No description available.

No description available.

No description available.

Renewable portfolio standards (RPS) are one of the most common state policies meant to encourage clean energy use. They require that utilities purchase electricity from certain qualifying electricity generators, usually with no reference to the cost of that electricity. AlthoughRPS are meant to clean up electricity generation through using clean energy sources instead of fossil fuels, they may not do so effectively. Further, some energy companies may lobby state legislators to include their energy sources regardless of their actual environmental benefit. The actual relationship between enacting an RPS and a state’s emissions from energy production is unclear. I explore RPS associations with carbon emissions. I collect data from 1960 to 2017 on factors related to environmental quality, energy production, and state economic factors. The data availability varies, however, so the most expansive variables are from 1960 to 2017 while many others fall into a shorter timeframe.The dataset relies heavily on the State Energy Data System (SEDS) that the Department of Energy’s Energy Information Administration (EIA) maintains, but also draws from a variety of other academic sources. Other variables, such as the dates of electricity market restructuring, I collect myself from primary sources.After accounting for existing linear trends in the data there appears to be no statistically significant relationship with RPS and carbon emissions.

Klimatförändringarna är en av vår tids största miljöproblem. Kött är det livsmedel som ger störst klimatpåverkan då ca 70 procent av de grödor som odlas används som djurfoder och idisslande djur släpper ut metan. Nästan en femtedel av de globala utsläppen av växthusgaser kommer från animalieproduktion. Betesdjur är dock avgörande för att nå de nationella miljömålen ”Ett rikt odlingslandskap” och ”Ett rikt växt- och djurliv”. Industrihampa är en gröda som kan användas som proteinfodertillskott och för att minska metangasbildningen under matspjälkningsprocessen hos idisslare. Hampan har också stora möjligheter att bidra positivt till att nå ett flertal av de andra nationella miljömålen då den kan ersätta fossila råvaror inom energi, bygg- och tillverkningsindustrin samt minska behovet av mineralgödsel i jordbruket. Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka hinder och drivkrafter som finns för en utökad och kommersiell hampaproduktion i Sverige. Genom att även undersöka om odling och användning av industrihampa ur ett kretsloppsperspektiv kan vara en del av lösningen i att bromsa klimatförändringarna, avser arbetet att förmedla kunskap om hur industrihampa kan minska klimatpåverkan från köttdjursuppfödning i Sverige och bidra till uppfyllandet av flera nationella miljömål. En litteraturstudie har gjorts för att få en djupare kunskap om problematiken kring klimatförändringar kopplat till lantbruk och köttdjursuppfödning samt för att bättre förstå hur industrihampa skulle kunna motverka detta. Intervjuer har utförts med hampaodlare, andra lantbrukare, intresseorganisationer och myndigheter för att samla in data om orsakerna till att odlingen av hampa i Sverige är så begränsad. Resultaten visar att hinder för en utökad och kommersiell odling är låg kunskap om hampan och dess egenskaper, dyrt utsäde, brist på lämpliga maskiner och en lagstiftning som ger utrymme för bred tolkning som narkotika och läkemedelskopplade tolkningar. Drivkrafter för ökad hampaodling är bland annat att grödan är mycket intressant och har stor potential att användas som råvara inom ett brett användningsområde. Den har god konkurrens mot ogräs och den är bra för miljön då den kan sanera mark som är förorenad av tungmetaller samt kan ersätta fossila material i tillverkningsindustrin och bomull i textilindustrin. Studien drar genom litteraturstudien slutsatsen att odling och användning av hampa i teorin har goda förutsättningar att bidra till att nå elva av sexton nationella miljömål. Drivkrafter för en ökad odling är en nyfikenhet på grödan, hampans potential att ut ett miljöperspektiv ersätta sämre råvaror och material samt konkurrensförmågan mot ogräs och minskat behov av växtskyddsmedel. Dock framkommer det ett flertal aspekter i intervjustudien som visar att i praktiken finns hinder som påverkar och hämmar en utökad och kommersiell odling av hampa, och därmed även möjligheten att bidra till att nå miljömålen. Lagstiftningen behöver förtydligas både för odlare samt myndigheter för att undvika osäkerhet och tolkningsproblem kring industrihampa kontra droghampa. Kunskapen om odling och användning av hampan behöver öka samt spridas. Större efterfrågan på hampa som råvara behövs. Här ligger ett stort ansvar på Sveriges regering och tillverkningsindustrin att lyfta fram grödan som ett alternativ.

