Bakgrund: Etisk stress uppstår när sjuksköterskan inte kan genomföra det hen anser är rätt på grund av institutionella hinder. Fenomenet är sannolikt lika gammalt som professionen, men definierades först på 80-talet av Andrew Jameton. Det är hans definition som används i uppsatsen. Sjuksköterskans arbetar nära patienten men arbetet sker också inom ramen för en organisation med hierarkier och krav på effektivitet. Yrkesrollen är starkt förknippad med att göra gott och hjälpa andra, men i en del situationer hindras sjuksköterskan från att leva upp till det på grund av yttre faktorer. Etisk stress är en av de individuella konsekvenserna av dessa situationer. Syfte: Att beskriva de situationer som orsakar etisk stress hos sjuksköterskor. Metod: För att uppnå syftet har en litteraturöversikt genomförts. En sökning efter relevanta artiklar som använt Jametons definition har gjorts i databaser. Artiklar med både kvalitativa och kvantitativa har använts. Elva artiklar har valts ut, bearbetats och analyserats. Studier från Asien, Europa, USA och Afrika har använts. Resultat: Utifrån de situationer som beskrevs i litteraturen kunde tre huvudteman urskiljas: etisk stress i möten med annan vårdpersonal (1), etisk stress i möten med anhöriga (2) och etisk stress i möten med strukturella omständigheter (3). Gemensamt för dessa möten är att de placerar sjuksköterskan i en trängd situation utan upplevda valmöjligheter. Diskussion: Etisk stress hos sjuksköterskor tolkades som ett uttryck för sjuksköterskans olika roller, den skyddande rollen nära patienten och den underordnade rollen gentemot läkarna. De situationer som skapade etisk stress upplevdes på liknande sätt i alla länder oavsett tillgången på resurser och andra yttre omständigheter. Resultatet diskuterades inom ramen för Orlandos teori om patientrelationens reflexiva natur och vårdandets praktik. Den etiska stressen placerades i ett större strukturellt sammanhang för att öka förståelsen för fenomenet och för att göra det möjligt att hitta institutionella lösningar på problemet. / Background: Moral distress arises when the nurse cannot implement a course of action that is considered to be right due to institutional restraints. This phenomenon is probably as old as the profession itself, yet it was first defined in the 80’s by Andrew Jameton. It is his definition that is used in this paper. The nurse is working close to the patient, the work also takes place within the frames of an organisation with hierarchies and demands of efficiency. The professional role is strongly associated with doing good and helping others, but in some situations the nurse is restrained from doing so due to external factors. Moral distress is one of the individual consequences of these situations. Aim: To describe situations that cause moral distress among nurses. Methods: To reach the aim a literature review was done. A search for relevant scientific articles that had used Jameton’s definition was done i databases. Articles with both qualitative and quantitative methods were used. Eleven articles were chosen, processed and analyzed. Studies taking place in Asia, Europe, USA and Africa were used in this literature review. Results: From the situations described in the literature three different main themes could be discerned: moral distress in encounters with other health care professions (1), with relatives (2) and with external circumstances (3). Common for these encounters is that they place the nurse in a constricted situation wtih the experience of having no choice. Discussion: Moral distress among nurses was interpreted as an expression of nurses' doubble roles; the protective role over to the patient and the subordinate role of the doctor. The situations that caused moral distress were experienced in similar ways in all countries where the studies took place regardless of the access of resources and other external circumstances. The result was also discussed in the context of Ida Jean Orlando's theory of patient relationships and the reflexive nature of caring practice. The moral distress was placed in a larger structural context to increase the understanding of the phenomenon and to make it possible to find institutional solutions to the problem.

Titel: Sjuksköterskors erfarenheter av etisk stress i mötet med asylsökande personer.   Bakgrund: De senaste åren har Sverige haft en stor tillströmning av asylsökande. Socialstyrelsens riktlinjer säger att asylsökande vuxna bara är berättigade till vård som inte kan anstå fram till de fått sitt uppehållstillstånd. Sjuksköterskor som möter dessa patienter upplever ibland vårdsituationerna som problematiska och löper risk att drabbas av etisk stress.   Syfte: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av etisk stress i mötet med asylsökande personer.   Metod: Studien har en kvalitativ design. Intervjuerna gjordes på vårdcentraler i Kalmar Län och Skåne län. Materialet analyserades med kvalitativ innehålls analys, både induktivt och deduktivt för att fånga både kända och okända fakta. Den teoretiska referensram som använts i studien är Løgstrups teori om närhetsetik hur ett etisk krav uppstår i mötet med en lidande medmänniska.   Resultat: Sjuksköterskor upplever etisk stress i mötet med asylsökande patienter. De beskrev yttre faktorer som språkliga och kulturella barriärer som hinder i vården. Sjuksköterskorna beskrev också svårigheter i att tolka regelverket kring vård till asylsökande och att det ibland var ett hinder för att ge den bästa vården till patienten. Ett annat tema som framkom kallades ”Konflikter med patienter och kollegor” där etiska konflikter uppstått kring rätten till vård men också hur man beter sig i olika vårdsituationer.  Resultatet visade också att några av sjuksköterskorna beskrev erfarenhet av en upplevd distans till de asylsökande patienterna på grund av språkliga eller kulturella barriärer.   Slutsats: Studien visade att många sjuksköterskor som möter asylsökande patienter beskriver erfarenheter av etisk stress. De beskriver också olika strategier för att hantera denna stress. Det är viktigt att stödja dessa strategier för att skapa förutsättning för förtroendefulla möten i vården av asylsökande patienter.

