Spelling suggestions: "subject:"essentiell"" "subject:"essentielle""
1 |
”Det klickar i mitt öra…” Objektiv tinnitus orsakad av palatal myoklonus : En forskningsöversikt / ”My ears are clicking…” Objective tinnitus from palatal myoclonus- A meta synthesisArancibia, Elisabeth, Eriksson, Emma January 2013 (has links)
Bakgrund: Tinnitus är idag vanligt förekommande och kan klassificeras som antingen subjektiv eller objektiv. Subjektiv tinnitus hörs endast av den drabbade individen, medan objektiv tinnitus kommer från verkliga ljud som kan mätas eller höras av andra. Palatal myoklonus innebär muskelryckningar i palatala muskler och räknas bland muskulära orsaker till objektiv tinnitus. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa objektiv tinnitus orsakad av essentiell palatal myoklonus med avseende på symptombild, diagnostik samt behandling och utfall. Metod: En forskningsöversikt har genomförts för att besvara studiens syfte. Resultat: Resultatet visar att symptombilden vid essentiell palatal myoklonus främst är objektiv klickande tinnitus, vilken i vissa fall varit mycket svår för individen att hantera och i majoriteten av fallen haft en negativ inverkan på de drabbade individernas livskvalitet. De diagnostiska metoder som används är i många fall mätningar som görs i syfte att utesluta påverkan från andra organ, i synnerhet någon form av neurologisk patologi. Nasal endoskopi, audiologiska utredningar och magnetkameraröntgen är några av de mätmetoder som använts för att ställa korrekt diagnos. Bland behandlingsmetoder nämns främst injektion av botulinumtoxin A i muskler kring mjuka gommen samt farmakologiska behandlingsmetoder, men även ett par mer sällsynta behandlingsmetoder beskrivs såsom radiofrekvensablation av palatala muskler och kirurgisk blockering av örontrumpeten. Slutsats: En tidig, korrekt diagnos för den drabbade individen är angelägen då denna objektiva tinnitus kan vara enormt påfrestande. Det föreligger ett behov av kontrollerade studier på ett större antal individer för att fastställa reproducerbarheten i de behandlingsmetoder som idag finns att tillgå.
|
2 |
Djup hjärnstimulering i kaudala zona incerta : Hur talförståeligheten påverkas hos patienter med Essentiell tremorHagenvald, Elin, Frilund, Ella January 2017 (has links)
Tal- och rösteffekter av djup hjärnstimulering hos patienter med ärftlig tremor
|
3 |
Deep brain stimulation av kaudala zona incerta : En undersökning av rösttremor hos patienter med essentiell tremorLundmark, Sara, Sjödin, Malin January 2017 (has links)
Bakgrund: Deep brain stimulation (DBS) i kaudala zona incerta (Zi) har en tremorreducerande effekt vid den neurologiska sjukdomen essentiell tremor (ET). Stimulering av Zi har även positiva effekter på rösttremor, men individuella variationer förekommer. Tidigare har främst effekten mellan på- och avslagen stimulering undersökts. Inga studier har jämfört effekten på rösttremor vid ökande nivåer av stimuleringsstyrka. Mål: Att undersöka effekt på rösttremor vid ökande unilateral stimuleringsstyrka av DBS i Zi hos deltagare med ET. Samt att undersöka prevalens och att se vilken rösttremorreducerande effekt deltagarnas kliniska inställningar har. Metod: Trettioåtta deltagare med DBS Zi, bedömdes vid tre tillstånd: utan stimulering (DBS OFF), med kliniska inställningar (DBS ON) samt med ökande stimuleringsstyrka, 0,5-4,5V (DBS+). Rösttremor bedömdes utifrån inspelningar av uthållna vokalproduktioner i programmet “Visual Sort and Rate Method” (VISOR). Vid bedömning skattades förekomst och grad av rösttremor hos deltagarna genom att deltagarens egna inspelningar jämfördes med varandra i VISOR. Resultat: DBS Zi hade på gruppnivå en positiv effekt på rösttremor vid såväl DBS ON som vid DBS+. De individuella skillnaderna var dock stora. Flest antal deltagare blev rösttremorfria vid DBS ON och vid stimuleringsnivåerna 1,5V, 2,0V, 3,5V och 4,5V. Prevalensen av rösttremor var 71% (27 deltagare). Slutsats: DBS Zi har på gruppnivå en positiv effekt på rösttremor. De kliniska inställningarna är stimuleringsnivån som flest deltagare blir rösttremorfria vid. Den individuella variationen gör att man inte kan förutse om en individ kommer att få reducerad rösttremor av DBS Zi. / Tal- och rösteffekter av djup hjärnstimulering hos patienter med ärftlig tremor
|
4 |
Självskattad funktion av röst och tal hos patienter med essentiell tremor efter behandling med Deep Brain Stimulation : En jämförelse mellan patienter stimulerade i caudala zona incerta och en frisk kontrollgruppSvensson, Malin, Jolly, Pauline January 2014 (has links)
