Bakgrund: Att arbeta som sjuksköterska innebär en ökad risk för att drabbas avarbetsrelaterad stress. Riskfaktorer för arbetsrelaterad stress är bland annat högarbetsbelastning och en obalans mellan krav och resurser. Fysiska och psykiska symptom kanuppstå som en följd av den arbetsrelaterade stressen. Exempel på de symptomen ärsömnbesvär, utmattning och koncentrationssvårigheter. Det ger negativa konsekvenser förpatientsäkerheten.Syfte: Syftet var att belysa forskning som påvisar orsaker till samt preventiva åtgärder motarbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor.Metod: En litteraturstudie har utförts. En systematisk sökning genomfördes och 14 artiklarinkluderades i studien och samtliga granskades och analyserades.Resultat: Både psykologiska och organisatoriska orsaker till arbetsrelaterad stresspåträffades. De psykologiska orsakerna var bland annat att arbeta med svårt sjuka patienter,känslor av otillräcklighet på grund av för högt ställda krav och en bristfällig psykosocialmiljö. På organisatorisk nivå bidrog en otillräcklig lön, indragna raster och skiftarbete tillstress. Preventiva åtgärder var mindfulness, yoga och stresshanteringskurser.Slutsats: Studiens slutsats är att arbetsrelaterad stress påverkar både sjuksköterskor ochpatienter negativt. Fler åtgärder mot arbetsrelaterad stress bör studeras för att sedangenomföras i praktiken. Författarna anser att det är viktigt med en tidig identifikation avriskfaktorer för att kunna sätta in åtgärder så att symptomen och följderna av stressenreduceras.

This paper examines the racially segregationist practices and the integrationist, inclusionist formation of African American leader Dr. T.R.M. Howard during his tenure as a surgeon and entrepreneur in the all-black Mississippi Delta community of Mound Bayou, 1942-1956. The paper analytically investigates the careful racial negotiations that were required of Howard as he advanced a separatist but egalitarian economic and social plan for Delta blacks. This separatist plan, it is argued, is grounded in the racial pragmatism of the Seventh-day Adventist church which provided a bibliocentric, Tuskegee-inspired education to Howard from youth through medical school and beyond. Howard’s adherence to Adventist racial codes provided him with unique tools to establish financial strength and social cachet whereby he could in time shift to a more inclusionist, desegregationist focus. Howard’s separatist racial pragmatism is demonstrated in his creation of an economic power base in the 1940s. The 1950s shift to an inclusive position appears principally in three developments in Howard’s Mound Bayou career: the founding of the Regional Council for Negro Leadership, his activism after the Brown v. Board of Education decision, and his involvement in the trial of Emmett Till’s killers. Evidence is given from a number of primary sources, including both regional and national newspapers and the collected papers of Mississippi House Speaker Walter Sillers. The thesis argues that Howard’s pragmatism was both informed by Adventist racial pragmatism and provided the base whereby he could challenge Jim Crow directly; the pattern is accepting and enhancing racial segregation for the purpose of developing the means to work toward a racially inclusive, integrationist ideal. This pattern appears in Adventist evangelist practice, and it appears, with striking resemblance, in Howard’s work in Mound Bayou.

I och med att Sverige röstade för Urfolksdeklarationen år 2007 erkände den svenska staten samiskt självbestämmande i bland annat utbildningsfrågor. Aktörer inom såväl staten som Sametinget har under det senaste decenniet föreslagit att Sametinget skall överta ansvaret för sameskolan från den statliga myndigheten Sameskolstyrelsen, men detta har inte skett. Denna uppsats analyserar policyprocessen kring att förändra sameskolans styrning mellan åren 2004-2017, och varför den har stagnerat i ett ickebeslut. Detta studeras i relation till Sametingets möjligheter att driva samisk utbildningspolitik; en form av samiskt självbestämmande. Genom att göra en fallstudie inspirerad John W. Kingdons dagordningsmodell visar denna studie på svårigheterna för Sametinget att driva utbildningspolitiska frågor. Sametinget gör upprepade försök att få upp frågan kring sameskolan styrning på den statliga dagordningen, men både den politiska kontexten och problemförståelsen skiljer sig på den statliga nivån. På den statliga nivån har frågan kopplats till ineffektiv myndighetsutövning emedan frågan inom Sametinget har politiserats utifrån bristen på självbestämmande. Därtill har intresset för frågan varierat inom Sametinget under perioden. Sametingets partier tycks fästa olika stor vikt vid frågan och den politiska majoriteten har skiftat under den undersökta perioden. Resultaten pekar på att den form av icke-beslut som Sametinget utsätts för under policyprocessen är en form av statligt maktutövande, avsiktlig eller inte, mot Sametinget och en begränsning av självbestämmandet. Även om Sametinget vid flera tillfällen driver frågan och staten inte motsätter sig förslagen tas ändå inget verkställande beslut. Sametingets nuvarande institutionella arrangemang tycks utifrån denna studies resultat inte ge möjligheter att förverkliga samiskt självbestämmande inom utbildningspolitiska frågor.

