181 |
Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med cancerdiagnos i livets slutskede : En litteraturstudie / Nurses' experience of caring for patients with cancer diagnosis in the end of life : A literature reviewLloyd, Pernilla, Åberg Friberg, Emelie January 2020 (has links)
Bakgrund: Cancer är den andra största orsaken till att människor dör världen över. Enligt WHO dog 9,6 miljoner människor i cancer 2018. I takt med att antalet människor som insjuknar i cancer ökar blir även behovet av vård i livets slutskede större samt mer kunskap efterfrågas. Vård i livets slutskede är flerdimensionellt och komplext vilket ställer höga krav på såväl vårdgivare som sjuksköterskor. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med cancerdiagnos i livets slutskede. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats. Litteratursökningarna gjordes i databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna har kvalitetsgranskades utifrån SBU:s granskningsmall och analyserades enligt Forsberg och Wengströms modell för innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom fyra teman: Emotioner, Personlig och professionell utveckling, Professionellt stöd och Kommunikation. Konklusion: Den samlade bilden av de granskade studierna visar att vårda patienter med cancerdiagnos i livets slutskede upplevs av sjuksköterskorna som både givande och påfrestande. Vidare är den subjektiva känslan hos sjuksköterskorna något som handlar om den egna existensen och att alltid ha döden närvarande samt att i många avseenden känna sig otillräcklig. / Background: The second leading cause of death globally is cancer. According to WHO 9,6 million people died from cancer in 2018. As the number of people who suffer from cancer diagnosis increases, the need for palliative care and more knowledge increases. End of life care is demanding and complex and therefore it is important to expand our knowledge and illuminate the experiences of nurses who work with patients in the end of life care. Aim: The purpose is to describe the experiences of nurses caring for patients with cancer diagnosis at the end of life. Method: A literature review with a qualitative approach. Literature searches were conducted in the databases PubMed and CINAHL. The selected studies were examined by using SBU:s review template for qualitative studies and were analyzed based on Forsberg and Wengström's model for content analysis. Results: In the results four themes emerged, Emotions, Personal and professional growth, Professional support and Communication. Conclusion: The general findings from the selected studies show that end of life care is experienced by the nurses as both rewarding and wearisome. Furthermore, the subjective feelings that concerns the nurses’ own existence and the feeling of death always being present, which gives them a feeling of being inadequate.
|
182 |
Vård vid livets slutskede - ur ett anhörigperspektiv : En litteraturstudie / End of life care - from next of kins' perspective : A litterature reviewOlsson, Josefina, Theander, Maja January 2022 (has links)
Bakgrund: Personcentrerad omvårdnad är en av sjuksköterskans sex kärnkompetenser. Detta innefattar att bemöta olika personer. Trots detta upplever sjuksköterskor svårigheter med att bemöta anhöriga i den allmänna palliativa vården. Detta på grund av att sjuksköterskor upplever sig ha bristande kompetens inom området. Samtidigt uttrycker anhöriga en önskan att involveras i vården. Syfte: Att belysa anhörigas upplevelser vid vård i livets slutskede. Metod: Totalt 14 kvalitativa artiklar som fokuserar på anhörigas upplevelser vid vård i livets slutskede identifierades och analyserades för att finna gemensamma teman. Resultat: Fyra huvudteman identifierades. Vikten av sociala relationer samlar anhörigas upplevelser kring mellanmänskliga relationer med sjuksköterskan, patienten men även relationen till sig själv. Vikten av att vara delaktig handlar om hur vården kan påverkas genom anhörigas upplevelser och kunskap. Vikten av god vård för patienten påvisar att patienters upplevelser påverkar anhöriga. Vikten av att ta hand om sig själv beskriver olika sätt att som anhöriga kunna anpassa sig till vård i livets slutskede. Konklusion: Eftersom både anhöriga och sjuksköterskor upplever svårigheter i mötet krävs utökad kompetens hos sjuksköterskan för att kunna bemöta anhöriga vid vård i livets slutskede. / Background: Person-centred care is one of the nurses six core competencies. Which includesmeeting different people. Despite this fact nurses’ experiences difficulties when meeting next of kins in general palliative care. This is caused by nurses’ lack of competence in the field. While next of kins expresses a wish to be involved in caring. Aim: To illustrate next of kins experiences in end-of-life care. Method: A total of 14 qualitative articles which focuses onnext of kins experiences of end-of-life care were identified and analysed in order to findcommon themes. Results: Four main themes were identified. The importance of social relationships gathers next of kins experiences of interpersonal relationships with nurses, the patient but also the relationship to oneself. The importance of being involved focus on how care can be affected by next of kins experiences and knowledge. The importance of good carefor the patient demonstrates that patients’ experiences affect next of kins. The importance of selfcare describes different ways next of kins can adapt to end of life care. Conclusion: Expanded competency in nurses is demanded, since both next of kins and nurses experience difficulties in encounters in end-of-life care.
