Skolinspektionen har i en rapport påvisat att lärare inte i tillräcklig utsträckning undervisar i linje med skolans demokratiseringsuppdrag. Rapporten framhåller behovet av att lärare besitter den kunskap och kompetens som krävs för att bedriva sådan undervisning. Ett sätt för historielärare att verka i linje med demokratiuppdraget är genom historisk empati. Det finns dock få studier som undersöker huruvida blivande lärare använder historisk empati kopplat till demokratifostran. Denna studie syftar till att få syn på hur historisk empati tar sig uttryck i lärarstudenters resonemang om sin undervisning, och i så fall på vilket sätt lärarstudenter använder historisk empati för att bedriva demokratifostran genom sin historieundervisning. Studiens utgångspunkt är en definition av historisk empati som innefattar både kognitiva och affektiva aspekter,  där den affektiva aspekten bidrar till utvecklandet av demokratiskt tänkande. Undersökningsmetoden som användes var semistrukturerade intervjuer, både individuellt och i grupp. Informanterna var ämneslärarstudenter, inriktade mot årskurs 7-9 eller gymnasiet med förstaämnet historia. Inför intervjuerna fick informanterna ta del av källmaterial bestående av kärleksbrev från 1840-talet. Under intervjuerna skulle informanterna resonera kring hur de skulle vilja använda sig av materialet i sin undervisning.  Resultaten av studien visade att informanterna genomgående använde såväl kognitiva som affektiva aspekter av historisk empati i sina resonemang kring undervisning, utan att referera explicit till begreppet. Den affektiva aspekten framhölls i syfte att intressera och motivera eleverna samt göra innehållet i undervisningen relevant och meningsfullt. Den kognitiva aspekten ansågs bidra till utvecklandet av ämnesrelaterade kunskaper och förmågor. En av fyra informanter lyfte att den affektiva aspekten dessutom kan hjälpa elever utveckla förmågan att verka i ett pluralistiskt samhälle, alltså som ett verktyg för demokratifostran. Majoriteten av informanterna var mer fokuserade på utveckling av ämneskunskaper, och gjorde ingen koppling till skolans övergripande mål och syften eller skolans värdegrund.

Syftet med denna studie är att synliggöra lärares uppfattning av ett för eleven vardagsnära innehåll, och dess möjligheter och utmaningar i engelskundervisning. Studien har en kvalitativ ansats, då den ämnar undersöka lärares uppfattningar. Den insamlade empirin baseras på en kvalitativ enkätundersökning som publicerats i Facebook-gruppen Engelsklärare årskurs 4-6. Enkätundersökningen har även mailats till rektorer för Karlshamn kommun och Malmö stad för vidarebefordran till behöriga och verksamma engelsklärare för årskurs fyra till sex. I resultatet framgår att engelsklärare för årskurs fyra till sex har tagit reda på vad som är elevers vardag. Engelsklärare för årskurs fyra till sex uppfattar att ett för eleven vardagsnära innehåll skapar möjligheter i form av att: eleven kan relatera till innehållet och ser en nytta med det engelska språket samt skapar intresse för lärande. Tidsbrist och lärobok med ett förutbestämt innehåll uppfattas som utmaningar.  Vidare syftar även studien till att undersöka vad undervisande engelsklärare för årskurs fyra till sex har för uppfattning kring hur de extramurala sammanhang där elever möter engelska påverkar engelskundervisning. I resultatet framgår att lärare uppfattar att den engelska elever möter utanför skolan bidrar till ökad heterogenitet i engelskklassrummet, eftersom extramural engelska korrelerar positivt med elevers kunskaper i engelska. Vidare framkommer att lärare uppfattar en skillnad mellan den engelska elever möter i och utanför skolan, där man skiljer på skolengelska och extramural engelska.

