Young children nowadays interact with a lot of extracurricular English through different activities. They learn the language in ways other than formal contexts. This study investigates how extracurricular English provides children with knowledge about the English language. Moreover, this study addresses how extracurricular English can develop children’s knowledge, if it is integrated with the formal English teaching in the classroom. Lastly, I discuss how teachers may approach various levels of English skills in a heterogenous classroom. Due to children’s exposure to extracurricular English, they have different English skills. I conclude that teachers need different teaching strategies to help pupils develop, regardless of level. This puts pressure on teachers who are required to develop their competence.

In classrooms all over the world, there are students who fear the attention of both teachers and peers alike. Anxiety is a cause for such fears and in foreign language classrooms it can be prevalent. Foreign language anxiety (FLA) is a concept developed by Horwitz et al (1986) to describe the unique anxiety that arises in a foreign language learning situation. Anxious students are less prone to use their target language and feel less motivated in their language studies, both of which have a negative effect on their learning. The aim of this study was to measure and compare anxiety levels among Swedish lower and upper secondary school students, identify major sources of anxiety and gain understanding of individuals’ perception of foreign language anxiety. 49 subjects from two classes participated in the study. Their anxiety was measured with the foreign language classroom anxiety scale (FLCAS) developed by Horwitz et al (1986). Interviews were used to gain insight into the subjects’ perception of foreign language anxiety. The results showed that a majority of the subjects were anxious and that students in the lower secondary school class were more anxious than the upper secondary school class. The identified major sources of anxiety were teacher-induced anxiety, fear of negative evaluation and general anxiety. / I klassrum över hela världen finns det elever som är rädda för både lärarens och sina klasskamraters uppmärksamhet. Nervositet är en orsak till en sådan rädsla och kan vara vanligt i främmandespråkklassrum. Språkängslan inför främmande språk är ett begrepp utvecklat av Horwitz m. fl. (1986) för att beskriva den unika nervositet som uppstår vid lärande av främmande språk. Nervösa elever är mindre benägna att använda språket de lär sig och känner sig mindre motiverade att lära sig och båda sakerna har en negativ effekt på deras inlärning. Syftet med studien var att mäta och jämföra nervositetsnivåer bland svenska högstadie- och gymnasieelever, identifiera de största källorna till nervositet och få förståelse för elevers uppfattning av nervositet. 49 elever från två klasser deltog i studien. Deras nervositet mättes med skalan för språknervositet i samband med undervisning i främmande språk, utvecklad av Horwitz m fl (1986). Intervjuer användes för att få insikt i deltagarnas uppfattning om språknervositet inför främmande språk. Resultatet visade att en majoritet av deltagarna led av språknervositet och att högstadieeleverna i högre grad var nervösa än gymnasieeleverna. De största källorna till nervositet som identifierades var lärarorsakad nervositet, rädsla för negativt omdöme och generell nervositet.

No description available.

The syllabi for the subject English in both Swedish compulsory and upper secondary school state in the core content for English that it should provide the opportunity to learn how to use linguistic strategies in speech, i.e. oral communication strategies. However, we as teachers are not informed by these documents what oral communication strategies are and which ones are to be preferred. For this reason, we as future teachers of English, posed the following research questions: What are oral communication strategies according to the literature, and how are these assessed in terms of being positive and negative strategies? According to research what factors correlate with strategy use, and what are the potential pedagogical implications for the Swedish school context? To answer these questions, we have read and analyzed fourteen different empirical studies regarding communication strategies. The first question was answered by analyzing the empirical studies and relevant theory. We found various definitions in our studies, stemming from different theoretical perspectives. However, they all define oral communication strategies as serving the purpose of furthering interaction. Furthermore, by comparing the definitions in the Swedish syllabi for English and the Common European Framework of Reference for Languages to our literature, we were able to answer the second part of the first question. The literature shows that there is a preference for achievement strategies over avoidance or reduction strategies. To answer the first part of the second question, some studies indicated a positive correlation between strategy use and the level of proficiency. Regarding pedagogical implications, some studies indicate that explicit strategy training has a positive effect on oral performance. Drawing on the results of these studies and the theoretical framework provided, we conclude that achievement strategies are to be preferred and that they should be taught explicitly.