I takt med att samhället förändras erbjuds fler möjligheter i undervisningen. Från att skolan tidigare haft fokus på att lärandet styrts av läraren och läroboken har det lagts mer vikt på att eleverna ska vara med och påverka undervisningen och därmed bli kunskaps-producenter istället för kunskaps-konsumenter. En metod som förespråkar detta arbetssätt, som används mer och mer i skolor runt om i Sverige är Att skriva sig till läsning, ASL. I denna metod byts det traditionella arbetssättet med penna och papper ut i den tidiga läs- och skrivinlärningen och ersätts av datorn som skrivverktyg. Studien är en jämförande analys där syftet är att ta reda på hur lärare i årskurs F-3 beskriver metoden ASL jämfört med den traditionella läs-och skrivundervisningen samt vilken påverkan dessa metoder enligt lärarna har på elevernas lärande. Följande frågeställningar har undersökts och besvarats: Hur utformas ASL-metoden i undervisningen respektive den traditionella läs- och skrivundervisningen? Vad anser lärare om ASL-metoden jämfört med den traditionella läs- och skrivundervisningen?   Kvalitativa intervjuer har valts i studien och fyra verksamma lärare i årskurserna 1 och 3 har intervjuats. Resultatet visar att lärarna i studien upplever att arbetet med ASL bidrar till att eleverna får kombinationen bokstav - ljud till sig på ett bra sätt eftersom eleverna hör hur bokstaven på tangentbordet låter då de trycker ner knappen.  Lärarna i studien är också eniga om att de elever som har svårt och sitta still gynnas av denna metod då de blir fängslade framför skärmen, även elever med motoriska svårigheter gynnas av metoden då de upplever det lättare att skriva på datorn än för hand. Diskussionerna som skapas via elevernas texter på datorn upplevs även som givande och de texterna eleverna skriver på datorn blir längre än de texter de producerar för hand. Resultatet visar dock på att tre av de fyra lärarna i studien har valt att komplettera ASL-metoden med vanlig traditionell läs- och skrivundervisning i årskurs 1 med motiveringen att eleverna även bör träna finmotoriken då de har nytta av det hela livet.

Syftet med denna studie var att undersöka elevers och studie- och yrkesvägledares upplevelser av studieavbrott i Komvux vuxenutbildning. Studien tar upp vad som har orsakat studieavbrotten och om vuxenutbildningen hade kunnat göra något för att hjälpa eleverna att undvika dessa. En kvalitativ forskningsansats användes för studien med inspiration från fenomenografisk metodansats. Kvalitativa halvstrukturerade intervjuer genomfördes. Datainsamlingen skedde dels med stöd av en chatt-dialog med de elever som hade avbrutit sina studier och ansikte mot ansikte i intervjuer med studie- och yrkesvägledare. Datainsamlingen omfattar tio intervjuer med studie- och yrkesvägledare och med nio elever. Alla elever har deltagit i gymnasial teoretisk Komvux, men valt att avbryta sina studier. Ett teoretiskt ramverk användes för att analysera och kategorisera orsakerna till studieavbrotten. Kategorierna omfattade begreppen "pull out", "push out" och "fall out". Teorin hämtades från tidigare studier som har haft avsikten att titta närmare på just orsaker bakom studieavbrott. Resultatet visade att de tre kategorierna fanns representerade även i resultatet i den här studien orsaker bakom studieavbrott inom Komvux verksamhet. Ett tema som framkom under analysen av data som kan ses väsentligt att följa upp var enskilda studieplaneringar och lokala insatser. Det var något som i hög grad efterfrågades av de studerande för att klara studierna och även lyftes fram av studie- och yrkesvägledarna i samtalen. Anpassningar för att svara upp mot enskilda studerandes behov av stöd för sina studier saknades. Uppdraget och behovet behöver tydliggöras i organisationen. Studien har därmed synliggjort och lyft fram ny kvalitativ information

No description available.

