Sjukvården har genomgått omfattande marknadsstyrda reformer sedan början av 1990-talet. Dessa reformer har sina rötter i New Public Management-ideér vars syfte är att uppnå kostnadsmedvetenhet, resultatstyrning och valfrihet. I samhällsdebatten har dock andra konsekvenser av NPM framhållits, däribland den påfrestande arbetsmiljön för sjukvårdspersonal och den minskade inriktningen på patientens behov. Fokus för denna studie ligger på beroendevård specifikt, och målet har varit att undersöka arbetsmiljön på det psykosociala planet, samt att analysera möjligheterna att tillhandahålla individanpassad vård – i ljuset av de pågående strukturella förändringarna. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer har ämnet analyserats med stöd av Jürgen Habermas teorier om kommunikativt handlande och system och livsvärld, samt Robert Karasek och Töres Theorells krav, kontroll och stödmodell. Dessa teorier har sedan kopplats till begreppen avprofessionalisering, etisk stress och individualisering. Analysen visar systemerfarenheter som förefaller resultera i en beroendevård präglad av tungt belastad personal och där möjligheterna till individanpassad vård tycks begränsade. Detta kan kopplas till avprofessionalisering och etisk stress hos personalen, påverkande såväl deras arbetsmiljö som vårdkvaliteten. Ett starkt fokus på ekonomisk effektivitet, med påverkan på både personal och patienter, framkom utifrån studiedeltagarnas yrkeserfarenheter. Samsjuklighet förutsätter koordinerad vård mellan professioner. Detta skapar hinder i beroendevården, för såväl patienter som personal, på grund av fragmentering bland vårdaktörer, en konsekvens av NPM. Intervjupersonerna upplever att de inte ges möjlighet att utföra sina arbetsuppgifter i enlighet med deras kompetens, utbildning, erfarenhet och personliga engagemang. Slutsatsen i denna uppsats är att marknadsstyrning och slimmade organisationsmodeller inom beroendevården är  svårt att kombinera med en individanpassad vård där de aspekterna av beroendesjukdom tas i beaktning och endast kan fungera i nära samråd med professionen.

Moralisk stress kan uppstå när sjuksköterskan omöjliggörs att handla utefter egna etiska principer och värderingar. Det ses en rådande resursbrist på sjuksköterskor i Sverige vilket påverkar arbetsmiljön och arbetsförhållanden. Den moraliska stressen kan skapa både fysiska och psykiska besvär och kan leda till att sjuksköterskor väljer att lämna yrket. Studien avser att beskriva sjuksköterskors upplevelser av moralisk stress i samband med vårdande. Studien baseras på en litteraturöversikt. Datainsamlingen genererade i tio artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultatet resulterade i fyra teman; arbetsmiljöns betydelser, interaktioner mellan patient och närstående, interprofessionell kommunikation och behov av att skydda sig själv. Studien visar att moralisk stress uppstår i flera olika vårdkontexter och situationer. Det är ett fenomen där fortsatt forskning skulle kunna rekommenderas då sjuksköterskans hälsa påverkas negativt av den moraliska stressen. Upplevda behov utrycktes av sjuksköterskor för att kunna hantera den moraliska stressen vilket tyder på att ytterligare forskning kring copingstrategier kan vara indikerat.

