Syftet med denna studie är att undersöka tillgången till autentisk engelsk litteratur i skolbibliotek i Jönköpings kommun. Syftet är också att tolka litteraturens lämplighet för engelskundervisning i årskurs 4-6, samt tolka skolornas val vid inskaffandet av böckerna. Detta syfte uppfylls med hjälp av följande forskningsfrågor: 1. Hur många exemplar av autentiska texter ämnade för årskurs 4-6 finns på biblioteket? 2. Vilka teman behandlar de autentiska texterna? 3. Vilka olika genrer är representerade? Teorin som denna studie utgår ifrån är autentiska engelska texters fördelar när de används för inlärning av engelska språket. Begreppet autentisk text i denna studie beskriver autentisk litteratur skriven av och för dem som har engelska språket som sitt modersmål. Metod som används i denna studie är hermeneutik. Utgångspunkten i hermeneutiken är att det som är skapat av människor bär ett budskap, och därför kan tolkas. Resultatet av denna studie visar en stor variation i utbudet av autentiska engelska böcker i skolbibliotek i Jönköpings kommun.

Syftet med föreliggande studie är att med utgångspunkt i relevant forskning undersöka om högläsning på engelska hos 63 elever i årskurs 3, påverkar elevernas ordförråd efter högläsning samt undersöka vad eleverna har för uppfattning om engelskundervisningen. Metoden som använts är enkätundersökning, före och efter högläsning samt två identiska ordtest, vilka genererat kvantitativ data. Resultatet visar att elevernas uppfattning om engelskundervisningen överlag är av positiv karaktär och att högläsningen bidraget till att flera elever utökat sitt ordförråd. Slutsatsen är att högläsningen kan väcka en större nyfikenhet till språket och att högläsning av engelsk barnlitteratur är något som bör inkluderas i undervisningen för dessa klasser och även i fler klassrum i Sverige.

ABSTRAKT Syftet med den här studien var att utforma förslag till hur delar, broderiparterren och labyrinten, av Drottningholms slottspark skulle kunna återställas till ursprungsskicket med smärre förändringar med tanke på skötsel. Detta för att i sin tur skapa ett större historiskt värde i parken. Arbetet utgår ifrån ritningar och litteratur som skrivits om parken och parkens utseende samt litteratur som nämner de som ritat parkens olika delar. För att göra den här studien och skapa nya ritningar till Drottningholms slottsparks utvalda delar behövde jag först ta reda på hur de olika platserna sett ut genom tiderna och jämföra detta med hur de ser ut idag. Efter den här processen har fyra slutprodukter framställts, tre ritningar över broderiparterren och en över labyrinten. Dessa är förslag till mönster för de utvalda platserna samt växtförslag till dessa. Jag hoppas att mina idéritningar ska kunna vara till hjälp om dessa delar skulle återskapas på Drottningholmsslottspark.  Även om mina ritningar inte skulle användas om broderiparterren och labyrinten skulle återskapas så skulle det här arbetet kunna vara till hjälp genom information om vilka kartor som skulle vara lämpliga att använda sig av. Men jag hoppas att Drottningholmsslottsförvaltning kommer välja att anlägga broderimönstret och labyrinten i sinom tid, för jag tror att broderiparterrmönstret och labyrinten skulle tillföra mycket till parken om de återskapades.

Förslag på opera vid Årstafältet Årsta Parkopera ligger placerad som en entré till Årstafältet. Promenaden fram till opera- byggnaden gestaltas som en park inspirerad av 1700-talets engelska parker, barockoperans storhetstid, och fortsätter genom operans två huvudbyggnader för att öppna sig mot det vidsträckta fältet.

From an anti-oppressive and a gender perspective, the aim of this paper is to examine whether three English teachers at a comprehensive school in Stockholm make gender conscious selections when selecting novels for their English literature lessons. Through quantitative research, semi-structured interviews and e-mail interviews with these teachers I have attempted to find out if they include both male and female writers when selecting English novels for their students and also what factors affect their selections. I have analyzed the interviews and the quantitative research by using a qualitative and a quantitative content analysis. The theories that I have established my analysis upon are gender theories about the male norm in society, the feminist Simone de Beauvoir’s ideas about the woman as a second gender and the sociologist Raewyn Connell’s gender regimes. Furthermore, the Professor Kevin K. Kumashiro’s theories on anti-oppressive education have been very useful when interpreting my research. My results show that these teachers do not make gender conscious selections for their English literature lessons since they almost only choose novels written by men. They explain their choices to depend upon factors such as them wanting to individualize their literature lessons by selecting novels that their students will enjoy. They also elucidate the issue that the school only has a limited selection of novels to choose from, which narrows their choices. But I argue that since the teachers are able to purchase new novels to the school and also borrow class sets from the Public Library, they have the possibility to select novels by female writers as well. I interpret the fact that they almost only use novels written by men as a result of the male norm in society, which influences the teachers on a subconscious level. That the teachers select male writers prior to female writers results in the students achieving an inadequate education, given that they mostly learn about the male perspective upon the world, since the female angle is invisible. If these teachers would begin working from an anti-oppressive perspective and make gender conscious selections of novels for their English literature lessons, they must first be aware of how the male norm influences them.