I denna studie är syftet att belysa praktikgemenskapen hos nyutbildade undersköterskors möte med arbetlivet och deras uppfattningar om sitt yrkeskunnande och utvecklandet av sin yrkesidentitet. Det finns idag lite forskning inom detta område. Genom undersköterskors berättelser vill jag bidra med kunskap som kan vara till grund för framtida studier om undersköterskornas första tid i yrkeslivet och betydelsen av praktikgemenskap.Sex undersköterskors erfarenheter synliggörs genom intervjuer och hermeneutisk tolkning och fokuserar på tre områden: Hur utbildningen har förberett dem för mötet med arbetslivet, Oförväntade utmaningar i arbetslivet och hur dessa bidrar till utveckling av yrkeskunnande, När de känner sig säkra i sitt yrkeskunnande och i sin yrkesidentitet. Teoretisk utgångspunkt i studien är den samhällsvetenskapliga och kunskapsteoretiska praktikvändningen, situerat lärande, utvecklingen från novis till expert och Aristoteles förnuftighetsformer. Resultatet visar att undersköterskorna anser att gymnasieutbildningen har förberett dem väl för mötet med arbetslivet. Arbetsplatsförlagt lärande (APL) och fallbeskrivningar i utbildningen har utvecklat undersköterskornas kunnande, empati och förståelse för vårdtagaren i enlighet med teorin om situerat lärande och från novis till expert. Dock är lärandet i gymnasieskolan knutet till ämnen, och det är svårt att inledningsvis i yrkeslivet väva samman dessa kunskaper i praktiken. Oförväntade utmaningar är svåra arbetsuppgifter de inte har erfarenhet av, men genom att fråga en mer erfaren kollega om råd utvecklas yrkeskunnande. Det finns en säkerhet i yrkeskunnande och yrkesidentitet på så vis att undersköterskorna har en klar bild av sina arbetsuppgifter och hur de engagerar sig i yrkesrollen. Undersköterskorna använder empati och förståelse i mötet med vårdtagare. Beroende på vilken verksamhet undersköterskorna arbetar i, har de fått olika förutsättningar till introduktion och har olika syn på hur lång tid det tar att komma in i arbetet.

No description available.

De engelska relativa pronomina which, who, whom, whose och that kan alla översättas till svenska på ett flertal olika sätt, och det är därmed inte alltid självklart vilket översättningsalternativ som bör användas i en given text. Denna studie undersöker vilka svenska översättningar som finns av de engelska relativa pronomina, hur vanliga dessa översättningar är och vilka kontextuella faktorer som kan påverka vilken översättning som appliceras. Materialet är hämtat från The English-Swedish Parallel Corpus, och olika översättningar undersöks i förhållande till genre, aktuellt korrelat samt satsdelsfunktion hos både det relativa pronomenet och korrelatet. Resultaten visar på märkbara skillnader när det kommer till genre, typ av korrelat och satsdelsfunktion hos det relativa pronomenet, men inte när det kommer till satsdelsfunktionen hos det aktuella korrelatet. Slutsatsen är därmed att textens genre, aktuellt korrelat samt vilken satsdel som det relativa pronomenet utgör kan påverka hur engelska relativa pronomen översätts till svenska.