Bakgrund: Barn till en psykisk sjukförälder kan påverkas negativt av den psykiska sjukdomen. Vid bristande omsorg riskerar barnen att själva utveckla psykisk sjukdom i senare ålder. Studier visar att sjuksköterskor har svårigheter att möta dessa barn och ungdomar vars förälder har psykisk sjukdom. Syfte: Syftet var att beskriva barns upplevelser av att växa upp med en förälder som lider av psykisk sjukdom. Metod: Design för studien är en kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats baserad på sju självbiografier. Vid analys av data användes en manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet utmynnade i fyra kategorier; Att upprätthålla en fasad, att tvingas ta ansvar, att ha behov av stöd och att ha positiva minnen med tolv underkategorier. Trots en svår uppväxt med skam, ensamhet och avsaknad av stöd fanns det positiva minnen när barnen fick chans till en normal vardag. Samtliga barn beskrev att de önskade sig fått mer stöd från vården. Slutsats: Barn som lever med en psykiskt sjuk förälder upplevde de var tvungna att upprätthålla en fasad, tvingades ta ansvar och hade ett behov av att stöd. Med dessa upplevelser i åtanke behöver vården möta familjer där det finns psykiskt sjukdom närvarande med öppenhet.

Bakgrund: Vaccin anses vara den mest kostnadseffektiva och slagkraftiga interventionen för att undvika spridning av sjukdomar. Ca 1,5 miljoner dödsfall skulle årligen kunna undvikas om den globala vaccinationstäckningen ökade. 2019 års statistik från World Health Organization [WHO] visar dock på stagnerad eller dalande vaccinationstäckning och en ökad misstro till vaccin. Detta får WHO att klassificera ”misstro till vaccin” som ett av de tio största hoten mot global hälsa. Sjuksköterskan är den som möter upp och står närmast föräldrar i deras beslut om vaccination av deras barn. Genom korrekt, bred och evidensbaserad information ges föräldrar rätt förutsättningar för att fatta sina beslut. Syfte: Syftet var att identifiera och undersöka vilka faktorer som påverkar föräldrars beslut att inte vaccinera sina barn. Metod: Litteraturöversikt har använts som metod där elva vetenskapliga artiklar som svarade till syftet utgjorde grunden för resultatet. Artiklarna hämtades från databaserna PubMed, CINAHL och PsychInfo. Dorothea Orems egenvårdsteori står som bärande teoretisk referensram till denna litteraturöversikt. Resultat: Faktorer som påverkade föräldrars beslut att inte vaccinera sina barn var många och skiljde sig brett från varandra. De identifierade faktorerna presenterades i huvudkategorierna: ”Vaccinets verkan och biverkningar”, ”Förutsättningar”, ”Myndigheter och vårdpersonal” och ”Andra metoder-Andra faktorer”. Resultatet visade att rädsla för biverkningar, som saknade vetenskapligt stöd, var en vanligt förekommande anledning till att föräldrar valde att inte vaccinera sina barn. Men även misstro till myndigheter och vårdpersonal och bemötandet från dessa påverkade föräldrarnas beslut. Slutsats: Vaccin diskuteras mer än någonsin förut. Informationen som sprids kan ofta vara felaktig, vinklad eller utan vetenskaplig förankring. Föräldrar som ställer sig tveksamma till vaccin eller har frågor blir påverkade av information från både säkra och osäkra källor. Faktorer som ligger till grund för föräldrarnas beslut är många och varierande och måste bemötas med ett individuellt förhållningssätt. Vid kontakt med tveksamma föräldrar är det sjuksköterskans uppgift att kunna möta upp, vara öppen för och kunna besvara föräldrarnas frågor och farhågor med bred och djupgående information om vaccinets för-och nackdelar.