Sammanfattning Bakgrund: Deep brain stimulation (DBS) i nucleus ventralis intermedius i thalamus (VIM) eller caudala zona incerta (cZi) ger goda effekter på tremorsymptomen för patienter med essentiell tremor. Patienterna som behandlats med DBS kan få bieffekter som i vissa fall leder till talpåverkan, så kallad stimuleringsinducerad dysartri. Huruvida det finns risk för bieffekter som drabbar röstens funktion hos patienter med essentiell tremor saknas studier kring men man vet att grundsjukdomen kan påverka rösten akustiskt samt att vissa patienter utvecklar rösttremor. Att drabbas av en bieffekt efter DBS kan ha en inverkan på hur patienten subjektivt upplever resultatet av behandlingen. Mål: Att undersöka om patienter med essentiell tremor som genomgått DBS subjektivt upplever någon form av röst- eller talbesvär jämfört med en frisk, ålders- och könsmatchad kontrollgrupp. Metod: I studien deltog sammanlagt 42 deltagare varav 21 tillhörde en patientgrupp med essentiell tremor som genomgått DBS i cZi och de övriga 21 tillhörde en frisk, ålders- och könsmatchad kontrollgrupp. Deltagarna i de båda grupperna fick fylla i två formulär, RHI som berör röstens funktion och SOFT som berör talets funktion. Deltagarna som tillhörde patientgruppen fick också svara på fem fördjupande frågor om deras subjektiva upplevelse. Den statistiska signifikanstestningen genomfördes med avseende på om det fanns en skillnad i självskattningen mellan de båda grupperna. Resultat: Resultaten i denna studie visade att patienterna med essentiell tremor s0m är behandlade med DBS skattar en signifikant större del subjektiva svårigheter av sin egen röst- och talfunktion jämfört med den friska kontrollgruppen. Slutsats: Resultaten visade att det på gruppnivå finns signifikant större andel upplevda svårigheter relaterade till tal- och röstfunktionen hos patienter med essentiell tremor behandlade med DBS jämfört med en frisk kontrollgrupp. Resultaten visar även en stor individuell variation av den subjektiva upplevelsen av tal och röstpåverkan vilket är viktig information att delge patienter som ska genomgå DBS. Ett preoperativt samtal med logoped för information om möjliga bieffekter vid DBS och hur detta kan påverka patienten subjektivt är nödvändigt. De patienter som subjektivt upplever besvär med talet eller rösten bör erbjudas kontakt med logoped. / Abstract Background: Deep brain stimulation (DBS) of ventralis intermedius nucleus of thalamus (VIM) or caudala zona incerta (cZi) have been shown to be efficient in supressing tremor symptoms in patients with essential tremor. Patients who has been treated with DBS may acquire certain side effects of which in some cases results in an impact on the patients speech, known as stimulation- induced dysarthria. There is a lack of studies that investigate if there is a risk of side effects that is affecting voice functioning in patients with essential tremor. Previous studies have claimed that the disease itself may have an effect on the voice acoustics and that some patients develop voice tremor. The occurrence of a side effect caused by DBS may have an impact on the patients subjective experience of the treatment result. Aim: To investigate whether patients with essential tremor treated with DBS are subjectively experiencing any form of voice or speech disability compared to a healthy, age and sex matched control group. Method: The study included 42 participants all together whereof 21 was part of a patient group with essential tremor treated with DBS in cZi and the other 21 participants was part of a healthy, age and sex matched control group. The participants of both groups filled out two different forms, VHI (RHI) which affects voice function and SOFT which affects speech function. The participants in the patient group also answered five profound questions about their subjective experience. The test of statistical significance was performed with regard of if a difference was to be found in the self-ratings between the two groups. Results: The results of the study show that patients with essential tremor whom have been treated with DBS rates a significantly greater amount of subjective difficulties related to the voice and speech functioning compared to the healthy control group. Conclusion: The results show that the DBS-treated patients with essential tremor experience a significantly greater amount of subjective difficulties related to voice and speech functioning compared to a healthy control group. The results also show a great individual variety in the subjective experience of speech and voice function which is important information to notify patients who are due to undergo DBS-treatment. A preoperative meeting with a speech and language pathologist to be informed of possible side effects caused by the DBS and in what ways this can effect the patient subjectively is required. Patients who postoperatively experience a negative effect on speech or voice functioning should be offered contact with a speech and language pathologist. / Tal- och rösteffekter av djup hjärnstimulering hos patienter med ärftlig tremor
|
5 |
Bilders påverkan vid lösning av textuppgifter i matematikWinberg, Frida, Hultkvist, Hanna January 2019 (has links)
