, Dagens nyheter, Metro, Mitt i Södermalm och Svenska Dagbladet. Resultatet indikerar att gentrifiering först och främst anses som en form av klassrelaterad urbaniseringsprocess, som tar form i utförsäljning av hyresbostäder, skapandet av en ny medelklass, och populärkulturella trender. Resultatet indikerar även att det inte finns någon homogen förståelse för huruvida gentrifiering är någonting negativt eller positivt i sig. Dock finns det en klar förståelse om att stadsdelens ekonomiska utveckling har förändrat platsen som sådan, vilket bemöts med blandad respons. / The purpose of this essay is to identify how the discourse about gentrification is produced in Swedish newspapers, where Södermalm in Stockholm is a typical example of a place that is considered to be gentrified. The study was conducted through critical discourse analysis, using Faircloughs guidelines and a theoretical framework consisting of sociological theories on urbanity and social stigmatization. The essay applies Georg Simmel’s and Pierre Bourdieu's theories on city life, habitus and cultural capital, Norbert Elias's view of established and outsiders and David Harvey's formulation of the right to the city. The analysis consists of ten newspaper articles published in the Swedish newspapers Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter, Metro, Mitt i Södermalm, and Svenska Dagbladet. The results indicate that gentrification is seen as a class-related urbanization process which takes shape through sales of rental units, the creation of a new middle class and popular cultural trends. The results also indicate that there is no uniform understanding of whether gentrification is negative or positive. Nevertheless there is an understanding that the district's economic change has altered the site, which is met with mixed responses.

Uppsatsen avser undersöka attityder till utomeuropeisk invandring i sex europeiska länder: Sverige, Norge, Danmark, Nederländerna, Frankrike och Storbritannien. Attityder till invandring undersöks utifrån de två begreppen essentialistisk homogenitet och kulturell homogenitet samt syn på invandrare. Även ett komparativt perspektiv tillämpas för att undersöka huruvida det finns skillnader i attityder mellan olika länder. Uppsatsens bakgrundsavsnitt ger en kort genomgång av immigrationshistoria och dagens invandrarstruktur samt ländernas olika förhållningsätt i mottagandet av invandrare. Därefter diskuteras uppsatsen teoretiska bakgrund i kulturforskning och postkolonialism, följt av den tidigare forskningen som genomförts på området attityder till invandring. I metodavsnittet beskrivs datamaterialet som är hämtat från European Social Survey, sedan förklaras de mått som avser att mäta attityder till invandring utifrån essentialistisk- och kulturell homogenitet samt syn på invandrare. Vilket följs av en diskussion om reliabilitet och validitet i uppsatsen och sedan en beskrivning av analysmetoden för denna studie, OLS-regression. Vidare ges en deskriptiv beskrivning av urvalet utifrån de variabler som ingår i analysen, uppdelat efter land. Därefter följer resultat och analys som visar att det förekommer en liten skillnad i attityder mellan länderna. Individer i Nederländerna, Frankrike och Storbritannien uppvisar i genomsnitt en mer negativ attityd till utomeuropeisk invandring än individer i Sverige, Norge och Danmark. Kulturell homogenitet visade sig ha ett positivt samband med attityder till invandring. De som föredrar kulturell homogenitet tenderar att ha en mer negativ attityd till invandring. Även essentialistisk homogenitet samvarierar med attityder till invandring, det vill säga att de som värdesätter essentialistisk homogenitet tenderar att ha en mer negativ attityd till utomeuropeisk invandring. Syn på invandrare har också en positiv effekt på attityder till invandring, det vill säga att de som har en mer negativ uppfattning av invandrare tenderar att ha mer negativa attityder till utomeuropeisk invandring.

Alliansbildningsbeteende är ett viktigt och intressant ämne inom internationell politik och i internationella relationer.  Enligt den traditionella maktbalansteorin allierar sig stater med andra stater för att balansera mot externa hot. I Steven R. Davids ”omnibalancing-teori” hävdas däremot att statsledare i tredjevärlden allierar sig med stater för att bekämpa interna hot. I föreliggande examensarbete, som är en fallstudie, är ambitionen att visa att turkiska republikens relation med Kurdistanregionen i Irak är ett fall av ”omnibalancering” såtillvida att Turkiet därigenom söker hålla den kurdiska rörelsen på hemmaplan i schack. Därför står Turkiet emot ett kurdiskt självstyre i Västra Kurdistan, syriska Kurdistan (Rojava), som har ideologiska kopplingar till den kurdiska rörelsen i turkiska Kurdistan (Norra Kurdistan). Med hänsyn till andra faktorer i relationer mellan stater (t ex i Turkiets relation till Södra Kurdistan) kan man uppmärksamma ekonomi- och energifrågorna. Vidare visar resultaten av fallstudier att etniska problem som ett internt hot påverkar statens utrikespolitik och alliansbeteende.

