Bakgrund: År 2020 bröt covid-19 ut i Sverige och medförde omfattande konsekvenser för både individ och samhälle. Vård- och omsorgssektorn, som redan befann sig i en ansträngd bemanningssituation, stod inför ännu större utmaningar. Under denna period hade flera äldreboenden svårigheter med att hantera situationen. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa undersköterskors upplevelser av den psykosociala arbetsmiljön på ett särskilt boende under covid-19 pandemins första två år, 2020 respektive 2021. Fokus ligger på att studera erfarenheter av krav, egenkontroll, och stöd i arbetet. Metod: Studiens empiri samlades genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Totalt intervjuades 7 undersköterskor som hade arbetat på ett särskilt boende i början av covid-19 pandemin. Empirin analyserades med en tematisk analys. Resultat: I studiens resultat framkom tre teman. Högre krav utifrån ej anpassade riktlinjer, med försämrade förutsättningar för att uppfylla kraven i arbetet och otydliga riktlinjer som försvårade omvårdnadsarbetet. Det framgick även att otydliga arbetsuppgifter ledde till minskad egenkontroll, på grund av förändrat handlingsutrymme, erfarenheter av isolering, stress och maktlöshet, samt känslan av att arbetet var gränslöst. Slutligen belyser studiens resultat betydelsen av stöd i arbetet, som framgick främst i form av det kollegiala stödet och enhetschefens stöd, som däremot upplevdes olika. Slutsats: Undersköterskorna upplevde en påverkad psykosocial arbetsmiljö både före och under pandemin. Höga krav och låg egenkontroll medförde ett spänt arbete, vilket trots gott socialt stöd medförde risker för psykisk ohälsa.

Bakgrund: Enhetschefen har inte bara ett komplext uppdrag för egen del, utan är också en viktig del för sina medarbetares och brukares välmående och miljö, samt hur verksamheten speglas och speglar sociala regler utåt. Detta sätter stora krav på förmågan att balansera många olika arbetsuppgifter i relation till människors livsvillkor och kan därmed försätta enhetschefen i etiska situationer som skapar stress. Därav finns en relevans i att undersöka etisk stress hos enhetschefer. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur arbetsvillkor kan medföra etisk stress hos enhetschefer inom kommunal äldreomsorg. Metod: Med studiens kvalitativa ansats har sex individuella semistrukturerade intervjuer genomförts med informanter från två olika kommuner. Intervjuerna spelades in och transkriberades för analys med tematisk ansats. Till studiens teoretiska utgångspunkter antog forskarna en sensitiv ansats till Karasek och Theorells krav- kontroll- och stödmodell samt delar av socialpedagogisk handlingsdimension där fokus lades på delaktighet, lärande och erkännande. Dessa fick fungera som analysverktyg i relation till befintlig forskning på området.  Resultat: Studien uppmärksammar en okunskap om etisk stress hos informanterna. Det framkommer hög arbetsbelastning samt begränsningar till ett närvarande ledarskap, vilket skapar stress för samtliga informanter. Informanterna har utvecklat en viss acceptans för att bibehålla och hantera sitt uppdrag. Studien resulterar i att informanterna kommer till insikt att de inte bara utmanas i etiska dilemman som skapar stress, utan också dagligen utsätts för etisk stress.

No description available.

No description available.

Kriminalvården är en myndighet som på senare tid fått mycket uppmärksamhet i media. Myndigheten står inför stora utmaningar avseende plats- och resursbrist och behöver anställa 4 000 personer till år 2025. Det har genomförts flertalet studier kring vårdande och rättsliga myndigheter hur de agerar och verkar under press. Rättsvårdande myndigheter som Kriminalvården har inte studerats i samma omfattning. Myndigheten har en central funktion med ett samhällsviktigt uppdrag och kunskap inom området är högst relevant. Därför avser denna studie fylla en kunskapslucka som råder, genom att öka förståelse för den profession som arbetar klientnära inom en av rättsväsendets myndigheter. Syftet med studien var att undersöka vilka värden och handlingsmönster som framträder hos kriminalvårdare när de står inför utmaningar. Studien är genomförd via kvalitativ metod och Utförd inom några utav Kriminalvårdens häkten och anstalter, med fokus på kriminalvårdare som utför klientnära arbete. Studiens ansats är induktiv som innebär att utefter kriminalvårdarnas upplevelser har olika teman identifierats och analyserats. Som referensram användes Lipskys (2010) teori om närbyråkraten och etisk stress via Bengtsell, Thoursie och Åstrand Freidlitz (2021). Studien visar att säkerheten är ett överordnat värde inom Kriminalvården samt vikten av att inneha en humanistisk människosyn för klient påverkan. Det mest framträdande handlingsmönstret är sammanhållningen mellan kriminalvårdare för att hantera utmaningarna som de möter i sin vardag. Detta visar att kriminalvårdare innehar egenskaper både som närbyråkrat och byråkrat. En unik yrkesroll som inte förekommer inom andra närliggande områden. / The Correctional Service is an authority that has recently received a lot of attention in the media. The authority is facing major challenges regarding lack of space and resources and needs to employ 4,000 people by the year 2025. Several studies have been carried out about care and judicial authorities and how they act and operate under pressure. Law enforcement agencies such as the Correctional Service have not been studied to the same extent. The authority has a central function with an important mission in society, knowledge in the area is highly relevant. Therefore, this study intends to fill a gap of knowledge that exists, by increasing understanding of the profession that works close to clients within one of the judicial authorities. The purpose of the study was to investigate which values and action patterns that appears in the role of correctional officers when they are faced with challenges. The study was carried out via a qualitative method and carried out within some of the Correctional Service's prisons and institutions, with a focus on correctional officers who perform clientrelated work. The study's approach is inductive, which means that based on the experiences of the correctional officers, various themes have been identified and analyzed. Lipsky's (2010) theory of the street-level bureaucrat and ethical stress via Bengtsell, Thoursie and Åstrand Freidlitz (2021) was used as a frame of reference. The study shows that safety is an overriding value within the Correctional Service, as well as the importance of having a humanistic view of people when influencing clients. The most prominent pattern of action is the cohesion between correctional officers to deal with the challenges they face in their everyday lives. This shows that correctional officers possess characteristics both as street-level bureaucrat and bureaucrat. A unique professional role that does not occur in other related fields.