Den svenska kursplanen i engelska är utformad utifrån en kommunikativ språksyn. Elever ska därför utveckla en allsidig kommunikativ förmåga genom att bland annat använda språket muntligt. Det finns dock forskning som visar att många elever upplever en rädsla inför att tala på målspråket, vilket försvårar det kommunikativa lärandet. Vad som motiverar elever till muntlig aktivitet är därmed en väsentlig fråga. Dessvärre finns det få svenska studier som berör ämnet. Syftet med denna studie var därför att undersöka vad som motiverar elever i årskurs 4-5 till att bli muntligt aktiva i engelskundervisningen. Forskningsfrågorna fokuserar på när elever visar en vilja respektive ovilja att kommunicera, vad som motiverar elever till muntlig aktivitet samt vad lärare gör för att motivera elever till muntlig aktivitet. Dessa frågor har besvarats genom elva elevers och två lärares deltagande i en kvalitativ intervjustudie. Vad som främst visat sig motivera elever till muntlig aktivitet är ett tryggt klimat och en språklig säkerhet. Elever vill känna sig säkra på vad de ska säga och inte behöva vara oroliga för att säga fel eller att andra elever ska skratta åt misstag. Resultatet visar även på olika aktiviteter som kan vara fördelaktiga för att främja detta, såsom aktiviteter i mindre grupper. Vidare kan motiverande feedback också anses vara viktigt för att främja motivationen, med hänsyn till att många elever söker stöd av läraren vid muntliga aktiviteter för att känna sig säker i sin kommunikation. Studiens resultat samstämmer väl med den tidigare forskning som presenteras i studiens bakgrund, men för att kunna dra generella slutsatser efterfrågas ytterligare forskning inom ämnet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare kan motivera elever i årskurs 4-6 till att bli muntligt aktiva i engelskundervisningen. Forskningsfrågorna fokuserar därför på vilka faktorer som påverkar elevers vilja att kommunicera likväl som vilka undervisningsmetoder som kan öka den muntliga aktiviteten i klassrummet. Dessa frågor har besvarats genom en systematisk litteraturstudie där sökning efter relevant vetenskaplig litteratur har genomförts i olika databaser.Därefter har ett urval av litteraturen genomförts vilket har lett till denna studies resultat. Resultatet visar på flera faktorer som påverkar elevers vilja att kommunicera. De främsta påverkande faktorerna har visat sig vara självförtroendet och motivationen. Vad det är som gör att elever väljer att kommunicera beror på hur dessa faktorer påverkar eleven. Elever kan i högre grad välja att kommunicera i samband med ett högt självförtroende och en motivation till att delta i muntliga aktiviteter. Resultatet visar även på flera metoder som lärare kan tillgå för att öka den muntliga aktiviteten i klassrummet. En gemensam nämnare för dessa metoder är att aktiviteter bör upplevas som meningsfulla likväl som bidra till elever som är säkra i sin muntliga kommunikation. Aktiviteter som uppfyller dessa kriterier kan därmed bidra till muntligt aktiva elever.

