Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av att vårda gastric bypass (GBP) opererade patienter inom slutenvården. Studien hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Sex sjuksköterskor från kirurgiska vårdavdelningar på två olika sjukhus i Mellansverige deltog. Semistrukturerade intervjuer användes och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras utifrån fyra kategorier och åtta subkategorier. Kategorierna Vikten av noggranna förberedelser inför operation, Viktigt att patienten är i psykisk balans inför och efter operation, Sjuksköterskans kluvna syn på GBP-operation som viktminskningsalternativ samt Vikten av sjuksköterskans kunskap och professionella förhållningssätt beskrev nödvändigheten av att grundlig utredning och tydlig information givits till patienten pre-operativt samt att tidigare viktminskningsförsök hade utretts, då allt yngre opereras. Helhetssyn på patientens hälsostatus ansågs ha stor betydelse, viktigt att patienten var i psykisk balans före och efter operationen, vilket underlättade anpassning till den nya livsstilen och ansågs kunna motverka ånger av ingreppet. Sjuksköterskorna hade en kluven syn på GBP-operationer; en lyxoperation, ett problem som patienten ådragit sig själv vs. en nödvändig operation för att förebygga följdsjukdomar, GBP-operation skulle erbjudas om andra viktminskningsalternativ hade misslyckats. Frustrationer uppstod när kostrekommendationer inte följdes och skapade oro för re-operationer eller framtida okända konsekvenser. Patienterna upplevdes lättvårdade och beskrevs bemötas på ett respektfullt sätt. / The aim was to describe nurses’ experiences of caring for gastric bypass (GBP) operated patients in institutional care. The study had a descriptive design with a qualitative approach. Six nurses from surgical wards and two hospitals in central Sweden were interviewed. Semi-structured interviews were used and the material was analyzed with qualitative content analysis. Results are presented in four categories and eight subcategories. The categories; The importance of careful preparation before operation, Important with a patient in mental balance before and after operation, Ambivalence among nurses in relation to GBP-operation as a weight loss alternative and The importance of nurses’ knowledge and professional approach described the importance of careful pre-operative investigation, information about the operation and investigation of previous weight loss attempts due to the increasing number of younger GBP-operated patients. Holistic approach to the patients’ health status was considered necessary, as were a patient in mental balance since that enabled an adaption to the new living situation and probably prevented regrets of the operation. Nurses were ambivalent to GBP-operations; a luxury operation, a problem the patient had contracted itself VS a necessary operation to prevent secondary diseases, GBP-operations could be provided if other weight loss options had failed. Frustrations occurred when dietary recommendations were not followed, led to concerns for re-operation or future unknown consequences. Patients were described easy to care for and reported treated in a respectful way.

Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda döende vuxna patienter och av deras bortgång, samt att presentera litteraturens urvalsmetod avseende kvalitet. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie med beskrivande design. Sökningar gjordes i databaserna PubMed och Cinahl. 15 artiklar granskades, analyserades och sammanställdes i rubriker till resultatdelen: Sjuksköterskans upplevelse av dilemma; Sjuksköterskans upplevelse i samband med patientrelationen; Sjuksköterskans första upplevelse av en patients bortgång; Sjuksköterskans upplevelse av en "god" eller "dålig" död; Sjuksköterskans upplevelse av delaktighet och av en skyddande mantel; Sjuksköterskans upplevelse av döden som befrielse; Urvalsmetod. Huvudresultat: Valda artiklar visade ett brett spektrum av sjuksköterskans upplevelser i samband med patienters vård och bortgång. Sjuksköterskorna upplevde frustration, ångest, stress, sorg, självförebråelse och emotionellt kaos samt befrielse, frid och död som en naturlig händelse. Kvalitetsgranskningen av urvalsmetoden uppvisade användning av ändamålsenligt urval i fem av artiklarna och bekvämlighetsurval i tre artiklar. Sex artiklar använde sig av antingen snöbollsurval, teoretisk urval eller slumpmässigt urval. I en artikel var de enda studiedeltagarna författarna själva. Slutsats: Sjuksköterskans upplevelse av den döende patientens omvårdnad och död beskrevs av sjuksköterskorna som ett stort antal positiva och negativa känslor