|
183 |
Närståendes erfarenheter av vård i livets slut på sjukhus : En litteraturstudie om livet, döden och döendet.Hedborg, Emelie, Hollsten, Tobias January 2022 (has links)
Bakgrund: Vård i livets slut är ett område som många sjuksköterskor kommer i kontakt med. Den palliativa vården syftar till att låta patienten leva ett fullvärdigt liv fram tills att denne dör utan att förlänga lidandet. Runt en döende patient finns ofta flera närstående, närstående som kanske aldrig upplevt döden eller döendet förut. Inom palliativ vård har de närstående en viktig roll och det är vårdgivarnas uppgift att se till att närstående inkluderas och stöttas. Den moderna sjukhusvården bedrivs idag med allt större krav på ekonomisering och effektivisering vilket ökar arbetsbördan på sjukhusets avdelningar, där kurativ vård är normen. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva närståendes erfarenheter av palliativ vård av vuxna på sjukhus. Metod: Författarna har genomfört en deskriptiv litteraturstudie där totalt 11 artiklar granskades, artiklarna hittades i databaserna Pubmed och Cinahl. En tematisk analys av artiklarnas ledde fram till studiens resultat. Huvudresultat: Resultatet visade att områden som kommunikation och information var av stor vikt och hur icke adekvat kommunikation kunde leda till lidande. Miljön där vården bedrevs ansågs viktig med önskemål om en lugn miljö som bevarade patientens integritet. Närstående efterfrågade flertalet praktiska önskemål så som övernattningsmöjligheter, mat och gratis parkering. Det var även viktig att närstående och de döende blev bemötta med respekt, empati och känslighet från sjukvårdpersonalen. Slutsats: Denna litteraturstudie visar på flertal områden där förbättringsmöjligheter finns. Genom att förbättra den palliativa vården finns möjlighet att minska lidande för både närstående och patient. Vård i livet slutskede är ett område som kräver tid, kontinuitet och goda arbetsförhållanden för personalen, något som inte alltid kan garanteras i den moderna vården. / Background: End of life care is a field that many nurses will come in contact with. The aim of palliative care is to let the patient live a life with sufficient quality until the moment of death and without prolonging suffering. In the vicinity of a dying patient there is almost always a number of relatives, relatives who might never have experienced death or the process of dying. In the palliative care process relatives have an important role and it is the responsibility of health care staff to include and support them. Modern hospitals are today subject to demands of increased economization and streamlining which increases workload on hospital wards, where curing illnesses still is the norm. Aim: The aim of this study was to describe the experiences of relatives on the palliative care of adult patients in hospital. Method: The present study is a descriptive literature review in which a total of 11 articles have been examined. The articles were found in the databases PubMed and Cinahl. A thematic analysis of the articles led to the development of the result. Result: The result showed that topics concerning communication and information were of great importance and how inadequate communication could lead to suffering. The environment in which care was given was also considered important and it was requested that the environment should be calm and provide privacy. Relatives had multiple requests regarding practicalities such as being able to spend the night, food and free parking. It was also important that the relatives and patients were treated with respect, empathy and sensitivity from health care staff. Conclusion: This literature review showed a number of areas were there were potential for improvement. Improving end of life care is a chance to reduce suffering for both relatives and patients. End of life care is a field which requires time, continuity and good working conditions for staff, which is somethings that can’t be guaranteed in the modern hospital.