Environmental problems currently lack a definition in the Swedish language. Subjective definitions could lead to counterproductiveness and misunderstandings between parties, which is why the aim of this thesis is to construct a definition for environmental problems. Using quantitative methods, and a literature study, the most frequently used terms describing environmental problems were compiled. An analysis of the results gives us the following definition: ”Something that causes pollution, causes loss of biodiversity, or impairs production and functions.” This definition is broad enough, and yet specific enough, to encompass environmental problems in a practical and useful way in both everyday language, and when working in scientific or humanistic fields. Further research is required, since it is currently extremely sparse. The definition formulated in this thesis will not last forever, but rather it will continue to grow, evolve and develop alongside new discoveries, new knowledge and new environmental goals in this field. / Det saknas i dagsläget en definition av begreppet miljöproblem. Subjektiva definitioner av begreppet skulle kunna leda till missförstånd mellan olika aktörer, kontraproduktivitet eller felriktade insatser för att lösa dessa problem. Därför är syftet med detta examensarbete att utforma en definition för begreppet miljöproblem. Arbetet är baserat på en litteraturstudie som utfördes med kvantitativa metoder, där en sammanställning av relevanta termer från relevant litteratur genomfördes. Enligt resultaten är denna definition: ”Något som orsakar föroreningar eller orsakar förlust av biologisk mångfald, produktionsförmåga eller funktioner.” Definitionen är tillräckligt övergripande, men även tillräckligt specifik för att anses användbar i både vardagligt tal samt vid tillämpning av miljöarbete, forskning och miljöpolitik. Det behövs vidare forskning i ämnet, då denna i dagsläget är ytterst sparsam. Definitionen som utformats här kommer inte att bestå för evigt, utan kommer att fortsätta utvecklas och bearbetas, där ny kunskap, kontexter, nya miljömål etcetera kommer att spela en viktig roll.

Våra nordliga breddgraders kalla klimat gör frilandsodling av bladsallat samt kryddgrönt omöjligt under en stor del av året. Länge har växthusodling med uppvärmning och kompletterande belysning varit lösningen på detta problem. På så vis har man kunnat producera dessa grödor året runt. Inomhusodling presenterar ett nytt alternativ till båda dessa metoder. Genom att helt och hållet förlita sig på artificiellt ljus och byta ut jorden mot en näringslösning, kan sallat och kryddgrönt odlas i allt från bergrum till källarlokaler i innerstaden. Detta har gjort det möjligt för “start-ups” som Grönska och UrbanOasis att etablera sig på marknaden. Trots att tekniken är relativt ung och produktionen småskalig är en utvärdering av inomhusodlingen utifrån ett hållbarhetsperspektiv relevant för att skapa sig en uppfattning om på vilket sätt den kan bidra till det svenska miljöarbetet. Med Sveriges miljömål som en utgångspunkt ämnar denna litteraturstudie bedöma i vilken mån inomhusodling kan anses vara ett hållbart alternativ till sallat och kryddgrönt odlat i växthus såväl som på friland. Aspekter av de olika odlingsmetoderna, så som energibehov och användning av växtskyddsmedel, ställs mot varandra och inomhusodlingens potentiella bidrag vägs samman till en slutgiltig poängsättning för vardera relevant mål. Poängskalan sträcker sig från -3 till +3 där -3 indikerar en mycket negativ påverkan och +3 en mycket positiv sådan. Totalt utvärderas åtta av målen, då dessa ansågs ha en direkt koppling till jordbruket. På grund av den begränsade betydelsen som odlingen av sallat och kryddgrönt har inom svenskt jordbruk var det potentiella bidraget i de flesta fall litet. För de flesta fall ansågs bidraget svagt postivt. Detta gällde för målen Hav i balans samt levande kust och skärgård, Levande sjöar och vattendrag, God bebyggd miljö, Bara naturlig försurning, Ingen övergödning samt för Giftfri miljö. För ett av målen, Begränsad klimatpåverkan ansågs påverkan neutral efter en sammanvägning av påverkande aspekter. För ett av målen, Ett rikt odlingslandskap, ansågs påverkan tämligen negativ, framförallt på grund av risken för en minskad biologisk mångfald. Den slutgiltiga sammanvägningen ger ett genomsnittligt potentiellt bidrag till Sveriges miljömål på 0.5, sett på en skala från -3 till +3. / From the dawn of agriculture, the drive to produce more food and better food, in a shorter time, has been ever present. Technological innovation has been the key in this. This innovation used to be represented by the development of tools such as the metal scythe and later, the combine harvester. Today vertical farming is where the cutting edge of agricultural innovation is at. By substituting the sun's light for LED-lightning and the soil for a nutrient solution, crops such as greens can be grown in large quantities in new settings, such as urban basements. The sustainability of this method is what this report has investigated. By using the Swedish Environmental Objectives as a starting point, vertical farming of leafy greens and herbs were evaluated and put in contrast to the same crops grown in greenhouses as well as for open field cultivation. The potential contribution to these objectives, that moving towards a higher share of vertical farming would entail, was evaluated on a scale from -3 to +3. Due to the limited size of the cultivation of such crops and the large energy needs of vertical farming meant that the impact on most goals were limited. In some cases, such as with the objective A varied culture landscape, the impact was deemed to be negative. The average impact of the objectives relevant to the subject was determined to be 0.5.