ABSTRACT    Background: Relatives have an important function in providing care to relatives who have an illness or disability. Every fifth person older than 18 years provides care to relatives. Related parties are defined as “a person with whom the individual considers himself to have a close relationship”. Providing nursing care to a relative with a mood disorder affects relatives. Mood syndrome is a common and serious illness that causes, among other things, ill health and premature death. People who have mental illness and their relatives can experience stigma, which affects them. An important task for specialist nurses in psychiatric care is to have a holistic perspective that is based on both the patient´s and relatives´ perspective in order to be able to support them in the best way.    Aim: To describe experiences of being close to a person who has or has had a mood disorder.   Method: Literature review based on 14 scientific studies compiled through content analysis with an inductive approach.   Results: The results are described on the basis of five main categories: Mental and physical impact, Family role in change, Stigma, Uncertainty about the future and Need for support. The results show that relatives of people who have or have had a mood disorder are mostly negatively affected in the situation they are in.   Conclusion: The results largely show that relatives are negatively affected and are in need of information and support from nurses in order to be able to provide care to relatives in the best possible way. Specialist nurses in psychiatric care who take part in this result can gain a greater understanding of relatives and then be better able to pay attention to and respond to them in their profession.   Keywords: Relatives, Psychiatric care, Mood disorders, Experiences / SAMMANFATTNING   Bakgrund: Närstående har en viktig funktion med att ge omsorg till anhöriga som har en sjukdom eller funktionsnedsättning. Var femte person äldre än 18 år ger omsorg till anhöriga. Närstående definieras “person som den enskilde anser sig ha en nära relation till”. Att ge omsorg till anhörig med förstämningssyndrom påverkar närstående. Förstämningssyndrom är ett vanligt och allvarligt sjukdomstillstånd som bland annat orsakar ohälsa och förtidig död. Personer som har psykiska sjukdomar och deras närstående kan uppleva stigmatisering vilket påverkar dem. En viktig uppgift för specialistsjuksköterskor inom psykiatrisk vård är att ha ett helhetsperspektiv som utgår ifrån både patientens och närståendes perspektiv för att kunna stödja dem på bästa sätt.   Syfte: Att beskriva upplevelser och erfarenheter av att vara närstående till en person som har eller har haft förstämningssyndrom   Metod: Litteraturöversikt baserad på 14 vetenskapliga studier som sammanställts genom innehållsanalys med induktiv ansats.    Resultat: Analysen resulterade i fem huvudkategorier: Psykisk och fysisk påverkan, Familjeroll i förändring, Stigmatisering, Osäkerhet inför framtiden och Behov av stöd. I resultatet framkommer att närstående till personer som har eller har haft ett förstämningssyndrom mestadels påverkas negativt i den situation som de befinner sig i.      Slutsats: Resultaten påvisar till största del att närstående påverkas negativt och är i behov av att få information och stöd från sjuksköterskor för att på bästa sätt kunna ge omsorg till anhöriga. Specialistsjuksköterskor inom psykiatrisk vård som tar del av detta resultat kan få en större förståelse för närstående och då bättre kunna uppmärksamma och bemöta dem i sin profession.   Nyckelord: Närstående, psykiatrisk vård, förstämningssyndrom, erfarenheter/upplevelser.

