Denna studie berör stressens påverkan på förskollärares pedagogiska arbete, den arbetsrelaterade stressen har blivit mer påtaglig bland förskollärare senaste åren (Thapa, Jalal, 2023). Detta beroende på bland annat mer administrativa uppgifter, större barngrupper och många outbildade i verksamheten. Med att förskollärarnas välmående påverkas av detta blir även barnens utbildning påverkad då det pedagogiska arbetet hamnar efter när förskollärarnas stress ökar och orken och drivet minskar.  Syftet med denna studie är att undersöka hur stressen påverkar det pedagogiska arbetet i förskolan. Datan samlades in genom en digital enkät. Datan analyserades sedan med hjälp av Karasek och Theorell krav, kontroll och stöd – modell för att kunna tolka svaren och få en insyn på hur deltagarna i studien upplever stressen på deras arbetsplats. Hur stressen påverkar deltagarnas arbete, vad de upplever höjer stressnivån och vad de anser skulle kunna göras för att sänka stressnivån. Resultatet visade att respondenterna blev stressade av flertal faktorer i förskolan såsom stora barngrupper, vikare brist, höga ljud, brist på utbildad personal, höga krav och bristande stöd. För att minska stressen utryckte respondenterna att dessa punkter behöver åtgärdas. Då majoriteten av respondenterna utryckte att deras pedagogiska arbete blev påverkat av den negativa stressen. Studie är relevant då förskollärares välmående sjunker och barnens utbildning i takt med den, studien innehåller åtgärder som behövs tas för att göra förskollärare till ett mer attraktivt yrke i framtiden så det pedagogiska arbetet kan fortsätta utvecklas tillsammans med barnen för en bättre framtid.

Syftet med den här studie var att undersöka upplevd etisk stress och hälsa bland chefer på äldreboende i samband med svåra beslut under Covid-pandemin. Metoden i den här kvalitativa studien inkluderade fyra semi-strukturerade intervjuer med fyra chefer för äldreboende i Sverige. En tematisk analys användes för att hitta relevanta mönster i insamlade data. I resultat identifierades fyra huvudteman: Etisk stress, Etiska konflikter vid svåra beslut, Upplevd hälsa, Chefsstöd. Studiens resultat visar att äldreboendecheferna upplevde etisk stress i samband med svåra beslut under Covid-19 och involverade anhöriga, äldre vårdtagare samt omsorgspersonalen. Upplevd stress hos cheferna inkluderade omsorgspersonalens skyddsutrustning samt att skydda hela boendet samtidigt vara uppdaterad på aktuella restriktioner och direktiv från ledning. Cheferna upplevde avsaknad av stöd från överordnade i sitt vardagliga arbete medan stödet från chefskollegor upplevdes positivt då det var möjligt att använda digitala plattformar för möten där cheferna kunde mötas.

This paper is about the perspective of street-level bureaucrats (SLB)' ethics in their work with clients, their discretion and role, and how that influences their actions. It is a qualitative study at Försäkringskassan (the Swedish Social Insurance Agency) using interviews with eight officials that investigates eligible for sickness benefit. The study uses the perspective of Bornemark (2018) about ethics of control and internal principles, which are explained with the logic of the bureaucrats and professionals. Because SLB both shall implement a general law (bureaucrats’ logic) and meet the unique needs of individuals (professional logic) they may experience ethical stress. Our result shows that both ethical perspectives (ethics of control of bureaucrats and professional internal principles) exist inside the SLB and therefor there are some ethical stress for the individual. Also, our result shows that they are handling it in Lipskys (2010) three different strategies. Some try to show more compassion by giving clients more time, service and information. Others hide more behind the law or in the worst case resign. Should the rules be as controlled as they are today? Or should it do society good to lose the control a little and give the SLB some room for discretion in unique situations?

Bakgrund: Hög arbetsbelastning i kombination med brist på kompetent personal kan leda till hög grad av stress och är ett problem som idag hotar den svenska sjukvården. Arbetsrelaterad stress kan leda till en etisk stress hos sjuksköterskan, som riskerar att inte få tillräckligt med tid för sina patienter. Detta kan i sig riskera patientsäkerheten. Tidigare forskning visar på att fysisk aktivitet har en god påverkan på den mentala hälsan och kan fungera preventivt mot stress.  Syfte: Syftet var att undersöka om det finns skillnader i arbetsrelaterad stress bland sjuksköterskor som utövar fysisk aktivitet i högre respektive lägre grad. Metod: En icke-experimentell tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats har genomförts. Enkäten som utgjordes av Perceived Stress Scale-10 och Saltin-Grimby Physical Activity Scale distribuerades som en webbenkät på två sjukhus i södra Sverige. Totalt svarade 19 sjuksköterskor på enkäten vilket resulterade i en svarsfrekvens på 10,8 procent.  Resultat: Majoriteten av deltagarna utövade någon form av fysisk aktivitet på fritiden och baserat på svaren gick det att se en generellt låg grad av arbetsrelaterad stress. Gruppen som angav lägre fysisk aktivitet upplever högre grad av arbetsrelaterad stress än den gruppen som angav högre fysisk aktivitet. Slutsats: Det finns skillnader i arbetsrelaterad stress mellan grupperna som utövar fysisk aktivitet i lägre respektive högre grad. På grund av låg svarsfrekvens och därmed litet datamaterial är det svårt att dra generella slutsatser kring resultatet. Trots detta antyder ändå resultatet att det finns en skillnad i arbetsrelaterad stress mellan sjuksköterskor som utövar fysisk aktivitet i lägre respektive högre grad.