Humanity is facing big environmental challenges. Apart from the climate changes, there is also an ongoing depletion of the natural resources necessary for our survival in general, and for highly electronics-dependant lifestyles especially. At the same time, both urbanisation and digitalisation are progressing at a rapid pace. Digitalisation holds a potential to decrease environmental impact from cities and urban lifestyles, and many cities want to increase their use of digital technologies and services. This is often at least partially motivated by environmental concerns. In these cases, it is often the municipality that is responsible for strategies and support of increased digitalisation. This dissertation places itself in the Smart Sustainable City field, but more specifically aims to support municipalities’ work with digitalisation for environmental goals. The results are structured around three parts. The first part accounts for six cities’ promising digital solutions with possible environmental benefits, and of possible digital tools to support two EU directives that can affect municipalities’ environmental work. The second part suggests how municipalities can work with digitalisation for environmental goals, and especially stresses evaluation and strategic investments. The third part looks at possible long-term societal changes in relation to digitalisation, and the risks with a city depending on electronics: It is important that a city can remain adequately functional, even in the case of a short- or long term shortage of resources and/or energy. Finally, I discuss some of the uncertainties in digitalisation for environmental goals. There are uncertainties regarding digitalisation’s actual effects, which can make it harder to know what investments to make. Implementing digital technologies for municipal aims often demands cooperation between actors with different interests, but if the municipality relates its decision to environmental goals, it facilitates demanding that digital services and tools have environmental benefits. / Mänskligheten står inför stora utmaningar på miljöområdet. Utöver klimatförändringar sker en utarmning av de naturresurser som krävs både för vår allmänna fortlevnad och för livsstilar med hög användning av elektronik. Samtidigt pågår både en snabb urbanisering och en snabb digitalisering. Digitaliseringen har potential för att minska miljöpåverkan från städer och urbana livsstilar, och många städer uttalar en vilja till ökat nyttjande av digitala tekniker och tjänster, oftast åtminstone delvis motiverat av omsorg om miljön. Ofta är det då kommunen som står för strategier och stöd för ökad digitalisering. Den här avhandlingen placerar sig i det fält som berör den smarta hållbara staden, men syftar mer specifikt till att hjälpa kommuner i deras arbete med digitalisering för att nå miljömål. Avhandlingens resultat är uppdelade i tre delar. Den första delen redovisar några lovande digitala tjänster med möjliga miljöfördelar, respektive möjliga digitala stöd för två EU-direktiv som påverkar kommuners miljöarbete. Den andra delen ger förslag på hur kommuner kan lägga upp sin arbetsgång för att rikta digitaliseringsarbetet mer mot miljöfördelar och miljömål, och rekommenderar särskilt att följa upp arbetet med utvärderingar och mer strategiska investeringar. Den tredje delen går in på möjliga långsiktiga förändringar av samhället i relation till digitalisering, samt riskerna med att en stad blir beroende av elektronik: Det är viktigt att en stad kan bevara huvuddelen av sin funktionalitet, även vid kort- eller långvarig strypning av resurser och/eller energi. Slutligen diskuterar jag något av osäkerheten i digitalisering för miljömål. Det finns stora osäkerheter kring vad de verkliga effekterna blir, vilket kan göra det svårt att veta vilka investeringar som ska göras. Att införa digitala tekniker och tjänster för att nå kommunala mål kräver samverkan från aktörer med olika intressen, men om kommunen tydligt kopplar till miljömål underlättar det för att kräva att de digitala tjänsterna och verktygen gör nytta på miljöområdet. / <p>QC 20180302</p> / ICT for Urban Sustainability