|
184 |
Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda personer i livets slutskede i hemmet - En litteraturöversikt / Registered nurses’ experiences of caring for people at the end of life at home - A literature reviewBossel, Emma, Utterberg, Hanna January 2021 (has links)
BakgrundI sjuksköterskans roll ingår det att vårda personer i livets slut. Den palliativa vården bygger på att främja livskvalité och lindra lidande. Sjuksköterskan ställs inför utmaningar när palliativ vård utförs i hemmet och sjuksköterskan måste behärska flera ansvarsområden för att vården ska bibehålla en hög kvalitet och personen i livets slut ska få en god död.SyfteSyftet är att beskriva vilka erfarenheter sjuksköterskor har av att vårda personer i livets slutskede i hemmet.MetodEn litteraturöversikt som baseras på 16 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Artiklarna söktes i databaserna PubMed och CINAHL och var publicerade mellan 2010 och 2020. Artiklarnas data analyserades utifrån Friberg (2017) tre steg.ResultatDe erfarenheter som sjuksköterskorna upplevde utformades efter tre huvudteman med tillhörande subkategorier: Kommunikation: Faktorer som påverkar vårdrelationen, Samtala om döden. Teamarbete: Stöd och Bristande samarbete. Hemmet som vårdmiljö: Förutsättningar för vård i hemmet och Sjuksköterskans yrkesroll.SlutsatsSjuksköterskornas gemensamma upplevelse var att god kommunikation, ett gott teamarbete, välbyggd organisation och utbildning var faktorer som påverkade möjligheten för en god palliativ vård. Kommunikation var en förutsättning för att samarbetet mellan professioner, närstående och den döende personen ska fungera samt för att en tillfredställande vårdrelation skulle utvecklas. Samarbete mellan vårdpersonal ansågs avgörande när det gällde sjuksköterskornas upplevelse av att utföra palliativ vård i hemmet. Utbildning var något som sjuksköterskorna efterfrågade för att öka sin kunskap och för att uppnå en känsla av trygghet när de vårdade personer vid livets slut. / BackgroundThe role of the nurse includes caring for persons at the end of life. Palliative care is based on promoting health and relieving suffering. The nurse have several challenges in caring for patients at the end of life and the role is crucial in the meeting with the person, relatives and in collaboration with professions.AimTo describe the experiences nurses have when caring people at the end of life at home.MethodA literature review based on 16 qualitative articles. The articles were searched in databases CINAHL and PubMed and published between 2010-2020. Analysis of the articles’ data was based on Friberg (2017) three steps.ResultsThe registered nurses experiences was summarized into three main themes with subcategories: Communication: Factors affecting care relationships, Talking about death. Teamwork: Support and Lack of collaboration. Home as care environment: opportunities for home care and professional role of the nurse.ConclusionThe registered nurses' experience was that good communication, teamwork, a well-built organization and education were factors that influenced the possibility of a god palliative care. Communication was a prerequisite for the collaboration between professions, relatives and people in the end of life and for a satisfactory care relationship to develop. Collaboration between care staff was considered crucial for the nurses' experience of caring for people at the end of life. Education was something the nurses demanded to develop and achieve security when caring for people at the end of life.