Den offentliga vården har genomgått omfattande förändringar de senaste decennierna när New Public Management vunnit mark och lett till tydligare riktlinjer och mer detaljspecificerade krav på de anställda. Minskade möjligheter att bedriva vård utifrån sin egen moral och bedömning leder till etisk stress. Föreliggande studie är den första i Sverige om etisk stress hos psykologer i psykiatrin. En tematisk analys genomfördes med ett explorativt syfte: att undersöka etisk stress hos sju kliniskt verksamma psykologer inom psykiatrisk öppenvård. Analysen visade att specialiserad och likriktad vård samt högt tempo bidrar till etisk stress. Att vara etiskt stressad innebär att stänga av, känna sig ensam och utelämnad, mer sårbar som ny psykolog och att behöva förhålla sig till att arbetet går ut över ens hälsa. Resultaten diskuteras utifrån tidigare forskning och tänkbara hälsofrämjande åtgärder. Uppslag på framtida forskning presenteras likaså.

Moralisk stress uppstår när sjuksköterskan vet vad som är moraliskt rätt att göra i en situation men hindras från att göra detta på grund av rådande arbetsförhållanden. Sjuksköterskan med sin akademiska utbildning inom vårdvetenskap samt en grundläggande önskan om att kunna hjälpa och att göra gott mot andra, arbetar idag i en vårdorganisation med allt större fokus på ekonomi och effektivitet. Det sjuksköterskan fostrats i inom vårdvetenskapen kan upplevas allt svårare att leva upp till. Obalansen mellan vårdbehov och vårdtillgång försätter dagligen sjuksköterskor i situationer som skapar moralisk stress. Syftet med föreliggande studie är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av moralisk stress. Metoden i föreliggande studie är en litteraturstudie baserad på 11 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar. Materialet har analyserats och tematiserats. Resultatet presenteras i tre teman och åtta underteman. De tre huvudtemana är: Moralisk stress relaterat till vårdandet, moralisk stress relaterat till arbetsmiljö och organisation samt moralisk stress relaterat till sjuksköterskan. Resultatet visar att sjuksköterskor upplever moralisk stress. Moralisk stress upplevs i olika situationer och av olika anledningar. Den vanligaste orsaken till moralisk stress är hög arbetsbelastning relaterat till otillräcklig bemanning. Moralisk stress kan leda till att sjuksköterskor lämnar sitt yrke inom vården. I diskussionen lyfts bland annat hur moralisk stress får konsekvenser för vårdrelationen och vårdkvaliteten men också för sjuksköterskorna själva och deras inställning till sitt arbete.

Moralisk stress definieras som en moralisk konflikt som uppstår hos en individ när han eller hon vet vilken handling som är moraliskt korrekt men det finns yttre omständigheter som gör att detta inte går att genomföra. Av tidigare forskning framgår det att denna typ av stress kan leda till konsekvenser för sjuksköterskan både i professionen men även i privatlivet. Det har även visats att moralisk stress bidrar till utbrändhet hos sjuksköterskor som resulterar i sämre vårdkvalitet samt att sjuksköterskor väljer att lämna sitt yrke. Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av moralisk stress inom den somatiska slutenvården och är utformad som en litteraturstudie och genomförd enligt Axelssons metod. Studien är baserad på tio artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Dataanalysen resulterade i fyra huvudteman som visade sig ha korrelation till upplevd moralisk stress hos sjuksköterskor. Dessa teman var Upplevelse av otillfredsställande arbetssituation, upplevelse av kollegialt stöd och samverkan, upplevelse av moralisk stress relaterat till patienten samt upplevelse av moralisk stress relaterat till organisation och ledning. Vår studie visar att utbildning kring moralisk stress kan ge sjuksköterskor mer kunskap kring ämnet samt de verktyg som behövs för att kunna hantera de situationer som uppstår. Därmed kan sjuksköterskor få möjlighet till att reducera de negativa konsekvenser som moralisk stress kan medföra.