Det ligger i tiden att vara miljömedveten. För ett flertal företag är det idag viktigt att ha ettfungerande miljöarbete. Som blivande textilingenjörer har vi lärt oss vikten av att arbeta medmiljö och miljöfrågor i alla delar av den textila värdekedjan. Detta arbete fokuserar på miljö ioch med miljöledningssystem, textila produkter och textil produktion med syfte att skapa enmer ekologiskt hållbar framtid.För att kunna implementera ett väl fungerande miljöledningssystem har vi insett vikten av attett företag inför struktur i sitt arbetssätt. Detta genom att fördela ansvar, befogenheter ochresurser. Struktur medför att arbete effektiviseras då alla medarbetare har samma visioner ochjobbar mot samma mål.I arbetet presenteras en kartläggning av ett företags miljöpåverkan, där deras betydandemiljöaspekter framhävs. Miljömål och andra förbättrande åtgärder har tagits fram som förslagpå hur företaget kan arbeta för att minska sin miljöpåverkan i framtiden.Examensarbetet är skrivet som en del av en kandidatexamen i textilteknologi på uppdrag avföretaget Vinga of Sweden AB. Företag är beläget i Borås med produktion runt om i världen.Deras sortiment består av presentartiklar i form av funktionella produkter för hemmet. Vingaof Sweden handlar med profilföretag, vilka är en mellanhandel för dem ut till slutkund.Vinga of Sweden ska certifiera sig enligt ISO-standard för kvalitets- och miljöledning underår 2010. En del av syftet med detta examensarbete är att förbereda företaget för ISOcertifieringför miljöledning enligt standard 14001:2004. / <p>It is time to be environmentally conscious. For many companies today, it is important to have effective environmental work. As future textile engineers, we have learned the importance of working with the environment and environmental issues in all parts of the textile value chain. This work focuses on the environment in terms of environmental management, textile products and production to create a more ecologically sustainable future.To implement a proper management system, we realized the importance of a company to structure their approach. This is done by allocating responsibility, authority and resources. Structure leads to more efficient work by which all employees have the same vision andworking towards the same goals.The work presents the identification of a company's environmental impact which their significant environmental aspects is emphasized. Environmental and other improvement measures have been developed with suggestions on how the company can work to reducetheir environmental impact in the future.The thesis is written as part of a bachelor degree in textile technology on behalf of the company Vinga of Sweden AB. The company is located in Borås, with production all around the world. Their product range consists of gifts in the form of functional products for thehome. Vinga of Swedens costumers are profile companies, which is the trade for them out to retail.Vinga of Sweden is going to be certified for the ISO standard for quality and environmental management during 2010. Part of the purpose of this study is to prepare the company for ISO certification for environmental management according to the standard 14001:2004.</p><p>Program: Textilingenjörsutbildningen</p>

Background: Today, the construction industry faces heightened expectations in terms of environmental and economic requirements. Consequently, goal conflicts have become a persistent challenge in construction projects, necessitating efficient conflict strategies. It is therefore important to understand goal conflicts to be able to solve them before they escalate and become an issue that affects the project’s outcome. Purpose: The aim of this study is to explore goal conflicts and their prioritization, as well as the factors influencing the choice of conflict management strategies, regarding environmental and economic goal conflicts. In addition, the study aims to identify the perceived hindrances to achieve more efficient conflict management.  Method: Relevant literature was analyzed to establish a theoretical foundation for the researchconducted in this report. Additionally, a methodological approach incorporating ten semistructured interviews was implemented, where thirteen respondents from private developers, public developers, and municipalities were interviewed as part of the data collection process.  Conclusion: Goal conflicts that arise tend to revolve around the challenges of implementing environmental solutions while staying within budgetary constraints, as well as deciding whose goals should be prioritized. Among the conflict management strategies, avoiding was the least mentioned approach, while compromising emerged as the most popular choice. The selection of an approach was mostly influenced by goal prioritization, hierarchical position, and resource availability. The study also identified three key barriers to effective goal conflict management: knowledge gaps, varying levels of ambition, and industry conservatism. / Bakgrund: Idag står byggbranschen inför förhöjda förväntningar när det gäller miljömässiga och ekonomiska krav. Följaktligen har målkonflikter blivit en ständig utmaning i byggprojekt, vilket kräver effektiv konflikthantering. Det är därför viktigt att förstå vilka målkonflikter som finns i byggprojekt för att hitta lösningar som förhindrar att de eskalerar och skapar problem som påverkar projektets resultat negativt. Syfte: Syftet med denna studie är att utforska målkonflikter och deras prioritering, samt vilka faktorer som påverkar valet av konflikthanteringsstrategier, avseende miljömässiga och ekonomiska målkonflikter. Dessutom syftar studien till att identifiera vilka barriärer som aktörer upplever för att uppnå effektivare konflikthantering. Metod: För att etablera en teoretisk grund för den aktuella studien analyserades relevant litteratur. Därefter tillämpades ett metodiskt tillvägagångssätt för att samla in data, vilket gjordes genom tio semistrukturerade intervjuer med 13 respondenter. Dessa aktörer representerade privata och kommunalt ägda fastighetsbolag, samt kommuner. Slutsats: Målkonflikter som uppstår tenderar att kretsa kring utmaningarna att implementera miljövänliga lösningar samtidigt som man håller sig inom budgetramarna, samt att besluta vilka mål som bör prioriteras. Utav konflikthanteringsstrategierna var avoiding den minst nämnda medan compromising var den mest använda. Valet av strategi påverkades mest av prioriteringar av mål, hierarkiska positioner, och tillgängliga resurser. Studien identifierade även tre primära hinder för effektiv hantering av målkonflikter: brist på kunskap, varierande ambitionsnivåer och konservatism i branschen.