Sammanfattning Dans har funnits i olika former och kulturer sedan urminnes tider och har värdesatts av människor genom historien. Även idag är dans en central del av idrottsundervisningen i skolan. Trots detta visar forskning att momentet utförs ytterst sparsamt i ämnet idrott och hälsa då dans har visat sig vara problematiskt och medför flera didaktiska utmaningar för lärarna. Den forskning som gjorts inom dansundervisningen har främst utförts på grund- och gymnasieskolan. Grundsärskolan har näst intill exkluderats trots att kraven på dansundervisning nästan är identiska med de övriga skolformerna. Uppsatsens syfte är att ur ett didaktiskt perspektiv undersöka idrottslärares erfarenheter av dansundervisning i grundsärskolan. För att kunna besvara syftet har följande frågeställningar används: Vilket innehåll använder idrottslärare vid momentet dans i grundsärskolan? Hur bedriver idrottslärare dansundervisningen i grundsärskolan? Varför undervisar idrottslärare dans i grundsärskolan? Vidare avser studien att diskutera resultatet i termer av elevers meningserbjudande om dans. För att kunna skapa en förståelse för idrottslärarnas didaktiska val av innehåll och hur dessa val påverkar elevernas lärande i termer av meningserbjudande har en didaktisk teori med pragmatiska inslag används. Studiens datainsamlingsmetod vilar på semistrukturerade intervjuer av fem idrottslärare som arbetar inom grundsärskolan. Resultatet av studien visar att lärarna ställs inför olika didaktiska val när det kommer till dansundervisningen i grundsärskolan. Dock visar studien att lärarna generellt sett är positiva till dans och att de använder momentet som en central del i undervisningen. Främst är det den friare formen av dans som präglar undervisningen då den anses vara lättare för eleverna att ta till sig och lättare för läraren att anpassa efter varje elevs egna förutsättningar. Vidare visar studien att dansundervisningen främst används för att motivera eleverna till fysisk aktivitet då dansen bidrar till rörelseglädje. Själva kvalitén i rörelserna ses som mindre viktiga, det är snarare den medryckande och motivationshöjande känslan som lärarna vill förmedla. Sett utifrån tidigare forskning, på grund- och gymnasieskolan, är dans som kulturell uttrycksform en relativ stor del av det meningserbjudande som lärarna delger eleverna, vilket inte är fallet i den här studien. Det meningserbjudande som eleverna istället erhålls är möjligheten att förstå och uppleva dans som en individuell uttrycksform, en fysisk aktivitet, ett naturligt sätt att utveckla koordination och motoriska färdigheter, samt att dans kan förstås som en livslång aktivitet.

Användningen av mobila enheter, det vill säga smarta mobiltelefoner och surfplattor ökar ständigt och det nya mediet ställer helt nya krav på användbarhet och användarvänlighet. Vi tror att personer med funktionsnedsättning glöms bort i de nya smarta enheterna och att tillgängligheten i dessa enheter inte prioriteras och utvecklas tillräckligt bra. Syftet med denna C-uppsats i informatik är att undersöka på vilket sätt röststyrning och text-till-tal i mobila enheter påverkar användbarheten, främst för personer med läs- och skrivsvårigheter men även generellt sett för alla typer av användare, och att belysa vilka problem och begränsningar som upplevs vid utveckling av röststyrningsapplikationer. För att undersöka detta utvecklade vi en applikation till Android-enheter som använde både röststyrning och text-till-tal-funktioner. Denna applikation gjorde vi sedan tester på för att besvara vår frågeställning och vårt syfte. Vi fann att utvecklingen av en ständigt lyssnande applikation var svårare än vad vi först trodde och att utveckling för Android inte hade stöd för ljudigenkänning. Den röststyrning som fanns som stöd var en serverbaserad ord-igenkännare som försökte tolka ljudinmatningen till ett eller flera ord. Med lite brytning eller dialekt var risken för feltolkning stor. Vår slutsats blev att röststyrning och text-till-tal till viss grad ökar användbarheten för personer med läs- och skrivsvårigheter. Fastän läsmomentet av testet gick fortare än röststyrningen för samtliga testpersoner tyckte de flesta av de med läs- och skrivsvårigheter att röststyrning var att föredra.

Ökad urbaniseringen och ett annalkande klimathot skapar ett behov av miljövänlig kollektivtrafik. El är ett drivmedel som är på frammarsch. Det finns dock frågor ekonomi och hur praktiska lösningar ska vara utformade. Grundfrågeställningen för detta arbete har varit huruvida en övergång är möjlig att genomföra till 2022. Även de generella möjligheterna, förutsättningarna och konsekvenserna för en övergång till helt eldrivna bussar i Stockholms innerstad undersökts. Slutsatsen har dragits att det rent tekniskt är möjligt att genomföra en övergång till år 2022. Fordons- och batteriteknik finns. Det innebär dock att det kommer uppstå vissa frågor. Bland annat är eldrivna bussar mindre flexibla. Övergången kommer innebära stora kostnader som på sikt kan visa sig lönsamt då eldrift är ett billigare drivmedel. De hinder som finns för en övergång är bland annat de nuvarande trafikavtalen och otydlighet kring laddinfrastrukturen. En övergång kommer leda till positiva miljökonsekvenser såsom minskade koldioxidutsläpp och minskat buller.