No description available.

Viruset SARS-CoV-2, Covid-19 har skapat en global pandemi. Pandemin har slagit hårt mot samhället såväl nationellt som internationellt och sjuksköterskor har vittnat om ohållbara arbetssituationer. Tidigare forskning kring arbetsmiljö inom hälso- och sjukvård pekar på att en hög arbetsbelastning ökar risken för arbetsrelaterad stress. Betydelsen av arbetsmiljö inom hälso- och sjukvård har en central roll för vårdande och patientsäkerhet. Studien är en litteraturöversikt på kandidatnivå med syftet att beskriva sjuksköterskans upplevelse av vårdandet under Covid-19 pandemin. Resultatet utgörs av nio vetenskapliga artiklar med både kvantitativ som kvalitativ ansats och presenteras med hjälp av tio subteman, tre teman och ett övergripande huvudtema. Huvudtemat är Hotad patientsäkerhet från en ´piedestal´. Slutsatsen är att vårdandet av kritisk sjuka patienter i frontlinjen under Covid-19 pandemin kan förstås som en paradox där sjuksköterskan känner stolthet och en stark moralisk plikt att delta i räddningsarbetet samtidigt som patientsäkerheten riskeras att bli hotad. Följande kliniska implikationer rekommenderas för sjuksköterskeutbildningen och hälso- och sjukvårdsorganisationen; förberedelse för vårdande under extraordinära förhållanden, utbildning i katastrofberedskap samt stöd i hantering av etisk stress.

Covid-19 är en pågående världsomfattande pandemi som belastar sjukvården enormt. Intensivvården är ett verksamhetsområde som drabbats hårt. Upplevelsen av pandemin har varit ”tuff” och många intensivvårdssjuksköterskor är utarbetade. Trots att fler studerar upplevelsen av att vårda patienter med covid-19 på en intensivvårdsavdelning finns sparsamt med forskning publicerad som belyser utmaningen att vårda under rådande omständigheter. Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka upplevelsen av att vårda patienter med covid-19 på en intensivvårdsavdelning. Sex intervjuer har genomförts med intensivvårdssjuksköterskor. Data har analyserats med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats enligt Elo och Kyngäs. Resultatet redovisas i fem kategorier: att bära ett extra tungt ansvar, att utföra ett viktigt uppdrag tillsammans, att möta det okända, att hantera en extrem arbetsmiljö samt att möta en avhumaniserad vård.

Syftet med föreliggande studie är att genom individuella intervjuer med tre myndighetsutövare och tre utförare från en medelstor kommun i Sverige, undersöka orsaker till etisk stress samt ta reda på hur det kan hanteras och vilka befintliga strategier som finns. Studien är kvalitativ och en tematisk analys har använts för att analysera materialet. Resultatet visade att huvudsakliga orsaker till uppkomsten av stress och känslor av otillräcklighet delvis beror på strukturella förutsättningar men även yrkesrollerna. Brist på kontroll i sitt arbete och handlingsutrymme utgjorde även två bakomliggande orsaker. Hanteringsstrategier som framkom hos informanterna var det kollegiala stödet samt tilliten, förtroendet och stödet från chefer. För framtida forskning finns det utrymme att undersöka närmare samverkan mellan domäner samt bristande åtgärder på strukturell nivå kopplat till stress.

Bakgrund: Varje vårdande handling har etiska aspekter och kräver etisk reflektion. I den komplexa arbetsmiljön sjuksköterskan befinner sig i, finns faktorer som försvårar det etiska handlandet och bidrar till etisk stress. Etisk stress uppstår i situationer där sjuksköterskan behöver agera på ett sätt som strider mot sina etiska värden. Etiken spelar en central roll i sjuksköterskans yrke och påträffas i lagstiftning, ICN:s etiska kod och värdegrund. Sjuksköterskor har visat sig vara en yrkesgrupp som ofta riskerar att drabbas av etisk stress, därmed bör det klargöras hur fenomenet etisk stress erfars hos sjuksköterskan. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av etisk stress i vårdarbetet. Metod: En litteraturstudie baserad på elva vetenskapliga och kvalitetsgranskade artiklar från databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo. De inkluderade artiklarna analyserades i form av en allmän litteraturöversikt. Resultat: Analysen resulterade i kategorierna: Organisatoriska orsaker till etisk stress, När vårdandet strider mot sjuksköterskans övertygelser och Sjuksköterskans påverkan av etisk stress. Slutsats: Etisk stress har visats vara ett stort problem hos sjuksköterskor. Den etiska stressen genererade både fysiska och psykiska konsekvenser, vilka lindrades av en god relation till kollegor. Om den etiska stressen synliggörs och pratas om, går det möjligen att finna en lösning för hur problemet bör hanteras.