|
185 |
Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter som befinner sig i livets slutskede : En kvalitativ litteraturstudie / Nurses experiences of caring for patients during the end of their life : A qualitative literature reviewHaji, Diana Khaled, Mazhiqi, Valmira January 2021 (has links)
Bakgrund: Drygt 90 000 personer avlider årligen i Sverige därav uppskattas mellan 70 000 och 75 000 personer att vara i behov av palliativ vård. Patienter som får vård vid livets slutskede befinner sig inom olika vårdformer, både inom öppen och sluten vård men även inom den kommunala vården. En god palliativ vård grundar sig i de fyra hörnstenarna: multiprofessionellt samarbete, symtomlindring, kommunikation, samt stödja närstående. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa vilka erfarenheter sjuksköterskor har av att vårda patienter i livets slutskede. Metod: Litteraturstudien baserades på tio kvalitativa studier som hittades genom sökningar i databaserna Cinahl och PubMed. Studierna kvalitetsgranskades med hjälp av SBU:s mall för kvalitetsgranskning av studier och SBU:s kvalitetsbedömning av vetenskapliga studier. Studiernas var publicerade under 2000-talet. Resultat: Resultatet delades in i fem kategorier: Sjuksköterskan och patientrelationen, Vikten av att skapa relationer med anhöriga, Behov av att kommunicera, Betydelsen av samarbete, och Känslor i mötet med palliativa patienter. Konklusion: Sjuksköterskorna beskrev att vård av patienter i livets slutskede är både emotionellt påfrestande men även lärorikt. För att inte bli allt för emotionellt påverkad var det viktigt att hitta en balans mellan närhet och avstånd. Sjuksköterskorna önskade få mer stöd och utbildning inom palliativ vård för att klara av arbetet och ge patienten en god omvårdnad. / Background: Approximately 90 000 people die yearly in Sweden, and between 70 000 to 75 000 of those people are estimated to be in need of palliative care. The patients that get palliative care are in various forms of care, both in outpatient and inpatient care but also in the municipal care. Good palliative care has it´s common ground in four cornerstones: multidisciplinary collaborations, relief of symptoms, communication, and also offering support to the patient´s families. Purpose: The purpose of this literature study was to compile nurse´s experiences of taking care of patients in palliative care at the end of their life. Method: This literature study was based on ten qualitative studies that lay as ground for the results. The studies were found through searches in the databases Cinahl and PubMed. The studies were qualitative reviews with the help of SBU:s template for qualitative review of studies and SBU:s qualitative assessment of research studies. The studies were published in the 2000s. Results: The results were divided into the five following categories: The nurse and the patient relationship, The importance of creating relationships with the patient´s relatives, The need to communicate, The importance of collaboration, and The emotions when meeting patients in palliative care. Conclusion: The nurses described that caring for patients who are in the end of their life is both emotionally stressful but also educational. In order to not to be too emotionally affected, many described that it was important to find a balance between closeness and distance. The nurses wished to receive more support and education/training in palliative care in order to cope with the work and give the patients good nursing.
|
186 |
Lindra lidande till sista andetaget- vårda patienter med demenssjukdom i livets slutskede : En kvalitativ litteraturöversikt / Alleviating suffering to the last breath- caring for patients with dementia in the end-of-life : A qualitative litterature reviewHolmström, Emelie, Gustavsson, Ellen, Stenholm, Matilda January 2021 (has links)
Bakgrund: Patienter med demenssjukdom har visats erhålla sämre vård i livets slut. Patienterna erhåller bland annat mindre smärtlindring och mindre planering av vården vilket kan resultera i smärtsamma och oönskade livsförlängande åtgärder. Demenssjukdom är ett terminalt tillstånd men patienter med demenssjukdom erhåller sällan palliativ vård, vilket bör främjas. Syfte: Beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med demenssjukdom i livets slutskede.Metod: En litteraturöversikt genomfördes induktivt med kvalitetsgranskade kvalitativa artiklar från åren 2012–2021. Litteratursökningar gjordes i Cinahl, Medline och Scopus. Analysen gjordes med grund i Fribergs analysstruktur i fem steg. Resultat: I resultatet framkom tre teman: Vikten av symtomlindring med två subteman (Att skatta symtom och Att lindra symtom), Vikten av kommunikation med tre subteman (Med patient, Med närstående och Med teamet) och Vikten av en fungerade organisation med tre subteman (Behov av struktur, Behov av tid och Behov av utbildning och kompetens). Kommunikationssvårigheter är hinder för sjuksköterskor i tillhandahållandet av god vård. Närstående kan användas som resurs samtidigt som relationen med närstående kan vara konfliktfylld. Även organisatoriska aspekter har påverkan på vården.Slutsats: Smärta riskerar att bli undervärderat utan användning av smärtskattningsinstrument. Närstående bör involveras i vården även om de inte kan användas som resurs för bibehållande av patientens