Syfte och frågeställningar Studiens syfte var att ta reda på om pojkar respektive flickor som bedriver aktiva transporter är fysiskt aktiva på annat sätt och vilka faktorer som påverkar val av aktivpendling samt om årstiden och plats i landet har någon avgörande betydelse. - Hur kommer eleverna till skolan? - Vilka faktorer kan förklara aktiv pendling och finns det samband mellan aktiva transporter och årstider?  Metod En kvantitativ enkät användes som metod för att undersöka aktiva transporter och fysisk aktivitet. En anonym enkätundersökning genomfördes med 125 högstadieelever. Urvalet bestod av samtliga elever i årskurs nio i Kalix Kommun, Norrbotten. Resultaten analyserades och bearbetades via korstabeller. Studiens teoretiska utgångspunkter var befintlig forskning om ungas fysiska aktivitet samt pågående forskning om aktiva transporter. Resultat Resultatet visar på att eleverna i årskurs nio i Kalix Kommun bedriver aktiva transporter till en liten del, pojkar 27% under den kalla årstiden och 33% under den varma årstiden. Motsvarande resultat för flickor är 26% under den kalla årstiden och 23% under den varma årstiden. Resultatet visar också att många elever åker buss eller bil till och från skolan. De elever (92 stycken) som uppgett annat färdsätt uppger att de har färdats med något slags fordon (90%). Det verkar som att färdvägens längd och det kalla klimatet i Norrbotten kan vara avgörande faktorer som påverkar valet av aktiva transporter för både pojkar och flickor. Få elever bedriver aktiva transporter till och från skolan jämfört med dem som använder fordon. Enligt korstabellerna är det de flickor och pojkar som bedriver aktiva transporter som också är mer aktiva både inom föreningsidrott och på annat sätt på fritiden. Pojkarna inom denna grupp är också de som är mest aktiva i föreningsidrott eller liknande jämfört med flickor. Det verkar även som att det är dessa pojkar som i större utsträckning än flickorna, kommer upp till miniminivå i tid för daglig fysisk aktivitet . Slutsats Färdvägens längd i glesbygd och det kalla klimatet i Norrbotten kan vara avgörande faktorer som påverkar valet av aktiva transporter och är en trolig orsak till den låga andelen av elever som bedriver aktiva transporter. Flickorna verkar vara mer fysiskt aktiva på fritiden än pojkarna. Det kan ha att göra med att fysisk aktivitet har uppmärksammats under det senaste årtiondet. Pojkar som bedriver aktiva transporter är mer aktiva både i föreningsidrott och på fritiden jämfört med flickor som bedriver aktiva transporter. Denna grupp av pojkar når upp till miniminivån i tid för fysisk aktivitet per dag i större utsträckning än motsvarande grupp flickor.

Karriärövergång är en process som kan innehålla ett antal krav och barriärer som en idrottare behöver hantera för att framgångsrikt fortsätta med sin idrott. Syftet med studien var att; (a) undersöka vilka krav och barriärer som svenska golfare upplevde när de genomförde junior till seniorövergången samt, (b) undersöka vilka resurser och coping strategier som idrottarna använde sig av för att hantera de upplevda kraven och barriärerna. I studien deltog 11 intervjupersoner i åldrarna mellan 22–42 (M=32, SD=2.61). Alla deltagare hade varit aktiva inom golfen och hade genomfört övergången från junior till senior. En semistrukturerad intervjuguide användes vid utförande av intervjuerna. En deduktiv ansats antogs och författaren hade bestämt att följande kategori skulle ingå i resultatet, krav, barriärer, resurser samt coping strategier. Intervjuerna analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att krav var vanligt förekommande under karriärövergången. Det förekom yttre och inre krav i samband med övergången. Vidare ansågs bland annat sociala hinder och tidsbrist som barriärer under karriärövergången. I resultatet syntes även resurser samt coping strategier såsom socialt stöd och egna åtaganden, som användes och underlättade övergången. Utifrån resultatet i föreliggande studie kan det rekommenderas att använda sig utav resurser och coping strategier för att hantera de tuffa kraven samt barriärer, för att kunna genomföra junior till senior övergången. För framtida forskning rekommenderas vidare forskning inom golf. Det är av intresse att forskningen utökas inom denna målgrupp samt ökar forskningen kring övergången i andra typer av individuella sporter.   Nyckelord: Övergång junior till senior, barriärer, krav, resurser, coping strategier, golfare / Career transition is a process that can contain a number of demands and barriers that an athlete needs to deal with in order to successfully continue his or her sport. The purpose of the study was to; (a) investigate the demands and barriers experienced by Swedish golfers when they completed junior to senior transition; The study included 11 interviews aged 22–42 (M=32, SD=2.61). All participants had been active in golf and had completed the transition from junior to senior. A semi-structured interview guide was used in conducting the interviews. A deductive approach was adopted, and the author had decided that the following categories should be included in the result, demands, barriers, resources and coping strategies. The interviews were analyzed using a qualitative content analysis. The result showed that demands were common during the career transition. There were external and internal demands in connection with the transition. Furthermore, social barriers and lack of time were considered barriers during the career transition. In the result, resources and coping strategies such as social support and own commitments were also used, which were used and facilitated the transition. Based on the results of the present study, it is recommended to use resources and coping strategies to handle the tough demands and barriers, in order to implement junior to senior transition. For future research, further research in golf is recommended. It is of interest that the research is expanded within this target group and also increases the research on the transition in other types of individual sports.   Keywords: Transition junior to senior, barriers, demands, resources, coping strategies, golfers