This document study aims to facilitate an understanding of the differences between the grading criteria for English 5, 6, and 7 (in Swedish upper secondary school) before 2021 and after. It also aims to facilitate an awareness of reactions to the changes among actors within the educational system. The study investigates Swedish documents published online by The Swedish National Agency for Education as well as Swedish articles including reactions from teachers, a professor, and a chairperson of a teachers’ union. The first part of the studied material contains documents showing the old and the new grading criteria as well as documents containing explanations of why the changes were made, from The Swedish National Agency for Education. The other part of the material consists of four articles from four different journals for educators, with reactions from a total of seven different people. The method of the study was content analysis. The results from the study show that aspects of knowledge and details were removed from the grading criteria. For example, the knowledge criterion of students using different strategies when listening and reading was moved to core content. The major reason for changing the grading criteria was to make them clearer. Opinions from a few of the people in the study were that the changes will not matter because they were not big enough and that the changes have not made the grading criteria clearer. However, several people thought that the grading criteria have become clearer, and one person thinks that they will help teachers to carry out a better overall assessment. / Denna dokumentstudie syftar till att underlätta förståelsen av skillnaderna mellan betygskriterierna för engelska 5, 6, och 7 (i svensk gymnasieskola) före 2021 och därefter. Den syftar också till att underlätta en medvetenhet om reaktioner på förändringar bland aktörer inom utbildningssystemet. Studien undersöker svenska dokument publicerade på nätet av Skolverket samt svenska artiklar inklusive reaktioner från lärare, en professor och en ordförande i ett lärarförbund. Den första delen av det studerade materialet innehåller dokument som visar de gamla och de nya betygskriterierna samt dokument som innehåller förklaringar till varför förändringarna gjordes, från Skolverket. Den andra delen av materialet består av fyra artiklar från fyra olika tidskrifter för pedagoger, med reaktioner från totalt sju olika personer. Metoden för studien var innehållsanalys. Resultaten från studien visar att kunskapsaspekter och detaljer togs bort från betygskriterierna. Till exempel flyttades kunskapskriteriet om att elever ska använda olika strategier för att lyssna och läsa till centralt innehåll. Det främsta skälet till ändringarna av betygskriterierna var att göra dem tydligare. Åsikter från några av personerna i studien var att förändringarna inte kommer att spela någon roll eftersom de inte var tillräckligt stora och att förändringarna inte har gjort betygskriterierna tydligare. Samtidigt tyckte flera att betygskriterierna blivit tydligare och en person tror att de kommer att hjälpa lärare att göra en bättre helhetsbedömning.

Anyone who has been learning a new language knows the feeling of anxiety when facedwith the task to use it in the classroom and in real life. Foreign Language Anxiety isconcept developed by Horwitz et al. (1986) to describe and measure this specific form ofanxiety. In this study, the anxiety levels of a class of Chinese senior middle schoolstudents taking an English class have been measured. The levels were measuredaccording to the Foreign Language Anxiety Scale, developed by Horwitz et al. (1986). 59informants participated in the study. The data were analysed to find which factors invokethe most anxiety. To gather qualitative data and gain further insight, two sets of groupinterviews were performed. The results show that a majority of the students suffer fromanxiety in class. Teacher-generated anxiety seems to be the most provoking factoraccording to the analysis. / Alla som har studerat ett främmande språk känner igen den ängslan man upplever närspråket ska användas i klassrummet eller i en autentisk situation. Språkängslan införfrämmande språk är ett begrepp som utvecklats av Horwitz et al. (1986) för att beskrivaoch mäta den här specifika formen av ängslan. I den här studien har nivån av ängslan ien kinesisk högstadieklass som studerar engelska mätts. Nivån har mätts i enlighet medskalan för språkängslan i samband med undervisning i främmande språk (författarensöversättning) utvecklad av Horwitz et al. (1986). 59 informanter deltog i studien. Datananalyserades för att se vilka faktorer som framkallar mest ängslan. För att samlakvalitativ data och få djupare insyn genomfördes också två gruppintervjuer. Resultatetvisar att en majoritet av studenterna lider av ängslan i klassrummet. Lärargenereradängslan är den mest bidragande faktorn enligt analysen.