Syftet med min uppsats har varit att undersöka mitt författarskap, dess litterära språk och plats i den samtida litteraturen, genom att analysera min novell ”När hedningen kom till byn”. Undersökningen består av översikter över de genrer jag tycker min text passar inom: magisk realism, norrländsk litteratur och skräcklitteratur; undersökning av författares verk som har influerat mig och varit representativa för den genre de skriver inom; mina kurskamraters och handledares reaktioner och konstruktiva kritik på novellen. Resultaten av genreundersökningarna visar hur jag använt eller inte använt mig av respektive genres olika särdrag och markörer samt hur min text förhåller sig till dess samtida författare. I undersökningen av skrivprocessen framgick textens styrkor och svagheter. Mina slutsatser är att genrebestämningen av novellen är beroende av med vilken blick man väljer att läsa texten. Jag upptäckte också att jag delvis följer de traditionella skrivmönstren inom respektive genre samtidigt som jag har min egen särprägel och ton samt sätt att framställa en text. / The aim of my thesis is to examine my authorship by making an analysis of my short story ”När hedningen kom till byn”. The literary language and its placement in contemporary literature is what I focused on while examinating. My analysis consists of overviews of the genres in which I think my short story fits: magical realism, Swedish northern literature and horror literature. Analyses of other authors’ essays in these genres have been done, as they influence the story in different ways. Constructive criticisms from my fellow students and supervisors have improved the examination. The result of the investigation of the genres shows whether I have used their different characteristics and markers or not. It also presents where the text remains in relation to other contemporary authors. The analysis of the writing process reveals the strengths and weaknesses of the text. I reached the conclusion that the genre of my short story varies, depending on the perspective with which it is read. Another conclusion is that, although I have followed some of the traditional writing patterns in each genre I have my own distinctiveness when it comes to creating, writing and designing a text.

Syftet med den här studien var att undersöka kopplingar mellan användande av MMO-spel och ökad engelsk språkutveckling hos elever i svensk skola ur ett lärarperspektiv. För att besvara syftesfrågorna i studien användes en kvalitativ metod. Fem lärare som undervisar eller har undervisat i engelska i årskurserna 4-6 intervjuades om sina erfarenheter. Studien har inspirerats av fenomenografi och fokuserar på lärarnas upplevelser och erfarenheter av MMO-spelande elevers språkutveckling i engelska.  Resultatet i studien visar att lärare har följande uppfattningar: elever som spelar MMO-spel har en ökad engelsk muntlig förmåga, mer tillgång till det engelska språket ett naturligt sammanhang för det engelska. Samtidigt finns det nackdelar med MMO-spelens inverkan på elevernas engelska språkutveckling. Dessa nackdelar består av negativt språkbruk, avsaknad av abstraktionsförmåga och svårigheter med att skilja på formellt och informellt språkbruk. / The aim of this study was to investigate the relation between the use of MMO games and increased English language development among pupils in Swedish schools from a teacher perspective. To answer the research questions of this study, a qualitative method was used. Five teachers who teach or have taught English to grade 4-6 pupils were interviewed about their experiences. The study has been inspired by phenomenography and is focused on how teachers experience the phenomenon of MMO playing pupils and their English language development. The result of the study show that teachers hold the following perceptions: pupils have an increased English verbal ability, more access to the English language, and that the MMO games give a natural context for the English language. At the same time, MMO games may have a negative impact on pupils English language development. These disadvantages consist of negative language, lack of abstraction ability, and difficulties in distinguishing between formal and informal English language use.

I denna uppsats beskrivs en studie av attityder till brytning. Genom ett masktest har attitydernatill finsk och engelsk brytning hos ett femtiotal gymnasieelever på en skola i Mellansverigeundersökts. I en enkät har eleverna angett bedömningar av egenskaper hos sex påhittade läraresom ansöker om att bli deras nya samhällskunskapslärare. Dessa sökande har bedömts utifrånröstprov. En av dessa har talat med stark finsk brytning, en med stark engelsk brytning, en medlätt engelsk brytning och tre har talat standardsvenska. Samma talare har stått bakom de tvåengelska varianterna, men detta har informanterna inte informerats om. Då alla kandidaternaför positionen har läst upp samma personliga brev skulle bedömningarna utgå ifrån det intryckeleverna fick av deras sätt att tala. Som ett tillägg skulle eleverna dessutom rangordna talarnaefter preferens. Syftet har varit att avgöra om och i vilken utsträckning art och grad av brytningpåverkar ungdomarnas uppfattningar av talarna som personer.Undersökningens resultat visar att art och grad av brytning påverkar hur människor blirbetraktade i samhället. Informanterna värderade standardsvenskan och den lätta engelskabrytningen högre än de starka brytningarna och gav dem högre placeringar i rangordningen.Mellan de två starka brytningarna föredrog man starkt den engelska brytningen framför denfinska brytningen. Inga säkra slutsatser kan dock dras om attityder till finsk brytning specifiktdå en stor minoritet inte uppfattade denna som finsk. Ändå verkar det spela roll hur stark ensbrytning är och vilken brytning det rör sig om för hur man blir bedömd i samhället.