From an overview study published in 2014 it is concluded that although new information technology and standards are a strong driving force towards a more efficient and profitable facility management it is just as important to identify what types of information, in which manner, and to what extents the information is supposed to be shared to different business processes and disciplinary actors [1]. In the attempt to achieve a more automated facility management and integrated-life cycle approach of buildings the handover of building information is a major bottleneck [2]. Delimited to building services for HVAC, plumbing and electricity this study aims to investigate which needs related to installation information there are in facility management of buildings and that are possible and should be included in the handover from projects to facility management. Furthermore the study aims at in depth (through a case study) describe current ways of performing installation information handovers. New ways of working for the case study organisation according to higher levels of BIM maturity [3, 4] is described and analysed. From the results of a series of interviews (informants: [5, 6, 7, 8, 9, 10]) it is concluded that the two most valued sets of information related to building services are:  Warranty information: warranty start date, warranty period and warranty terms (description of what types of service and maintenance that are included in the acquisition of the asset). All three properties need to be nationally standardized.  Air quality in spaces: Space objects where occupants spend time should include information about the air types, its quantities and how the airflows are controlled over time in that space. Furthermore informants ask for a description of the designed function of the space and some ask for the number of persons the space is designed for. A national standardization of an information model describing the mentioned variables is necessary in the future. To be able to describe installed products regarding what (manufacturer, model and/or type) and where (location in the building) was almost as prioritized. Thereafter was the issue of the expected useful life of the products of concern for products with maintenance actions that would involve substantial costs. 3 The organization in the case study needs to move on to completely digital ways of working for enabling BIM. Additionally they need to state requirements on the structure and content of the objects in both the proprietary formats as well as on the open formats (IFC [11]) of the CAD models that are handed over to them from the projects. There is a possibility (but not utilized) for the organisation today to map IFC files to their facility management software system [12]. In the future they should utilize BIM model servers with cloud services [13] that are integrated with their facility management software system.

Syftet med studien var att undersöka hur arbetstagare som under covid-19 pandemintvingades arbeta på distans upplevde förändringar i balansen mellan arbetsliv och privatliv isamband med återgången till arbetsplatsen. För att besvara studiens syfte användes enkvalitativ metod. Datamaterialet bestod av åtta semistrukturerade intervjuer och utfördes medarbetstagare som genomgått en omställning från distansarbete under covid-19 pandemin tillatt återgå till arbetsplatsen. En induktiv tematisk analys användes för att analyseradatamaterialet, utifrån analysen definierades tre huvudteman: förändringar igränsdragningen, förändringar i den sociala interaktionen och förändringar i flexibiliteten.Resultatet visade att återgången till arbetsplatsen upplevdes förbättra gränsdragningen mellanarbetslivet och privatlivet och den sociala interaktionen med kollegor. Upplevelsen avförändrad flexibilitet varierade beroende på omständigheterna i arbetslivet och privatlivet,huvudsakligen mer begränsad men samtidigt gynnsam. De upplevda förändringarna isamband med återgången till arbetsplatsen har inneburit förändringar i balansen mellanarbetsliv och privatliv

No description available.