Background: Endometriosis is a hormonal reactive syndrome affecting women of reproductive age. The cause of endometriosis is unknown, but known symptoms include dysmenorrhea and infertility. Symptoms can amount to emotional and psychosociological disorders/issues such as depression and isolation which can result in limited ability to work and lead a normal daily life. Aim: To describe women with endometriosis experiences of reception from healthcare professionals. Method: Descriptive literature study. Main Result: The experience of normalization and distrust in symptoms as well as the lack of adequate information and support from healthcare professionals were reoccurring themes in the results of this study. Accounts from the included studies within this thesis portrayed women’s experiences of confusion, anxiety, anger, and frustration as a consequence of perceived unsatisfactory reception from healthcare professionals due to inadequate support and information. Women experienced difficulties in feeling understood and taken seriously by healthcare professionals. However, in cases where women in the aforementioned studies were met with understanding as well as pertinent information and support was appreciation expressed. Conclusion: The results presented in this study concluded that knowledge of endometriosis was perceived as partially inadequate. Regarding reception, it seems of importance that healthcare professionals portray qualities such as empathy and understanding as a reflection of women’s needs occasionally depicted in this study’s results. Studies reviewed in this paper, whose participants described their experiences of reception by healthcare professional in relation to endometriosis, exemplify the importance that healthcare professionals, in addition to the ability to provide good communication, also possess the ability to communicate empathy and understanding towards patients. / Bakgrund: Endometrios är en hormonreaktiv sjukdom som drabbar främst kvinnor i reproduktiv ålder. Dess orsak är okänd men effekter av sjukdomen kan innefatta fysiska symtom såsom dysmenorré, dyspareuni, menorragi och infertilitet. Detta kan ge upphov till emotionella och psykosociala besvär som depression och isolering vilket kan resultera i begränsad förmåga till sysselsättning. Syfte: Att beskriva kvinnor med endometrios erfarenheter och upplevelser av bemötande från vårdpersonal. Metod: Deskriptiv litteraturstudie. Huvudresultat: Genom analys av resultaten av de inkluderade studierna var upplevelser av normalisering, misstro, bristfällig information och stöd hos kvinnor i mötet med vårdpersonal återkommande teman. Kvinnor upplevde att det bristande bemötandet resulterade i känslor såsom förvirring, oro, ilska, och frustration. Kvinnor med endometrios upplevde svårigheter att känna sig förstådd och att symtomen skulle tas på allvar av vårdpersonalen. Hos de deltagande kvinnor som bemötts med förståelse, information, och stöd av vårdpersonal uttrycktes uppskattning för detta. Slutsats: Resultaten i föreliggande litteraturstudie tyder på att kunskapen om sjukdomen inom vården varit delvis upplevts som bristfällig. Gällande bemötande förfaller det utifrån föreliggande litteraturstudies resultat vara betydelsefullt att vårdgivare uppvisar den typ av förståelse och empati som kvinnorna i studien stundvis uttryckt behov av. Alla studier som granskats i detta litteraturstudie vars deltagare själva beskrivit sina erfarenheter av bemötande från vårdpersonal exemplifierar betydelsen av att vårdpersonalen, förutom att vara påläst även besitter förmågan av god kommunikation, empati och förståelse i mötet med patienter med endometrios.

Studien handlar om kvinnors erfarenheter av prostitution. Syftet med studien är att öka förståelsen för hur psykisk ohälsa kan ta sig uttryck i prostituerade kvinnors berättelser och hur detta kan förstås i förhållande till hur kvinnorna konstruerar verkligheten. Studien syftar även till att öka förståelsen för hur kvinnorna hanterar prostitutionen och den psykiska ohälsan. Studien baseras på biografier där kvinnorna med erfarenhet av prostitution beskriver sin psykiska ohälsa och strategier för att hantera den psykiska ohälsan. Med utgångspunkt i detta material har en tematisk analys genomfört, vilket resulterat i olika teman.  I resultatet framkommer fem teman; Smuts och skam, Självhat och skuld, Tomhet och det livlösa, Den ständiga smärtan och Hantering av upplevelser och känslor. Under första temat berörs upplevelsen av att vara smutsig och att stämplas som smutsig samt skamkänslor. Under andra temat behandlas skuldkänslor för att ha hamnat i prostitutionen samt att uppleva känslor av hat gentemot sig själv. I det tredje temat Tomhet och det livlösa berörs känslor av tomhet och att uppleva sig som död. Fjärde temat berör en ständig smärta som kan beskrivas existera både i stunden samtidigt som den kan återupplevs genom minnesbilder. I det sista temat hantering av upplevelser och känslor behandlas olika sätt att hantera den psykiska ohälsan och prostitutionen. Den psykiska ohälsan beskrivs av kvinnorna på olika sätt och uttrycks dessutom hanteras på olika sätt.