Bakgrund: Etisk stress upplevs av sjuksköterskorna när deras handlingar är moralisk rätta men de blir hindrade av att utföra dessa på grund av reella eller upplevda hinder. När etiska problem uppstår har sjuksköterskorna ICN´s etiska kod att stödja sig på. Sjuksköterskor som var involverade i patientnära vård var mer troliga att uppleva etisk stress. Den etiska stressen kan leda till att sjuksköterskorna lämnar sin profession. Syftet: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskornas upplevelse av etisk stress i omvårdnadsarbetet. Metod: Studien är en kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats. Studien baseras på 12 artiklar som studerat etisk stress.  Dataanalysen skedde i fem steg enligt Friberg’s modell för analys av litteraturöversikt. Resultat: Två huvudkategorier identifierades i litteraturöversikten. Dessa var: Att vara begränsad i att ge rätt vård samt Att ta den lätta vägen istället för den rätta vägen. Slutsats: Reflektionen som ett redskap är undervärderat och bör tillämpas för att lindra etisk stress och/eller öka patientsäkerheten.  Etisk stress kan komma att öka då sjuksköterskeprofessionen står inför en stor personalbrist. / Background: Moral distress is experienced by the nurses when they know the right thing to do but are constrained by real or experienced obstacles. When ethical problems arise the nurses can rely on find support in ICN's ethical code. Bedside nurses where more likely to experience moral distress. Moral distress can result in nurses leaving the profession altogether. Aim: The aim of the study was to describe nurses’ experiences of moral distress in nursing care. Method: The study is a qualitative study with an inductive approach. It was a literature review conducted on 12 studies on moral distress. Data analysis was done in five steps according to Friberg model (2012a) for analysis of literature reviews. Result: Two main themes where identified in this literature review. These where "to be limited in conducting good care" and "taking the easy way instead of the right way". Conclusion: Reflection as a tool is undervalued and ought to be used to relieve moral distress and/or improve patient safety. Ethical stress may increase because the nursing profession is facing a major shortage of staff.

Syftet med föreliggande studie är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av etisk stress i omvårdnadsarbetet. Detta för att visa på den komplexitet och synliggöra de svårigheter som sjuksköterskeprofessionens arbetsvillkor medför, en värdefull kunskap ur såväl patientperspektiv, sjuksköterskeperspektiv som ur ett samhällsperspektiv. Sjuksköterskeprofessionen styrs av lagar och etiska riktlinjer för att säkerställa en god omvårdnad. Omvårdnad är i grunden ett etiskt uppdrag, som i en bristfällig vårdrelation kan leda till lidande för såväl patienten som för sjuksköterskan. Aktuell forskning visar att uppkomsten av etisk stress hos sjuksköterskor förekommer i åtskilliga vårdkontexter. Metoden i föreliggande studie är en litteraturstudie enligt Axelsson (2012, ss. 203-220) baserad på kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar samt en avhandling. Materialet har analyserats enligt Axelsson (ibid.) och resultatet presenteras i teman och subteman, varav de tre övergripande temana är: Etisk stress till följd av arbetsmiljöförhållanden, Etisk stress förbundet med patienten och Etisk stress och yrkesidentiteten. Av resultatet framkommer att etisk stress kan härledas till en rad olika situationer och faktorer, av vilka ett flertal sjuksköterskan inte har befogenhet att själv påverka. Etisk stress får konsekvenser både för patient och för sjuksköterska. Flera sjuksköterskor överväger att lämna en anställning eller till och med yrket till följd av etisk stress. Etisk stress kan därmed ses som en signal om brister i hälso- och sjukvården. En fördjupad diskussion om den etiska stressens orsaker och konsekvenser är därför önskvärd, i förhoppning att minska etisk stress hos sjuksköterskor samt utveckla åtgärder för att stödja sjusköterskor när den etiska stressen är oundviklig. / Program: Fristående kurs

Bakgrund: Tidigare forskning visar områden där patientsäkerheten brister och socialstyrelsen för fram att sjukvården har redskap men det implementeras inte. Vårdskador minskar inte i önskad takt. Syfte: Beskriva sjuksköterskors erfarenheter av patientsäkerhetsarbete. Metod: Kvalitativ intervjustudie med sex sjuksköterskor. Semikonstruerad intervjuguide med öppna frågor. Kvalitativ innehållsanalys med manifest steg. Resultat: Fyra kategorier utformades av resultatet: Faktorer som påverkar patientsäkerheten, Avvikelsehantering, Vårdkultur och Patientsäkerhetskunskap. För många patienter och för hög arbetsbelastning påverkar patientsäkerheten negativt. Hierarkier påverkar omvårdnaden negativt. Patienten är inte alltid delaktig i sin vård. Avvikelser avslutas inte ordentligt. Vårdkulturen kan bli hård när det gäller förändringar och ny kunskap. Gehöret från chefer önskas vara större. Sjuksköterskor kan känna en stress över arbetsbelastningen och patientsäkerheten. Patientsäkerhetskunskapen behöver ökas. Slutsats: Det förebyggande arbetet behöver stärkas. Omvårdnadsperspektivet och den personcentrerade vården behöver stärkas från chefsnivå. Patientsäkerhetskunskapen behöver öka. Avvikelser utmynna i konkreta planer med ansvariga som implementerar förbättringsarbete. Hierarkier bör försvinna till förmån för gemensamt lärande i säkerhetskulturen. Chefer och organisationer behöver ansvara över patientsäkerheten och sjuksköterskor få förutsättningarna att bedriva en patientsäker omvårdnad.