självbild. Sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter behöver mer utbildning för att kunna ge patienter med demenssjukdom god vård i livets slutskede. / Background: Patients with dementia have been shown to receive poorer end-of-life care. Patients receive, among other things, less pain relief and less care planning, which can result in painful and unwanted life-extending interventions. Dementia is a terminal condition but patients with dementia rarely receive palliative care, which should be promoted.Aim: Describe nurses experience of caring for patients with dementia in the end of life. Method: A literature review was performed with an inductive approach and a base in quality reviewed qualitative articles from the years 2012-2021. Searches of articles were made in databases Cinahl, Medline and Scopus. The analysis was based on Friberg’s five step structure of analysis. Result: The results revealed three themes: The importance of symptom relief with two subthemes (Estimating symptoms and Relieving symptoms), The importance of communication with three subthemes (With patient, With relatives and With the team) and The importance of a functioning organization with three subthemes (Need for structure, Need for time and Need for education and competence). Communication difficulties are obstacles for nurses in the provision of good care. Loved ones can be used as resource while the relationship with loved ones can be conflicted. Organizational aspects also have an impact on healthcare.Conclusion: Pain is at risk of being undervalued without the use of pain assessment instruments. Relatives should be involved in care even if they cannot be used as a resource to maintain the patient's self-image. Nurses and nursing students need more training in order to provide patients with dementia with good end-of-life care.
|
187 |
Närståendes upplevelser av transitionen från kurativ till palliativ vård på IVA : en litteraturöversiktFransson, Lovisa January 2021 (has links)
Bakgrund: En stor del av patienterna som avlider på intensivvårdsavdelningar gör detta efter att ett beslut tagits att avstå eller avbryta livsuppehållande behandling. Närstående kan påverkas på olika sätt när vården går från kurativ till palliativ, bland annat kan upplevelser av bristande kommunikation från personalen leda till psykiska symtom i efterförloppet. Intensivvårdssjuksköterskor har beskrivit osäkerhet gällande processen vid övergång till palliativ vård och önskat mer kunskap för att förbättra stöd till närstående. Syfte: Att undersöka närståendes upplevelser av transitionen när patientens vård övergår från kurativ till palliativ på en intensivvårdsavdelning. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med systematisk ansats. 15 artiklar baserade på intervjuer som beskriver upplevelser av att vara närstående till en patient där vården övergått från kurativ till palliativ på en intensivvårdsavdelning analyserades enligt Evans (2002) beskrivande syntes. Resultat: Studiernas innehåll kunde sammanfattas i fem huvudteman: ”Att möta döden”, ”Behov av information”, ”Upplevelser av bemötande”, ”Beslutsprocessen” och ”Dödsvakan”. Slutsats: Närstående har behov av tydlig, frekvent och ärlig information för att underlätta transitionsprocessen, men under chockfasen kan de ha svårt att hantera informationen. Genuin, empatisk omvårdnad och stöd, att få vara involverad i beslutsprocessen utan att ha ensamt ansvar samt att få vara närvarande och delaktig under dödsvakan anses mycket betydelsefullt. Ökad kunskap om närståendes behov under transitionen från kurativ till palliativ vård kan underlätta för sjuksköterskors stödjande arbete. / Background: A large proportion of the patients who die at intensive care units do so after a decision has been made to withhold or withdraw life-sustaining treatment. The next of kin can be affected in various ways when care goes from curative to palliative, among other things, experiences of lack of communication from the staff can lead to psychological symptoms in the aftermath. Intensive care nurses have described uncertainty regarding the process of transition to palliative care and wanted more knowledge to improve support for next of kin. Aim: To investigate the next of kins' experiences of the transition when the patient's care is shifted from curative to palliative in an intensive care unit. Method: Qualitative literature review with a systematic approach. 15 articles based on interviews describing experiences of being close to a patient where care has shifted from curative to palliative in an intensive care unit were analyzed according to Evans' (2002) descriptive synthesis. Results: The content of the studies could be summarized in five main themes: “Meeting death”, “Need for information”, “Experiences of treatment”, “The decision-making process” and “The vigil of death”. Conclusion: Next of kin need clear, frequent and honest information to facilitate the transition process, but during the shock phase they may have difficulty handling the information. Genuine, empathetic care and support, being involved in the decision-making process without having sole responsibility and being able to be present and involved during the vigil is considered very important. Increased knowledge of the needs of next of kin during the transition from curative to palliative care can facilitate nurses' supportive work.
