Behovet av att erhålla information är stort för den nyblivna föräldern. Som distriktsköterska är det viktigt vara uppdaterad och kunna ge den information som föräldern har behov av. Detta kan vara en svårighet i ett samhälle där utvecklingen går fort framåt. Genom att vara medveten om vilka informationskällor som den nyblivna föräldern använder sig av kan distriktsköterskan hänvisa till informationskällor med hög kvalité och som grundar sig i evidensbaserad forskning. Syftet med studien var att beskriva var nyblivna föräldrar söker information om sitt barns hälsa samt hur den informationen upplevdes. Syftet uppnåddes genom en kvantitativ enkätstudie. Studien innefattade 21 deltagande föräldrar. Enkäten delades ut via föräldragrupper kopplade till tre olika barnavårdscentraler (BVC). Frekvensen på informationssökningen hos nyblivna föräldrar var hög och de allra flesta sökte information flera gånger varje månad. Det vanligaste barnhälsorelaterade ämnet som föräldrarna sökte information om var barns utveckling. De informationskällor som används mest frekvent var internetsidor kopplade till vården, BVC, familj och vänner. Internetsidor vårdrelaterade och icke vårdrelaterade användes av de flesta föräldrar, men det fanns en skillnad av vilka sidor som användes mellan förstagångsföräldrar och föräldrar som hade barn tidigare. Här har distriktsköterskan ett stort ansvar att leda föräldrarna till internetsidor som är evidensbaserade och guida dem till att själva kunna söka information om sitt barns hälsa vid behov. Ett sätt att utveckla vården och möta framtidens behov samt arbeta för en hållbarutveckling kan vara att använda tekniska lösningar i form av BVC applikationer och på detta vis även kunna inkludera båda föräldrarna i barnets hälsa och utveckling.

<p>I den akademiska världen kämpar studenter med att balansera upplevda krav från omgivning och upplevd egen förmåga för att hantera dessa krav. Studien syftar till att undersöka om juriststudenter upplever stress i högre utsträckning än psykologstudenter och om studiekraven mellan dessa grupper skiljer sig åt. Undersökningsdeltagarna valdes ut genom bekvämlighetsurval på Stockholms universitet. En enkät avsedd att mäta studiekrav och upplevd stress delades ut till jurist- och psykologstudenter. Resultatet visade att juriststudenterna lade ner mer tid på sina studier per vecka och att psykologstudenter hade fler grupp- och individuella arbeten innevarande termin. Vid mätning av samtliga stressfrågor i form av ett t-test förelåg ingen signifikant skillnad mellan grupperna. Resultatet kan bero på att juriststudenternas studiemiljö leder till att de i högre utsträckning känner sig tvungna att lägga ner fler studietimmar per vecka än psykologstudenterna.</p>

<p>Huvudsyftet med detta arbete har varit att ta fram en enkät för att ta reda på hur några elever förhåller sig till musik och musikundervisning. Enkäten tar upp elevers förhållande till musik i hemmet, i musikundervisning samt den övriga undervisningen. Denna enkät har sedan använts för att genomföra en undersökning av tre klasser i år sex. Enkäten har utformats utifrån vald litteratur, som bland annat tar upp hur människan förhåller sig till musiken, hur vi påverkas av musik samt hur barn påverkas av miljön i skolan. </p><p>Resultatet visar att musik är viktigt för eleverna men att musikundervisningen kan behöva förändras för att passa eleverna bättre. Samtidigt har resultaten visat att enkäten behöver struktureras om på vissa frågor och det kan behövas några frågor till för att få så fullständigt resultat som möjligt. </p><p>Framförallt har jag kommit fram till att förhållandet mellan klasserna och musikläraren skulle kunna bli bättre genom att låta eleverna bli mer involverade i planerandet av undervisningen. Det verkar även som att klasslärarens inställning till musik påverkar eleverna.</p>