Bakgrund: Sjuksköterskor förhåller sig till etiska och moraliska värderingar för att kunna ge en etiskt försvarbar vård till sina patienter. Grunden i det etiska vårdandet är att sjuksköterskor använder sina empatiska och sympatiska förmågor. Den etiska förmågan kan påverkas negativt av stress. Stress är ett begrepp med många olika innebörder, en typ av stress som sjuksköterskor utsätts för är den etiska stressen. Den är ofta svårbegriplig och svårhanterbar och uppstår när sjuksköterskor måste göra avkall på sina etiska värderingar. Etisk stress är emotionellt utmanande och kan få många konsekvenser i vårdandet av människor.  Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av etisk stress Metod: En litteraturöversikt av tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Artiklarna analyserades enligt Fribergs analysmetod där författarna sökte efter delar i artiklarnas resultat med betydelse för litteraturöversiktens syfte. Vilket gav ett resultat i form av teman och subteman. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudteman: Upplevda känslor vid etisk stress, Situationer där känslor av etisk stress uppstår, Möten som gör sjuksköterskan sårbar och Hantering av känslor vid etisk stress. Till det sistnämnda huvudtemat hör två subteman. Dialogens betydelse och Personliga förutsättningar och erfarenheter. Diskussion: I resultatet diskuteras upplevelsen av etisk stress utifrån Travelbees teori om sjuksköterskan och andra relevanta studier. Vikten av gemensamma etiska riktlinjer mellan sjuksköterskor och läkare diskuteras och behovet av etisk vägledning och stöd vid svåra möten i vården. Olika etiska problem diskuteras utifrån sjuksköterskors roll i vården. Betydelsen av kommunikation och dialog för bearbetning av etiskt stress hos sjuksköterskor diskuteras. / Background: Nurses act on ethical and moral values to be able to give their patient ethical care. The foundation of the ethical care that nurses provide is based on their empathic and sympathetic abilities. The ethical ability can negatively be affected by stress. The definition of stress is a wide concept with different meanings. One specific type of stress that nurses encounters is the moral distress which is hard to explain and difficult to handle. The moral distress emerges when nurses are unable to act according to their moral judgment. Moral distress is emotional challenging and may affect patient care. Aim: To illustrate nurses’ experiences of moral distress. Method: The study is a literature review containing ten articles of qualitative design. The articles were analyzed according to Friberg’s method. In which results relevant to the aim were categorized and subsequently referred to themes and sub-themes. Results: The analysis resulted in four major themes: Experienced emotions of moral distress, Situations where feelings of moral distress is experienced, Encounters that’s makes nurses vulnerable and Handle the emotions of moral distress. The latter major theme included two sub-themes: The importance of dialog and Personal abilities and experiences. Discussion: The results of the literature review have been discussed in relation to Travelbees nursing theory and perception of the nurse and other relevant studies. The importance of mutual ethical guide lines between nurses and doctors is discussed and the need of ethical guidance and support in difficult care situations. The meaning of dialog and communication to make moral distress manageable for nurses is discussed.