|
188 |
Sjuksköterskor erfarenhet av palliativ vård i hemmet : En litteraturstudie / Nurses' Experiences of Palliative Care at Home : A literature reviewMattsson, Miriam, Johansson, Kristina January 2021 (has links)
Bakgrund: Att vårdas palliativt i hemmet är en vårdform som ökar och utvecklas hela tiden, detta då fler människor önskar att dö i sina egna hem. Syftet med palliativ vård är att förbättra livskvalitén för patienter och de anhöriga, men även att lindra patientens lidande. Symtomlindring, teamarbete, kommunikation och relation samt stöd till de närstående, är de fyra hörnstenarna palliativ vård grundar sig på. Sjuksköterskans roll är att bemöta patienten och närståendes fysiska, psykiska, existentiella och sociala behov med värdighet. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av palliativ vård i hemmet. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats och material hämtad ur 12 artiklar från databaserna CINAHL och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån SBU:s mall för kvalitativa studier och analyserades utifrån Forsberg och Wengström. Resultat: Resultatet består av fem huvudkategorier, dessa är; närstående en del av vården, vikten av att stödja patienten, organisationens betydelse, olikheter i känslomässiga reaktioner och att skapa utrymme för medkänsla. Alla huvudkategorier förutom att skapa utrymme för medkänsla och vikten av att stödja patienten i hemmet har underkategorier. Det finns sammanlagt sju underkategorier vilka är, kommunikation, frustration, konflikter och etiska dilemman, teamets betydelse för en god vård, resurser stöd och utbildning, positiva känslomässiga erfarenheter, negativa känslomässiga erfarenheter samt känslomässig distansering vid palliativ vård i hemmet. Konklusion: Sjuksköterskors erfarenheter kan vara både positiva, negativa och neutrala. Från dessa situationer och händelser kan lärdomar dras om omvårdnadens betydelse i teamet, kommunikationens betydelse, närståendes inverkan på vården samt symtomkontroll. Alla dessa aspekter är viktiga för den holistiska omvårdnaden och vårdfilosofin som sjuksköterskan inom den palliativa vården i hemmet arbetar efter. / Background: Palliative care in the home is a form of care that is a growing form of care and is constantly evolving, as more people want to die in their own homes. The purpose of palliative care is to improve the quality of life for patients and their relatives, but also to ease the patient's suffering. Symptom relief, teamwork, communication and relationships as well as support for those close to you, are the four cornerstones on which palliative care is based on. The nurse's role is to meet the patient's and relatives' physical, mental, existential and social needs with dignity. Aim: To describe nurses` experiences of caring for patient’s palliative care at home. Method: Literature study with qualitative approach and material taken from CHINAL and PubMed. 12 articles were selected, quality review with SBU: s template for qualitative studies and was analysed with Forsberg and Wengström. Results: The results consist of five main categories which are; close relations as part of the care, the importance of supporting the patient, the importance of the organization, differences in emotional reactions and creating space for compassion. All main categories except creating space for compassion and the importance of supporting the patient have subcategories. There is a total of seven subcategories which are, communication, frustration conflicts and ethical dilemmas, the importance of the team for a good care, resources support and education, positive emotional experiences, negative emotional experiences and emotional distancing in palliative care in the home. Conclusion: Nurses' experiences can be both positive, negative and neutral. From these situations and occurrences things can be learned about care, in the team, with meaningful communication, through related parties and symptomcontrol. All of these aspects are important for holistic care and carephilosophy and for the nurse’s role in palliative care in the home.