Omfattande forskning har bedrivits för att öka förståelsen för vilka faktorer som frambringar känslan av hög tillit på internet och vilka komponenter som har störst påverkan på användarupplevelsen, men forskningen för att undersöka variablernas samband är begränsad. I studien undersöks korrelationen mellan användarupplevelsen och användarens tillit till företaget. Genom användartestning, där Tänka högt-metoden användes, framkom det att testdeltagarens frustration gradvis ökade i takt med att antalet problem ökade. Vid användartestets slut utvärderade deltagaren användarupplevelsen genom en enkät. Enkätens resultat jämfördes med testdeltagarens självuppskattade tillit till företaget. Resultatet visade att en signifikant korrelation mellan variablerna kan påvisas, vilket antogs bero på att deltagarens tro på att hen kontrollerade webbplatsen minskade och därmed påverkade tilliten till företaget negativt. Upptäckten tros få effekten att företag, vars verksamhet till stor del är internetbaserad, kommer eftersträva en bättre användarupplevelse för att sannolikt få högre tillit.

Kunskapen om utomhuspedagogik har blivit mer aktuell för att komma ifrån den traditionella klassrumsundervisningen som sker inomhus. Det skapar möjlighet att den teoretiska kunskapen kan läras in praktiskt som kan ge eleverna fler inlärningsstrategier och som bidrar till inkludering. Syftet med kunskapsöversikten är att kartlägga vilka fördelar och hinder det finns med att bedriva utomhuspedagogik utifrån vetenskapliga studier samt vilka metoder som har använts i studierna. Metoderna som vi har använt för att kartlägga de utvalda studierna var att vi djupläste de vetenskapliga studierna och kartlagt forskningarnas innehåll i tabeller och figurer utifrån våra frågeställningar. Resultatet som redovisas utifrån de utvalda studierna är att många av deltagarna i studierna ansåg att utomhusundervisningen kan gynna elevernas lärande och bidra till deras medvetenhet om natur, miljö och ekologi. Utomhusundervisningen kan också underlätta för elever med svårigheter eftersom eleverna får möjligheten att skapa ett band mellan den teoretiska undervisningen i klassrummet med den praktiska undervisningen utomhus. Majoriteten av studierna beskriver att tidsbristen i schemat är en av de bidragande faktorerna till att lärare inte undervisar i utomhusmiljö. Det saknas även motivation och erfarenheter hos lärarna på grund av bristen av förberedelse och övning i utomhuspedagogik under lärarutbildningen.

Syfte: Denna studie syftar till att undersöka om, och i så fall hur, barns förmåga att skriva texter förändras när de får använda datorn som verktyg jämfört med när de skriver för hand, samt att analysera skrivförmåga utifrån ett genusperspektiv. I den kultur vi lever i idag är datorn en självklar artefakt för vuxna människor. Den är på väg in i skolan men har ännu inte blivit en självklar del av skolans kultur. Trageton (2005) förordar att barn borde få skriva sig till läsning men på grund av motoriska svårigheter att skriva och forma bokstäver för hand tar undervisningen ofta sin början med läsning istället. Detta väckte idén om att ta reda på hur datorn påverkar förutsättningarna för en god skrivutveckling. Studien utgick från följande frågeställningar: •Går det att utläsa skillnader i texters innehåll och kvalitet om barn får skriva för hand jämfört med om de skriver på dator? •Finns det skillnader mellan pojkar och flickors förmåga att skriva när de skriver för hand? •Finns det skillnader mellan pojkar och flickors förmåga att skriva när de skriver på dator? Forskningsbakgrund: I detta stycke beskrivs forskning om den tidiga skriftspråkinlärningen samt Arne Tragetons (2005) forskning om datorns användning vid skrivandet. Även forskning om den motoriska utvecklingen och de motoriska förutsättningarna vid skrivandet tas upp. Metod: Studien har formen av en experimentell fallstudie där elevers dataskrivna texter har jämförts med deras handskrivna texter och därefter har en jämförelse gjorts utifrån ett genusperspektiv. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv genom att se på datorn som en artefakt. Resultat: De mest påtagliga resultaten i studien pekar på att elevernas förmåga att skriva längre berättelser ökar betydligt när de får skriva på datorn. Den största ökningen sågs hos pojkarna som ökade sin textmängd med 123 % (beräknat på medelvärdet), men även flickorna hade en kraftig ökning med 38,5 %. Elevernas förmåga att skriva mer beskrivande texter ökade enormt när de fick använda datorn som verktyg. Pojkarna skrev 280 % fler adjektiv med datorn och flickorna skrev 38,5 % fler adjektiv.