Bakgrund: Sjuksköterskan som arbetar inom den rättspsykiatriska heldygnsvården befinner sig i en position där utmanande situationer och etiska dilemman uppstår. Detta ställer krav på sjuksköterskans etiska kompetens. I de fall sjuksköterskan är hindrad att arbeta enligt sin etiska kompetens kan etisk stress uppstå. Etisk stress kan påverka sjuksköterskans hållbarhet på ett negativt sätt. Syfte: Syftet var att belysa hur sjuksköterskor inom rättspsykiatrisk heldygnsvård värderar sin etiska kompetens, förekomst av etisk stress samt hur detta är kopplat till hållbarhet i yrkeslivet. Metod: En kvantitativ metod användes och ett representativt urval gjordes. Sjuksköterskor inom rättspsykiatrisk heldygnsvård tillfrågades om att fylla i en enkät. Insamlade data omvandlades till deskriptiv och analytisk statistik. Resultat: Medelvärdet för nivå av etisk kompetens var 7,8 av 10 och 4,5 av 10 för etisk stress. En högre skattad etisk kompetens och/eller en lägre skattad etisk stress korrelerade med en högre grad av hållbarhet. En låg skattning av etisk kompetens korrelerade med en högre grad av etisk stress. 63,3% av respondenterna ansåg att den rättspsykiatriska vården ställer högre krav på etisk kompetens än något annat vårdområde. Slutsats: Grad av etisk kompetens och etisk stress påverkar sjuksköterskans yrkesmässiga hållbarhet inom rättspsykiatrisk heldygnsvård. / Background: Nurses in inpatient forensic psychiatry will face challenging situations and ethical dilemmas. These situations require the ability to practice ethical competence. When this ability is somehow inhibited, moral distress can occur. Moral distress may affect the nurse’s sustainability in a negative way. Purpose: The purpose of this study was to examine nurses’ estimation of their ethical competence, occurrence of moral distress and the impact these had on the work sustainability. Method: A quantitative method was chosen for the study, and a representative selection was made. Nurses in inpatient forensic psychiatry was given a survey. Collected data was transformed into descriptive and analytical statistics. Findings: The mean value of rated ethical competence was 7,8 out of 10, the mean value of rated moral distress was 4,5 out of 10. A higher rated ethical competence and/or lower rating of moral distress correlated with a higher sustainability. A lower rating of ethical competence correlated with a higher rate of moral distress. 63.3% of the respondents considered the inpatient forensic psychiatry as the most demanding care-related working field of all regarding ethical competence. Conclusion: The level of ethical competence and moral distress will affect the work sustainability for nurses in inpatient forensic psychiatry.

This study aimed to examine the reasoning among first line managers concerning the law from 2012 which gives older couples the right to continue living together even when only one of them needs special housing for service and care. We used a qualitative method with data collected through individual semi-structured interviews with six care managers in different municipalities in Sweden. The theoretical approach and interpretative framework for the analysis consisted of Michael Lipsky’s theory of street-level bureaucracy, Roine Johansson’s swedish adaption of this theory and Max Weber’s theory about social actions. We found that there was little variation in how the interviewed care managers used the law and the guidelines to support the work in the organisation rather than seeking individually based solutions for the elderly. The main conclusion of our study was that the law concerning the cohabitation guarantee for elderly has made little difference.