I detta arbete undersöks pojkars och flickors socioekonomiska bakgrund, attityder till läsning, läsaktiviteter och deras betydelse för resultat på läsprov samt för betyg. Undersökningsgruppen är elever i årskurs nio i två kommuner på fyra skolor.   Eleverna har besvarat enkäter rörande socioekonomisk bakgrund, attityder till läsning samt läsaktiviteter.  Resultat på läsförståelsedelen i det nationella provet i svenska samt elevernas betyg har samlats in.   Faktoranalys har använts för att undersöka materialet. I den identifierades tre faktorer, som summerades till variablerna, Kulturellt kapital, Läslust och Läskompetens. Dessa undersöktes i sin tur, i relation till kön, resultat på läsprov och betyg med multipel regressionsanalys.   Resultatet visade att variabeln Kulturellt kapital har störst betydelse för resultat på läsprov och betyg, särskilt för flickor. Ekonomiska resurser i hemmet i form av kapitalvaror hade inte betydelse alls. För att diskutera och tolka resultatet har Bourdieus teoretiska begrepp kapital, habitus, fält och doxa använts. Resultatet har även diskuterats i ett genusperspektiv.

Teknologin har en central del i våra liv, som skall sannolikt vara lika självklar i framtidens skola därför finner vi intresset i ämnet. Studiens syfte är att undersöka hur en verksam pedagog använder Tragetonmetoden, Att skriva sig till läsning i årskurs två. Studien belyser metodens för- respektive nackdelar, samt hur en interaktion sker mellan eleverna när de arbetar vid datorn. Undersökningen gjordes med en kvalitativ forskningsmetodik i form av semistrukturerade intervjuer, samt observationer. Den verksamma pedagogen intervjuades, samt fyra elever i klassen. Verksamheten och interaktionen mellan fyra elever observerades. Det empiriska materialet påvisar pedagogens positiva inställning till metoden, Att skriva sig till läsning. Tragetonmetoden beskrivs som utvecklande och möjlighetsskapande för elevernas läs- och skrivutveckling. Eleverna ansåg datorn som ett naturligt redskap i verksamheten, samt ett roligt skrivverktyg. Det talas om att eleverna skriver betydligt mer med skrivverktyget datorn i jämförelse med att skriva för hand. Samspel och samtal sker konstant mellan eleverna, där de skriver och samtalar kring texten. Den få nackdelar som empirin påvisar är de tekniska delarna kring datorn, till exempel placering av datorer på grund av uppkoppling.

The goal of the project was to enhance the period of weed growth prior to seeding in order to reduce weed emergence and weed competition after the crop has been planted. Weed growth was stimulated using either light tillage or by applying nitrogen fertilizer early in the spring. Light disturbance significantly increased pre-seed weed emergence while early applied nitrogen did not appear to have an effect. Post seeding weed emergence levels and weed biomass were similar among the light tillage and early nitrogen treatments. Therefore the goal of decreasing weed competition after seeding was not attained. Future research should focus on long-term strategies to reduce weed populations in field rather than seasonal strategies.

This study examines what frames the Swedish Lev Upp till Barnkonventionen campaign use, and whether the frames are in accordance to the frames suggested by Keck and Sikkink in their award-winning book Activists Beyond Borders. The Swedish Lev Upp till Barnkonventionen campaign is the only campaign in Sweden that aims to promote the implementation of the United Nations Convention on the Rights of the Child into Swedish law. It started in 2009 as a network driven by 7 organizations, UNICEF, BRIS, World Childhood Foundation, Swedish Save the Children (Rädda Barnen), ECPAT, Plan Sverige and SOS-Barnbyar, together with the Swedish Children‟s Ombudsman (Barnombudsman). An ideational analysis of the texts, that the campaign uses to appeal to society and persuade, shows that four frames are frequently used within the campaign. Two of the frames are in accordance with the proposed frames, being "bodily harm to innocent and vulnerable people" and "legal inequality". The other two frames set the problem to be poverty/economic vulnerability or psychological harm. Although, all four frames identified follow the three parts a frame should include according to Keck and Sikkink – a problem, a cause with a short causal chain and a specific type of action to solve the problem. This study has contributed with another case study to the limited amount of cases that study how international norms are framed in national contexts. Furthermore, this study has discovered that Sweden, although is using other frames too, use the frames that Keck and Sikkink have proposed.

Diss. Univ. Umeå.