Ett ökat patientinflöde på akutmottagning är en global trend där hög arbetsbelastning ärkopplad till ökad dödlighet. Tillgången på vårdplatser är en viktig faktor för att påverkaarbetsbelastningen. I Sverige har antalet vårdplatser på sjukhusen under de senastedecennierna minskat. En effekt av det ökade antalet patienter som årligen söker vård påakutmottagning blir en överbelastning vilket leder till crowding och boarding. Konsekvensenblir att sjuksköterskor frångår etiska principer när de utsätts för en hög arbetsbördasamtidigt som inflödet av nya patienter ligger utom sjuksköterskors kontroll. Etisk stress hossjuksköterskor uppstår. Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av etisk stress på akutmottagning. Enkvalitativ intervjustudie genomfördes med semistrukturerade intervjuer av 14 sjuksköterskoroch analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att etisk stress på akutmottagning var ett komplext problem sompåverkades av olika faktorer och resulterade i flera negativa effekter för sjuksköterskor. Etiskstress kunde leda till försämrad återhämtning, en känsla av att negligera patienter, ett fysisktoch psykiskt lidande samt bidra till en försämrad arbetsmiljö. Slutsatsen blev att sjuksköterskors erfarenheter av etisk stress på akutmottagning var vanligtförekommande. Faktorer som påverkade erfarenheten av etisk stressen var högarbetsbelastning, höga krav från lagar, författningar och etiska koder samt sjuksköterskorsmålbild av yrkesrollen. / An increased influx of patients to the emergency department is a global trend where a highworkload is linked to increased mortality. The availability of care places is an importantfactor in influencing the workload. In Sweden, the number of hospital beds has decreased inrecent decades. An effect of the increased number of patients, who annually seek care in theemergency department, becomes an overload, which leads to crowding and boarding. Theconsequence is that nurses deviate from ethical principles when they are exposed to a highworkload while the influx of new patients is beyond the control of nurses. Ethical stress innurses arises The purpose was to shed light on nurses' experiences of ethical stress in the emergencydepartment. A qualitative interview study was conducted with semi-structured interviews of14 nurses and was analyzed with a qualitative content analysis. The results showed that ethical stress in the emergency department was a complex problemthat was affected by various factors and resulted in several negative effects for nurses. Ethicalstress could lead to impaired recovery, a feeling of neglecting patients, physical and mentalsuffering and contribute to a deteriorating work environment. The conclusion was that nurses' experiences of ethical stress in the emergency departmentwere common. Factors that affected the experience of ethical stress were high workload, highdemands from laws, ethical codes and nurses' goal picture of the professional role.

Bakgrund: Etisk stress är ett framtädande fenomen inom sjukvården och hos sjuksköterskor. Upprepad etisk stress leder till upplevelsen av etisk utmattning, då apati kan tillträda. Det leder även till att sjuksköterskor säger upp sig, byter arbetsplats eller byter yrke. Olika former av stress i kombination med den etiska stressen ställer nya sjuksköterskor inför svåra utmaningar under det första året som yrkesverksam. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa upplevelsen av etisk stress på arbetsplatsen hos kliniskt verksamma nya sjuksköterskor. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. Likheter, skillnader och mönster i artiklarna har jämförts samt sammanställts och presenteras i resultatdelen. Artiklar av både kvantitativ och kvalitativ ansats har använts. Resultat: Nya sjuksköterskor är under det första året extra sårbara och är i stor grad utsatta för etisk stress. De nya sjuksköterskorna anser att etiska principer bör hållas och har många tankar kring etik och moral. Trots det vågar de inte säga emot närstående till patienter och äldre kollegor i situationer de anser att den nya sjuksköterskan ska utföra vårdinsatser som går emot dennes etiska principer. Konsekvensen blir psykisk påverkan, missnöje och minskad patientsäkerhet. Slutsats: Etisk stress är extra påtagligt hos nya sjuksköterskor, som måste på ett professionellt sätt bemöta dilemman samtidigt som de försöker finna sig i sin nya yrkesroll. För att undvika de negativa konsekvenserna till följd av etisk utmattning hos sjuksköterskor är det av vikt att på organisationsnivå implementera rutiner kring bemötande och hantering av etisk stress. / Background: Ethical stress is a prominent phenomenon in all healthcare situations. As a result of repetitive instances of unresolved ethical stress, ethical burnout is experienced in nurses. Ethical burnout can cause nurses to quit their jobs or professions entirely. Already high stress levels leave new nurses especially vulnerable to ethical stress and burnout. Aim: The aim of this literature review was to shine light on new nurses experience of ethical stress in their workplace. Method: The methodology used was that of a literature review. Similarities and differences of the articles that were used have been compiled and presented in results. Both qualitative and quantitative articles have been chosen. Results: New nurses are especially vulnerable and exposed to ethical stress during their first year. Though new nurses have the will to provide ethically aligned patient care, circumstances such as pressure to please and fit in with more experienced co-workers can result in the new nurse acting in ways which are perceived as ethically incorrect. Consequentially, the quality of patient care and job satisfaction declines, which is shown to have negative psychological impacts in new nurses. Conclusion: Ethical stress is a blatant problem for new nurses, who have to deal with ethical dilemmas as a healthcare professional as they are still adjusting to their new role. To avoid the negative consequences of ethical stress, it is of importance to implement routines and strategies in order for new nurses to adequately manage ethical dilemmas in their workplace.