Studien syftar till att undersöka erfarenheter som handläggare av personlig assistans har av att arbeta i en kontext som är föränderlig till följd av rättspraxis och Försäkringskassans tolkning och tillämpning av den. Studien syftar även till att undersöka de konsekvenser som detta medför för LSS-handläggarna i deras yrkesutövning och vilka konsekvenser som de anser att det fått för brukarna. För att uppnå syftet har semistrukturerade intervjuer använts som datainsamlingsmetod. Den teoretiska ansatsen har bestått av Michael Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater och handlingsutrymme och Andrew Jametons koncept om etisk stress.  En bearbetning av empirin har genomförts i enlighet med tematisk analys. Olika krav och svårigheter har uppstått för LSS-handläggarna i deras yrkesutövning, såsom konflikt mellan deras professionella värderingar och den institutionella kontexten och att kunna bemöta brukare i oro och kris. Handläggarna är genomgående kritiska till Försäkringskassans restriktiva och detaljstyrda tolkning och tillämpning av den rättspraxis som ska vara styrande för dem båda. Vissa grupper av brukare har som konsekvens av förändrad rättspraxis och Försäkringskassans tolkning och tillämpning av den i stort sett uteslutits från rätten till personlig assistans. I diskussionen förs resonemang om LSS-handläggarnas yrkeskompetens, deras handlingsutrymme och etisk stress samt detaljstyrningens påverkan och konsekvenser för brukarna. / The purpose of the following study is to investigate the experiences that social workers have of working in a context that is changing with precedents and the Swedish social insurance agency's, Försäkringskassan’s, interpretation and application of them. The purpose is further to explore the consequences this has for LSS-administrators in their work and for their clients. In order to achieve this aim semi structured interviews has been used as a data collection method. The theoretical approach consists of Michael Lipsky's theory of grassroots bureaucrats and discretion as well as Andrew Jameton's concept of moral distress. The data has been processed in accordance of thematic analysis. Difficulties has emerged for LSS-administrators in their work, such as conflict between their professional values and the institutional context and meeting most anxious clients in crisis. The LSS-administrators are critical of Försäkringskassan’s restrictive and detailed interpretation and application of precedents. Some groups of clients have as a consequence of changed jurisprudence and Försäkringskassan’s interpretation and application of it more or less been excluded from the right to personal assistance.   We discuss the LSS-administrators professional competence, their discretion and ethical stress as well as the consequences detailed interpretation has for the clients.

Vår tids reformering inom den offentliga sektorn har genererat stora organisatoriska förändringar för den svenska socialtjänsten. Implementeringen av New public management [NPM] och en evidensbaserad praktik [EBP] har resulterat i en marknadsstyrd verksamhet med fokus på effektivitet och produktivitet. Där intentionen om att förbättra och utveckla verksamheten främst genererat ökade dokumentationskrav och fler administrativa arbetsuppgifter för den enskilde socialsekreteraren, vilket följaktligen resulterat i mindre klientnära arbete och en mer stressfylld arbetssituation. En arbetssituation som utifrån dess allvarsamma karaktär blivit ett omtalat ämne för både samhällsforskning, fackförbund och yrkesverksamma socionomer. Mot bakgrund av socialtjänstens arbetsförhållanden avser denna studie att undersöka hur socialsekreterare upplever sin arbetssituation utifrån myndighetens utmanande arbetsmiljö, etisk stress samt de motstridiga krav som förekommer i yrkesutövandet. Studien utgår ifrån en kvalitativ forskningsansats där vi med hjälp av Hoschilds teorier om emotioner, Karaseks krav-och kontrollmodell samt teorier om etisk stress strävat efter förståelse för socialsekreterarens komplexa yrkesutövning och arbetssituation. Empirin utgörs av kvalitativa intervjuer med socialsekreterare verksamma inom individ och familjeomsorgens myndighetsutövning och påvisar i likhet med tidigare forskning på fältet att arbetsbelastningen inom verksamheten är hög. Att de organisatoriska kraven är omfattande och att stressnivån i längden påverkar socialsekreterarens välmående och hälsa. Studien visar att socialtjänstens nuvarande arbetsmiljö bidrar till att flera engagerade socionomer söker sig bort från verksamheten för att inte riskera att drabbas av ohälsa. Empirin synliggör också att bristen på återhämtning ofta skapar en obalans mellan känslan av krav och kontroll, vilket på sikt kan leda till att socialsekreterarens etiska engagemang omvandlas till etisk stress. Genom att synliggöra myndighetsutövande socialsekreterares arbetsmiljö utifrån ett etiskt perspektiv, finns förhoppningen om att vår studie, trots sin ringa storlek, ska bidra till en ny nyans inom forskningsfältet och på så vis medverka till att yrkets etiska aspekter förändras till det bättre. / The reform of our time in the public sector has generated major organisational changes for the Swedish social services. The implementation of New public management [NPM] and an evidence-based practice [EBP] has resulted in a market-driven organisation focused mainly on efficiency and productivity. Reforms that were implemented with the intention of improving and developing the Swedish social service, but instead led to increased documentation requirements and more administrative tasks for the individual social worker, consequently resulting in less client-related work and a more stressful work situation. A working situation which, due to its serious nature, has become a topic of discussion for social research, trade unions and professional social workers. With serious shortcomings within social services regarding the working conditions of social workers, this study aims to investigate how social workers experience their work situation based on the challenging work environment due to the authorities processes, ethical stress and the conflicting demands that occur in their professional practice. The study is based on a qualitative research approach, using Hoschild's theories of emotions, Karasek's demand and control model and theories of ethical stress, we sought to understand the complex professional practice and work situation of the social worker. The empirical data consists of qualitative interviews with social workers working within personal and family counselling services and demonstrates, as previous research in the field has, that the workload within the agency is highly demanding. The organisational requirements are extensive and that the level of stress in the long term affects the well-being and health of the social worker. The study shows that the authorities lack understanding of the working environment which contributes to several engaged social workers turning away from social services so as not to risk suffering from ill health. The empirical evidence also shows that the lack of recovery often creates an imbalance between the sense of demand and control, which overall can lead to the social worker's ethical commitment being transformed into ethical stress. By making visible the working environment of social workers in public authorities from an ethical perspective, it is hoped that our study, despite its small size, will contribute to a new nuance in the research field, we hope furthermore to contribute to a change in the ethical aspects of the profession for the better.