Alla människor drabbas förr eller senare av kris och/eller förlust. Hur vi hanterar svårigheter varierar dock från person till person och tillvägagångssätten är många. I denna studie undersöktes den funktion och betydelse som en tro/religiös uppfattning kan ha för den drabbade i samband med krisupplevelser. Syftet var att undersöka på vilka sätt en tro kan fungera som resurs och/eller hinder för människor i samband med kris och förlust. Studiens syfte uppfylldes genom intervjuer med tolv personer, fyra män och åtta kvinnor i åldrarna 22-63 år, som alla hade erfarenheter av kris och/eller förlust. Det var alltså informanternas egna uppfattningar och erfarenheter av tro som resurs och hinder som uppsatsen utgick ifrån. Resultatet visar att en tro till största del fungerar som en resurs för människor i samband med svårigheter. En tro kan uppfylla önskningar eller andra behov genom en omedelbar verkan eller på längre sikt. Den kan också exempelvis medföra hopp, tröst och trygghet för den drabbade. En tro kan även vara ett problem på så sätt att den hindrar den drabbade från att sörja och bearbeta de känslor som uppkommer. Den kan även medföra känslor av ångest, övergivenhet och svek. Det visar sig att innehållet i tron är mindre betydande i sammanhanget. Det mest väsentliga för att man i huvudsak ska uppleva tron som en resurs är att den passar in på ens personlighet och att individen känner sig trygg och tillfreds med den.

Inledning: Studier visar att antalet ADHD-diagnosticerade barn och ungdomar successivt har ökat. Det finns i dagsläget få studier om hur barn/ungdomar upplever sin utredning, behandling och samlade vård. Detsamma gäller underlag för att bedöma delaktighetens eventuella effekter på behandlingen, samt vad som kan främja delaktigheten. Det behövs således ökad kunskap om hur barn och tonåringar med ADHD upplever vård och stöd, samt sina möjligheter till att vara delaktiga däri. Frågeställningar: *Hur upplever tonåringar de insatser som givits till dem och deras familjer efter genomgången ADHD-utredning? *Vilken betydelse har insatserna haft för den enskilda tonåringens självbild och dennes del i olika system, samt tankar om sin framtid? *Har den unge känt sig delaktig i de insatser som erbjudits och har hen upplevt att det gått att påverka insatserna? Metod: Kvalitativ undersökningsmetod med tematisk analys av sex semistrukturerade intervjuer. Resultat: Det är viktigt för ungdomarna att känna sig förstådda och delaktiga, vilket även påverkar självbild och upplevelsen av insatser. Skolsituationen och det stöd som skolan ger har betydelse för tonåringens förutsättningar. Respondenterna har inte upplevt svårigheter med att berätta om sin diagnos för andra. Diskussion: Delaktighet, egen motivation och upplevelsen att bli förstådda och respekterade utifrån sina styrkor och behov framstår som viktiga för respondenterna. / Introduction: Studies show that the number of ADHD-diagnosed children and adolescents has gradually increased. Currently there are few studies on how children/adolescents experience their assessment, treatment and overall care. The same applies for assessing the possible effects of the participation in treatment as well as factors that can promote the participation. Thus, there is a need for increased knowledge of how children and adolescents with ADHD experience care and support, as well as their opportunities to participate in it. Research questions: * How do teenagers experience the intervention given to them and their families after the review of the ADHD-assessment? * What significance do the intervention have on the individual's self-image and its part in different systems, as well as thoughts about the future? * Has the young person felt involved in the interventions and felt that it is possible to influence the interventions? Method: Qualitative survey methodology with thematic analysis of six semistructured interviews. Results: It is important for young people to be understood and involved, which also affects self-esteem and experience of interventions. The school situation and the support given by the school are important for the teenager's condition. Respondents have not experienced difficulties telling others about their diagnosis. Discussion: Participation, own motivation and experience to be understood and respected on the basis of their strengths and needs appear to be important for the respondents.