<p>Föräldrakooperativet Lillmyran är en förskola som ligger i Gävle och de har en hemsida som behöver utvecklas. Förskolan ville ha hjälp med att först kartlägga vilka förväntningar medlemmarna hade på deras hemsida. Därefter skulle det undersökas om deras plattform för webbpublicering, CMS Made Simple, hade de tekniska förutsättningar som krävdes för att förverkliga deras önskemål. Till sist skulle även hemsidan utvecklas med tanke på de villkoren. Kartläggningen av förväntningarna på hemsidan skedde med hjälp av en enkätundersökning och systemet skapades med hjälp av CMS Made Simple. Resultatet av enkätundersökningen visade att Lillmyran ville ha en hemsida med en publik och en intern del innehållande olika slags information. Funktioner såsom nyheter, bild- och dokumenthantering var några av önskemålen från medlemmarna. Nästan alla funktioner gick att förverkliga i CMS Made Simple och de implementerades även på hemsidan.</p>

<p>Vårt syfte med denna uppsats är att studera om det råder skillnader i förhållningssätt till begreppet lärande för lärare i grundskolans senare år mellan två stickprov från Trelleborg och Kiruna kommun. Vi vill vidare, om sådana skillnader föreligger, skapa en debatt kring om likvärdigheten för utbildningen är hotad. För att undersöka lärarnas förhållningssätt till begreppet lärande har vi utgått ifrån de tre stora lärandeteorierna - behaviorismen, konstruktivismen och den sociokulturella teorin. Utifrån dessa lärandeteorier har vi konstruerat en enkät med påståenden som kan härledas till var och en av dessa teorier. Där har de deltagande lärarna från vardera kommunen värderat graden av deras medtyckande i varje påstående utan vetskapen om vilket påstående som kommer från vilken lärandeteori. Utifrån de resultat vi fått in från enkäterna har vi räknat fram medelvärde på varje påstående för att på så vis kunna jämföra svaren från de båda kommunerna. För att testa trovärdigheten i resultatet har vi även presenterat medelvärdena för variablerna ålder, kön och skola. Bakgrunden till detta är för att kunna säga att eventuella skillnader inte beror på någon av dessa nämnda variabler. Resultatet presenteras i form av tabeller och diagram. Det resultat vi kommit fram till visar att det inte råder några väsentliga skillnader i förhållningssätt till begreppet lärande mellan stickproven från vardera kommunen. Vi kommer dock att presentera några frågor/påståenden där det föreligger skillnader i förhållningssätt till begreppet lärande. Dels där vi ser att skillnaden mellan stickproven från Trelleborg och Kiruna kommun beror just på att det är två olika kommuner men också där skillnaderna beror på andra variabler såsom kön, ålder och skola.</p>

Huvudsyftet med detta arbete har varit att ta fram en enkät för att ta reda på hur några elever förhåller sig till musik och musikundervisning. Enkäten tar upp elevers förhållande till musik i hemmet, i musikundervisning samt den övriga undervisningen. Denna enkät har sedan använts för att genomföra en undersökning av tre klasser i år sex. Enkäten har utformats utifrån vald litteratur, som bland annat tar upp hur människan förhåller sig till musiken, hur vi påverkas av musik samt hur barn påverkas av miljön i skolan. Resultatet visar att musik är viktigt för eleverna men att musikundervisningen kan behöva förändras för att passa eleverna bättre. Samtidigt har resultaten visat att enkäten behöver struktureras om på vissa frågor och det kan behövas några frågor till för att få så fullständigt resultat som möjligt. Framförallt har jag kommit fram till att förhållandet mellan klasserna och musikläraren skulle kunna bli bättre genom att låta eleverna bli mer involverade i planerandet av undervisningen. Det verkar även som att klasslärarens inställning till musik påverkar eleverna.

Sammanfattning Jag har erhållit ett uppdrag av Stiftelsen Stora Kopparberget i Falun som driver besöks- och turistmålet Falu Gruva, eller Stora Kopparberget som det också kallas, att utveckla en besöksenkät som skall kunna vara användbar gentemot turister sommartid på gruvområdet. För att förbereda denna enkät har jag intervjuat sex turistföretag om hur de har utformat sina enkäter och hur de har genomfört sina undersökningar. Jag har parallellt tagit del av vad litteraturen ger för vägledning inför en sådan undersökning. Härefter har jag jämfört teorin och svaren från turistföretagen. I uppsatsen har jag bland annat sökt för- och nackdelar med olika typer av frågor och urvalsmetoder. Jag fann att öppna frågor är att föredra men att bearbetningen av dessa är mycket tidskrävande. Därför valde jag endast att ha med två stycken öppna frågor i min enkät. Vidare kom jag fram till att ett systematiskt urval där var n:te person får en enkät är en metod att föredra för detta ändamål. Jag drar i uppsatsen slutsatsen att intervjumetoden är att föredra men att den är mer kostsam och tidskrävande än enkäter. Slutligen har jag med beaktande av Falu gruvas önskemål framställt en enkät. Enkäten har jag upprättat på grundval av det som framkommit i undersökningen.