Syftet med denna studie är att undersöka om kuratorer verksamma på ett skyddat boende är utsatta för etisk stress i sitt vardagliga arbete. Studiens empiri samlades in genom kvalitativa intervjuer med fyra kuratorer från ett skyddat boende i en mellanstor stad i Sverige. För att analysera empirin genomfördes en tematisk analys och sedan användes en utvecklad variant av Karasek och Theorells (1990) krav-, kontroll- och stödmodell för att synliggöra etisk stress. Resultatet visade att kuratorerna i det skyddade boendet ofta står inför etiska dilemman och att handlingsutrymmet för att hantera situationer som uppstår i arbetet är stundtals begränsat. Etisk stress visade sig vara förekommande men stödet inom verksamheten identifierades ha stor betydelse för att kuratorerna inte upplever att de påverkas negativt av stressen. För framtida forskning finns ett behov av att undersöka etisk stress inom andra verksamheter, framförallt inom socialtjänsten. Det finns även anledning att fortsätta studera verksamheten skyddat boende då detta är ett område som nästan helt saknar forskning. / The purpose of the study is to explore whether ethical stress occurs among counsellors within a sheltered accomodation. The empirical data of the study was collected through qualitative interviews with four counsellors from a sheltered accommodation in a medium-sized city in Sweden. To analyze the empirical data, a thematic analysis was carried out and then a developed version of Karasek and Theorell's (1990) demand, control and support model was used to identify ethical stress. The results showed that the counsellors in the sheltered accommodation often face ethical dilemmas and that they sometimes have low control to handle situations that arise at work. Ethical stress proved to be present, but the support within the organisation was identified as being of great importance so that the counsellors do not experience that they are negatively affected by the stress. For future research, there is a need to investigate ethical stress in other organisations, especially in social services. There is also aneed to continue studying the work at sheltered accomodations as this is an area that lack sresearch.

Bakgrund: År 2020 bröt covid-19 ut i Sverige och medförde omfattande konsekvenser för både individ och samhälle. Vård- och omsorgssektorn, som redan befann sig i en ansträngd bemanningssituation, stod inför ännu större utmaningar. Under denna period hade flera äldreboenden svårigheter med att hantera situationen. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa undersköterskors upplevelser av den psykosociala arbetsmiljön på ett särskilt boende under covid-19 pandemins första två år, 2020 respektive 2021. Fokus ligger på att studera erfarenheter av krav, egenkontroll, och stöd i arbetet. Metod: Studiens empiri samlades genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Totalt intervjuades 7 undersköterskor som hade arbetat på ett särskilt boende i början av covid-19 pandemin. Empirin analyserades med en tematisk analys. Resultat: I studiens resultat framkom tre teman. Högre krav utifrån ej anpassade riktlinjer, med försämrade förutsättningar för att uppfylla kraven i arbetet och otydliga riktlinjer som försvårade omvårdnadsarbetet. Det framgick även att otydliga arbetsuppgifter ledde till minskad egenkontroll, på grund av förändrat handlingsutrymme, erfarenheter av isolering, stress och maktlöshet, samt känslan av att arbetet var gränslöst. Slutligen belyser studiens resultat betydelsen av stöd i arbetet, som framgick främst i form av det kollegiala stödet och enhetschefens stöd, som däremot upplevdes olika. Slutsats: Undersköterskorna upplevde en påverkad psykosocial arbetsmiljö både före och under pandemin. Höga krav och låg egenkontroll medförde ett spänt arbete, vilket trots gott socialt stöd medförde risker för psykisk ohälsa.