Unga som varken arbetar eller studerar (UVAS) är en grupp som fått alltmer uppmärksamhet i Sverige och Europa. Att unga vuxna är utan sysselsättning kan få konsekvenser både för samhället med höga kostnader men även för den unga själv i form av psykiskt och socialt lidande. Tidigare forskning visar på att unga som varken arbetar eller studerar är en heterogen grupp med individuella behov, samt att psykisk ohälsa är vanligt förekommande inom målgruppen. Denna studie syftar till att undersöka vad unga vuxna med erfarenhet av att vara UVAS samt professionella som arbetar med UVAS anser är orsak till att bli UVAS, hinder till hjälp för att ta sig ur sin situation och psykiska ohälsa samt förslag på hur fler UVAS kan få hjälp. Studien har utförts genom en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. De intervjuade är sju professionella som på något sätt arbetar med UVAS samt tre unga med erfarenhet att vara UVAS. Studien utgår från ett systemteoretiskt perspektiv och Bronfenbrenners ekologiska modell. Resultatet har analyserats genom tematisk analys. Resultaten visar att UVAS-gruppen är heterogen och att orsaker till att bli en UVAS varierar och att flera orsaker kan påverka- och förstärka varandra. Orsaker som framkommer är bland annat svårigheter i skolan, oroliga hemförhållanden samt psykisk ohälsa. Hinder för UVAS att få hjälp finns enligt studiens empiri på både strukturell- och individuell nivå. Exempel på hinder som framkommer är långa väntetider inom psykiatrin, att det inom skolan saknas resurser för individanpassat stöd, stigmatisering av psykisk ohälsa samt en social ångest som gör det svårt för UVAS att ta sig utanför hemmet. Förslag som finns för att fler UVAS ska få hjälp att ta sig ur sin situation och psykiska ohälsa är bland annat förbättrad samverkan mellan myndigheter och verksamheter, individuellt anpassat stöd, alternativa undervisningssätt i skolan samt fler lättillgängliga hälsovårdstjänster. / Young people not in education, employment or training (NEET, which is comparable with UVAS in swedish) is a group which has received more and more attention in Sweden and Europe. Young people who neither work or study is a problem both on society level with high costs for the society as well as on an individual level in form of poor mental health and social suffering. Previous research shows that NEET is a heterogeneous group with individual needs, and that poor mental health is common in the group. This study aims to investigate what young adults with experience of being NEETs as well as professionals who work with NEETs consider to be the reason of becoming NEET, barriers to get help to get out of their situation and poor mental health and suggestions on how more NEETs can get access to help. The study has been conducted through a qualitative method with semi-structured interviews. The respondents are seven professionals who work with NEETs and three young people with experience of being NEET. The study is based on a system theoretical perspective and Bronfenbrenner's ecological model. The results have been analyzed through thematic analysis. The result shows that NEET is a heterogeneous group and that causes of becoming NEET vary and can affect each other. Causes that emerge include difficulties in school, troubled home conditions and poor mental health. Example of barriers that emerge are long queues to get help from the psychiatry, lack of resources in schools for individualized support, stigmatization of poor mental health and social anxiety. Suggestions to help more NEET to get out of their situation and poor mental health includes improved collaboration between authorities and welfare services, individually adapted support, alternative teaching methods in the school and more accessible health care services.

Psykisk ohälsa ökar allt mer i samhället och påverkar inte bara personen med sjukdomen utan hela omgivningen. Anhöriga till personer med psykisk ohälsa drabbas hårt då de får uppleva symtomen och de livsförändringar som medföljer. Närstående till personer med bipolär sjukdom påverkas av sjukdomens skovvisa karaktär. Syftet med studien var att belysa upplevelsen av att vara anhörig till en person med bipolär sjukdom. Arbetet utgår från Fribergs (2017) metod för att göra en litteraturöversikt och grundar sig i nio kvalitativa artiklar. Analysen resulterade i huvudtemat “en förändrad livsvärld” med fyra kategorier: “känsla av ensamhet”, “anhörigas känsla av ansvar”, “behov av stöd” och “syn på framtiden”. Resultatet påvisar att närstående till personer med bipolär sjukdom upplever en hög nivå av belastning. De hamnar även i riskgruppen för att utveckla depression och ångest eller andra psykiatriska symtom. Resultatet visar att många upplever en avsaknad av adekvat stöd och hjälp från hälso- och sjukvårdspersonal. De anser att de inte delaktiggörs i vårdandet och saknar ofta kunskap om hur de ska hantera situationen. I sjuksköterskans omvårdnadsarbete ingår även anhöriga. Sjuksköterskan kan med gott bemötande och god vårdkontakt stötta dem till en bättre tillvaro och förståelse för sjukdomen. Sammanfattningsvis bör sjuksköterskan se till patientens anhöriga för ett vårdande ur holistiskt perspektiv. Genom att stötta de närstående kan de vara en resurs för patienten i behandlingen av sjukdomen.