Vårt syfte med denna uppsats är att studera om det råder skillnader i förhållningssätt till begreppet lärande för lärare i grundskolans senare år mellan två stickprov från Trelleborg och Kiruna kommun. Vi vill vidare, om sådana skillnader föreligger, skapa en debatt kring om likvärdigheten för utbildningen är hotad. För att undersöka lärarnas förhållningssätt till begreppet lärande har vi utgått ifrån de tre stora lärandeteorierna - behaviorismen, konstruktivismen och den sociokulturella teorin. Utifrån dessa lärandeteorier har vi konstruerat en enkät med påståenden som kan härledas till var och en av dessa teorier. Där har de deltagande lärarna från vardera kommunen värderat graden av deras medtyckande i varje påstående utan vetskapen om vilket påstående som kommer från vilken lärandeteori. Utifrån de resultat vi fått in från enkäterna har vi räknat fram medelvärde på varje påstående för att på så vis kunna jämföra svaren från de båda kommunerna. För att testa trovärdigheten i resultatet har vi även presenterat medelvärdena för variablerna ålder, kön och skola. Bakgrunden till detta är för att kunna säga att eventuella skillnader inte beror på någon av dessa nämnda variabler. Resultatet presenteras i form av tabeller och diagram. Det resultat vi kommit fram till visar att det inte råder några väsentliga skillnader i förhållningssätt till begreppet lärande mellan stickproven från vardera kommunen. Vi kommer dock att presentera några frågor/påståenden där det föreligger skillnader i förhållningssätt till begreppet lärande. Dels där vi ser att skillnaden mellan stickproven från Trelleborg och Kiruna kommun beror just på att det är två olika kommuner men också där skillnaderna beror på andra variabler såsom kön, ålder och skola.

I den akademiska världen kämpar studenter med att balansera upplevda krav från omgivning och upplevd egen förmåga för att hantera dessa krav. Studien syftar till att undersöka om juriststudenter upplever stress i högre utsträckning än psykologstudenter och om studiekraven mellan dessa grupper skiljer sig åt. Undersökningsdeltagarna valdes ut genom bekvämlighetsurval på Stockholms universitet. En enkät avsedd att mäta studiekrav och upplevd stress delades ut till jurist- och psykologstudenter. Resultatet visade att juriststudenterna lade ner mer tid på sina studier per vecka och att psykologstudenter hade fler grupp- och individuella arbeten innevarande termin. Vid mätning av samtliga stressfrågor i form av ett t-test förelåg ingen signifikant skillnad mellan grupperna. Resultatet kan bero på att juriststudenternas studiemiljö leder till att de i högre utsträckning känner sig tvungna att lägga ner fler studietimmar per vecka än psykologstudenterna.

Syftet med studien var att undersöka lärares och elevers attityder till läroboken i matematik i grundskolans tidigare år. Genom intervjuer har fem lärares attityder synliggjorts. Även 95 elever, som går i de fem klasser de intervjuade lärarna ansvar för, har besvarat en enkät med frågor gällande deras attityder till matematikämnet, läroboken i matematik samt övrig undervisning i andra ämnen. I tidigare forskning framkommer det att lärarna i stor utsträckning förlitar sig på läroboken i sin undervisning i matematik. I resultatet för denna studie framkommer det att för de fem intervjuade lärarna styrs undervisningen i mångt och mycket av läroboken. Detta kan bero på en rad olika ramfaktorer som begränsar lärarna i deras matematikundervisning. Faktorer som ekonomi, tidsbrist och skolans organisation framkommer i analysen av resultaten. Trots detta uppenbaras det i resultaten av enkäten att eleverna är mycket positiva till matematikundervisningen och till läroboken.