Den specialistutbildade sjuksköterskans förutsättningar för att vårda patienter har förändrats till följd av Covid-19 pandemin. Förändringen innebär att den specialistutbildade sjuksköterskan i större utsträckning vårdar patienter i en smittsam vårdmiljö, vilket innebär att de möter och vårdar patienter bärandes skyddskläder. Det saknas kunskap gällande skyddsklädernas påverkan på den specialistutbildade sjuksköterskans vårdande och vilka problem skyddskläderna genererar och motiverar därför författarna till att genomföra en kvalitativ intervjustudie där syftet var att beskriva vilka problem den specialistutbildade sjuksköterskan upplever sig möta när vårdandet sker i en smittsam vårdmiljö. Nio specialistutbildade sjuksköterskor från ambulanssjukvården i Västra Götaland deltog i intervjustudien. Resultatet bearbetades genom en innehållsanalys och utmynnade i två kategorier, Ett begränsat vårdande och Oro för smittan. Resultatet antyder att en smittsam vårdmiljö bidrar till ett förändrat vårdande för den specialistutbildade sjuksköterskan, det uttrycks en frustration i att inte kunna bedriva den vård som den specialistutbildade sjuksköterskan tidigare kunnat utöva utan skyddsklädernas hämmande effekt. Den specialistutbildade sjuksköterskan känner sig begränsad i sin kropp och syn vilket resulterar i en sämre patientkontakt då patienten inte kan se och höra den specialistutbildade sjuksköterskans ansikts- och kroppsuttryck samt verbala kommunikation. Denna fysiska begränsning och försämrade patientkontakt medför en inre etisk stress hos den specialistutbildade sjuksköterskan.

Hälso- och sjukvården har sedan början av 1990-talet varit föremål för en rad olika marknadsstyrda reformer som saknar motstycke i svensk historia. Dessa härstammar från New Public Management idéer vars avsikt var att organisationen skulle effektiviseras. Emellertid verkar denna intention gett en motsatt effekt enligt vad som framkommit i samhällsdebatten det senaste decenniet vad gäller patientsäkerheten och sjukvårdpersonalens arbetsmiljö. Mot bakgrund av detta har syftet med denna studie varit att undersöka och förstå överläkarens psykosociala arbetsmiljö och yrkesroll i förhållande till dessa strukturella förändringar. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts för att analysera ämnet med stöd utav Jürgen Habermas teorier om kommunikativt handlande och system och livsvärld samt Robert Karasek och Töres Theorells krav, kontroll och stödmodell. Dessa teorier har därefter kopplats till begreppen avprofessionalisering, etisk stress och målförskjutning. Med hjälp utav dessa analytiska verktyg har en systemförändring i samhället kunnat identifieras. Detta tycks ha påverkat hälso- och sjukvården i den benämningen att det har orsakat en ökad administration och detaljstyrning i organisationen. Det empiriska materialet i uppsatsen visar att konsekvenserna har utmynnat i avprofessionalisering samt etisk stress för läkarens yrkesroll och psykosociala arbetsmiljö. Enligt informanternas utsagor tycks det saknas en vilja hos sjukvårdshuvudmännen att ta ett övergripande ansvar för alla problem som har uppstått i hälso- och sjukvården till följd av individualismen och New Public Management. Det medför i sin tur att flera av informanterna känner sig otillräckliga i sitt arbete samt ansvarsområde och att skulden för en dysfunktionell organisation drabbar läkare. En slimmad organisation kombinerat med individernas ökade krav på tillgänglighet och medverkan i sin sjukvård har sålunda ökat den sammanlagda belastningen på hälso- och sjukvården. Följaktligen är uppsatsens slutsats att marknadsstyrningar och slimmade organisationsmodeller i hälso- och sjukvården endast fungerar om tillgång och efterfrågan möts samt att organisationsbeslut bör helst fattas i nära samråd med professionen.