Nästan 15 000 långtidssjukskrivna personer utförsäkrades sista december 2009! Arbetslinjen -att ta till vara människors arbetsförmåga och allas bidrag till välfärden - har präglat reformerandetav den svenska socialförsäkringen. Metoden blev en övergång från sjukskrivning tillarbetssökande genom en ny arbetsmarknadspolitisk åtgärd; Arbetslivsintroduktion. Programmetstartade januari 2010 vid Arbetsförmedlingen.Syftet med denna studie var att undersöka sex deltagares upplevelser av programmet Arbetslivsintroduktion.Urvalet hämtades från den population som tidigare haft sjukpenningeller tillfällig sjukersättning och som utförsäkrats 31 december 2009 samt deltagit i Arbetslivsintroduktionen2 januari – 31 mars 2010 vid en lokal Arbetsförmedling. Urvalsmetodenvar 1) självselektion och 2) bekvämlighetsurval. Sex kvalitativa intervjuer genomfördes. Dessaanalyserades med en kvalitativ innehållsanalys.Resultatet gav två teman; Deltagaren upplevde Arbetslivsintroduktionen som 1) påtvingadförändring och/eller innehållande 2) underlättande faktorer. I diskussionen relaterades resultatettill aktuell forskning om långtidssjukskrivna respektive arbetsmarknadsåtgärder, till regeringensintentioner med Arbetslivsintroduktionen samt till teorin KASAM. Studien påvisadeatt upplevelsen av Arbetslivsintroduktionen påverkades av många faktorer samt att resultatetstvå teman kunde relateras till deltagarens känsla av sammanhang (KASAM).Studien gav implikationer om upplevda brister under Arbetslivsintroduktionen vad gällerdialogen mellan olika rehabiliteringsaktörer, i synnerhet mellan sjukvård och Arbetsförmedling,men lyfte också frågor om samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Nyckelord: Arbetsmarknadsåtgärd, KASAM, Långtidssjukskriven, Samverkan,Återgång till arbete.

Detta arbete har som syfte att undersöka gymnasieungdomars läsintresse och vilken inställning de har till skolans litteraturundervisning. Vidare studeras deras läsvanor under gymnasietiden för att se om någon förändring sker och vilka faktorer som i så fall påverkar en förändring. De metoder som har använts är en enkätundersökning samt intervjuer. 116 elever i årskurs 1-3 på två studieförberedande program, NV och SP, besvarade en enkät. Därefter intervjuades 8 elever om sin inställning till läsning av skönlitteratur och om sina läsvanorna. Enligt forskning som gjorts under åren är flickor mer intresserade av läsning än vad pojkar är och samma resultat framgår även av min undersökning. Den här studien visar dessutom att många elever läser mindre under skoltiden på gymnasiet därför att skolarbetet kräver en större arbetsinsats och tar mer tid. Den visar också att de elever som redan har ett läsintresse behåller det och tänker sig att återuppta det efter gymnasietiden. Vissa elever visade svagt intresse redan när de började årskurs 1 och för en del av dem ändras inte inställningen efter den undervisning i litteratur som sker i svenska A och B. Andra anser att undervisningen stimulerat dem att välja litteratur de annars inte skulle ha valt.

Mängden information som en läkare skall beakta i sitt beslutsfattande kring patientens diagnos och behandling ökar konstant. Det finns idag datoriserade system som har förmågan att stödja läkare i beslutsprocessen kring patientens diagnostisering och behandling. Dessa systems prestanda är i nivå med en expert. Trots detta har inget system fått någon större kommersiell spridning. I denna studie undersöks läkares attityder till beslutsstödjande system och om systemen påverkar ansvarsförhållandet mellan läkare och patient. Studien bygger på tre djupintervjuer med legitimerade läkare från olika specialitéer. Resultatet visar att de intervjuade läkarna har en positiv attityd till beslutsstödjande system och att systemen skall uppfattas som hjälpmedel i processen att diagnostisera och behandla patienter. Ingen av de intervjuade ansåg att systemen påverkar ansvarsförhållandet mellan läkare och patient. De anser att systemet lämpar sig bäst på en akutavdelning eller mottagningsavdelning. Det finns ett behov av fortsatta studier på större grupper för att kunna dra några generella slutsatser.

Detta examensarbete behandlar elektronisk handel mellan företag och vilken affärsrelation som företaget har med sina företagskunder efter införandet av elektorisk handel. Telefonintervjuer har skett med fyra olika företag som ingår i möbelbranschen. Syftet med arbete är att se om företagens förväntningar med avsikt på fem olika aspekter som utgör en god affärsrelation infriats. Denna undersökning visar att aspekterna samarbete och förtroende är de två aspekter som företagen har störst förväntningar på. De andra tre aspekterna engagemang, anpassning och kunskap om kunden har generellt företaget inga större förväntningar innan införandet av elektronisk handel. Om dessa förväntningar har infriats eller inte besvaras inte i denna undersökning på grund av olika faktorer som har spelat in.