|
189 |
ATT VÅRDA PATIENTER I LIVETS SLUTSKEDE : En systematisk litteraturstudie ur sjuksköterskans perspektivIssa, Fardowsa, Ebot, Ladimatou January 2021 (has links)
Bakgrund: Patienter som vårdas i livets slut kan få palliativ vård i hemmet, på hospice, äldreboende och på sjukhus. Tidigare forskning visar att patienters och närståendes upplevelser är att den palliativa vården påverkas av den kunskapsnivå om palliativ vård som sjuksköterskorna besitter, av den tid som ägnas åt patientnära vård samt av den vårdform som patienten vårdas i. Sjuksköterskors ansvar omfattar vård av patienter i livets slutskede. Lite kunskap ges dock under sjuksköterskeutbildningen om detta vilket i sin tur kan leda till utmaningar för sjuksköterskor. Syfte:Att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter i livets slutskede. Metod: En systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes av 12 kvalitativa artiklar. Resultat: I resultatet framkom två huvudteman:Resurser och Utmaningar i vårdandet. Första temat innehåller tre subteman: Att hitta fungerande strategier, Att få stöd från kollegor och Stimulerande utveckling. Andra temat innehåller tre subteman: Att hantera svåra situationer, Kommunikationens betydelse och Att stå upp för patienten. Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde att vård i livets slutskede kunde vara både stärkande och utmanande. De upplevde också att kommunikationen brast mellan vårdpersonal och att det var krävande att ta hand om döende patienter.
|
190 |
Distriktssköterskors erfarenhet av bedömningar gällande symtomlindring i livets slutskede : En kvantitativ enkätstudieCarlsson, Linn January 2021 (has links)
Bakgrund: Palliativ vård omfattar förutom symtomlindring även ett teamarbete där distriktssköterskans kommunikation med patienten och närstående har stor betydelse. God palliativ vård i livets slutskede uppnås när patient och närstående känner trygghet och förtroende för distriktssköterskan. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av situationer där närståendes bedömning av patientens symtomlindring i livets slutskede skiljer sig från den egna bedömningen. Metod: Studien var en kvantitativ tvärsnittsstudie i form av en webbenkät med deskriptiv ansats. Webbenkäten skickades till 198 distriktssköterskor och sjuksköterskor inom hemsjukvården i södra Sverige och besvarades av totalt 93. Deskriptiva analyser gjordes där frekvenser för samtliga frågor beräknades för att se fördelningen mellan de olika svarsalternativen. Slutligen gjordes sambandsanalyser genom korstabeller med chi2-test för att testa om det fanns ett signifikant samband mellan två variabler. Resultat: Resultatet indikerade att distriktssköterskor påverkas av närstående vid bedömningarna gällande symtomlindrande läkemedel för patienter i livets slutskede. Resultatet indikerade även att distriktssköterskor som inte har utbildning inom palliativ vård var mer benägna att ge symtomlindrande läkemedel till patienten för att stilla närståendes oro. Detta samband blev dock inte statistiskt säkerställt, även att det var nära signifikansnivån. Slutsats: Studiens resultat tyder på att distriktssköterskors och närståendes bedömning skiljer sig åt, gällande symtomlindrande läkemedel för patienter i livets slutskede. Resultatet tyder även på att distriktssköterskor som inte har utbildning inom palliativ vård kan vara mer benägna att ge symtomlindrande läkemedel till patienten för att stilla närståendes oro. Det visar även att distriktssköterskor kan vara i behov av ökad kunskap inom palliativ vård för att kunna ge patienten god vård i samspelet med närstående.
|
Page generated in 0.0685 seconds