Texter i matematik är ofta multimodala, vilket innebär att de består av både ord, bilder och symboler. Forskning har visat att denna form av texter ställer höga krav på läsaren. Elever möter ofta olika sorters bilder, till exempel dekorativa, representativa och essentiella bilder, med olika syften i matematikundervisningen. Syftet med detta arbete var att undersöka hur olika sorters bilder påverkar elevers lösningar av textuppgifter i matematik, hur lärare anser att olika sorters bilder påverkar elevers förståelse och hur lärare undervisar elever i arbetet med bilder. Empirin samlades in genom kvalitativa intervjuer med lärare samt genom att elever i andra klass på två olika skolor löste textuppgifter med olika sorters bilder. Resultatet analyserades sedan utifrån det socialkonstruktivistiska perspektivet med fokus på: förstärkarsystem, scaffolding, internalisering, erfarenheter, strategi, mentala representationer samt visuellt stöd. Resultatet visade att lärarna använde mycket bilder i matematikundervisningen och att de ansåg att de representativa och schematiska bilderna var de som hade mest positiv effekt på elevernas lösningar. Majoriteten av eleverna ville ha bilder till matematikuppgifter och ansåg att de kunde få hjälp utav dessa. / Texts in mathematics are often multimodal, which means that they consist of both words, images and symbols. Research has shown that these kind of texts places high demand on the reader. Students often encounter different kinds of images, for example decorative, representative and essential images, with different purposes when learning mathematics. The purpose of this study was to investigate how different images affect the students' solutions to mathematical word problems, how teachers consider the different images to affect the pupils' understanding and how they teach pupils in working with images. The empirical data was collected through qualitative interviews with teachers and through word problems with different kinds of images solved by pupils in the second grade at two different schools. The result was then analyzed from the social constructivist perspective with a focus on: amplification systems, scaffolding, internalisation, prior experiences, strategies, mental representations and visual support. The results showed that the teachers used a lot of pictures in their teaching and that they considered the representative and schematic images to be the ones that had the most positive effect on pupils' solutions. The majority of the pupils wanted pictures for mathematical tasks and considered some of these helpful.
|
6 |
Bylingen och den Andre : En adaptionsteoretisk närläsning av romanen Den skrattande polisen och filmen Beck - InvasionenUng, Franz January 2017 (has links)
The study is using a method called close reading through adaptation theory, invented by Linda Hutcheon. Through this method we are comparing the book The laugning policeman from 1968 written by Maj Sjöwall and Per Wahlöö with the movie Beck- The invasion from 2015. The movie is based on the book in the sense that it has many so called Sign elements that appears both in the book and in the movie. The study is focusing on a comparison between the book and the movie regarding the Other, that is people who as characters in the book and the movie respectively are foreign, both as a citizen as well as the person acts. The results show that descriptions of some persons go under the definition the Other, but the movie and the book is heavily different concerning in what areas the Other has its qualities from. It also differs from which place the Other has in the story. In the book, the Others role is a side trail, while in the movie they are the central theme of the story. Key words: Adaptation, The Other, Exoticism, Positioning, Essential, Sign Elements Nyckelord: Adaption, Den Andre, Exotism, Positionering, Essentiell, Sign Elements
|
7 |
Kan oral diadochokinesi predicera talförståelighet hos patienter med essentiell tremor?Nilsson, Anton January 2018 (has links)
Bakgrund: Essentiell tremor (ET) behandlas bland annat med djup hjärnstimulering (DBS). Många patienter drabbas av stimuleringsinducerad dysartri (SID) till följd av behandlingsmetoden, vilket i sin tur kan påverka talförståeligheten. Oral diadochokinesi (DDK) används av kliniker vid utvärdering av dysartri då det pressar det artikulatoriska systemet. Studier har påvisat samband mellan akustiska egenskaper från DDK och naturligt tal. Ett fåtal studier har undersökt sambandet mellan DDK och talförståelighet men i dagsläget saknas studier inom området som bygger på fler än en kvantifiering av DDK.Syfte: Att undersöka om DDK kan predicera nedsatt talförståelighet till följd av DBS hos patienter med ET. Metod: Inspelade DDK-sekvenser av stavelserna [pa], [ta] och [ka] från 36 patienter med ET samlades in och matchades med skattningar av deras talförståelighet. Inspelningarna märktes upp med hjälp av en tränad mjukvara och kontrollerades sedan manuellt. Ett batteri av 45 akustiska parametrar beräknades på samtliga sekvenser. Statistiska beräkningar genomfördes för att undersöka om erhållna mått kunde predicera talförståelighet.Resultat: För prediktion av talförståelighet påvisades [pa] vara mer värdefull än [ta] och [ka]. Högst uppnådda resultat visade att [pa] kunde förklara 23% av variationen i talförståelighet.Slutsatser: Resultatet visar att DDK kan fungera som en relativt god prediktor av nedsatt talförståelighet till följd av DBS hos patienter med ET. Däremot bör man vara försiktig med att tillskriva DDK ett större förtroende gällande dess samband med talförståelighet, eftersom låga resultat erhölls i vissa beräkningar. Vidare forskning bör validera den använda modellen. / Tal- och rösteffekter av djup hjärnstimulering hos patienter med essentiell tremor, D.nr: 2014-67-32M.
|
Page generated in 0.0681 seconds