The first step towards developing targeted policies to boost political interest is to identify the main characteristics of individuals interested (and those who are not) in politics. This article aims at exploring the common factors shared by individuals with the same political interest. This is investigated through a cluster analysis, a rarely used technique in the field of political behavior, with data from the European Social Survey. The results are in line with the initial expectations and show that civic skills, represented by the educational background and the frequency of relational meetings, are determinants of political interest. Nonetheless, for those with the same civic skills, other socio-demographic, economic, and relational factors can diverge depending on the political interest. More in detail, the main attributes distinguishing individuals with the same level of civic skills but a different level of political interest are socio-demographic. In other words, among individuals with high civic skills, the main differences between those politically interested and those who are not are on the variables about age, gender and marital status. In addition, the research highlights the relevance of cluster analysis to obtain closer details on behavioral patterns than those obtained through regression analysis.

I en värld präglad av eskalerande miljöutmaningar, såsom klimatförändringar och förlusten av biologisk mångfald, är det av väsentlig betydelse att förstå kopplingen mellan upplevd politisk delaktighet och individens ansvar för miljön. Trots dessa påtagliga utmaningar finns det en brist på svensk kvantitativ forskning på temat. Forskningsområdet har tidigare undersökts kvalitativt eller genom kvantitativ metod med fokus på länder i Europa eller i världen i stort. Studien bidrar till att fylla en kunskapslucka genom att kvantitativ undersöka ett representativt urval av svenska individer, för att avgöra om upplevd politisk delaktighet har en effekt på individens ansvarskänsla för miljön på individnivå i en svensk kontext. Datamaterialet som används i studien är ESS omgång 8 från år 2016 där det angivna året hade kärnämnen som välfärdsattityder, klimatförändringar och energiförbrukning. För att få en djupare förståelse för fenomenet kontrollerades även effekten av kön, oro för klimatet, ålder, antal utbildningsår samt politisk tillhörighet på svenskars ansvarskänsla för miljön. Studien resulterade i ett positivt samband mellan upplevd delaktighet och ansvarskänsla för miljön, oro för klimatet uppvisade en positiv effekt på ansvarskänslan för miljön, och kvinnor kände ett högre ansvar för miljön jämfört med män. Teorin deliberativ demokrati indikerar vikten av att inkludera medborgarna i politiska processer för att främja ett ökat miljöengagemang på individnivå och Foucaults begrepp biomakt är ett användbart verktyg för att förstå internaliserade beteenden som staten diskret formar.

Politiskt förtroende är fundamentalt för att upprätthålla en fungerande demokrati, därför är det också viktigt att förstå hur politiskt förtroende hålls levande. Denna studie syftar till att undersöka hur politiskt förtroende och social tillit förhåller sig till varandra i Sverige och hur de genomsnittliga nivåerna av dessa förändrades under coronapandemin. Studien utgår från en konceptuell definition av begreppet politiskt förtroende som innefattar både förtroende för politiska institutioner och politiska aktörer. Social tillit definieras och analyseras utifrån Robert D. Putnams teori om socialt kapital.För att närmare undersöka hur sambandet mellan social tillit och politiskt förtroende ser ut i en svensk kontext används en regressionsanalys som också tar hänsyn till relevanta sociodemografiska och politiska variabler, däribland svenskars uppfattning om hanteringen av coronapandemin. För att söka förstå hur de genomsnittliga nivåerna av politiskt förtroende och social tillit har förändrats under coronapandemin i Sverige genomförs tidsserieanalyser som jämför data insamlad under pandemin med data som samlats in innan pandemin.Studien visar att det finns ett positivt samband mellan social tillit och politiskt förtroende i Sverige, kontrollerat för relevanta sociodemografiska och politiska variabler. Studien visar också att människors uppfattning om hur pandemin hanterats har betydelse förpolitiskt förtroende och även påverkar sambandet mellan social tillit och politiskt förtroende. Tidsserieanalyserna visar att de genomsnittliga nivåerna av politiskt förtroende och social tillit har sjunkit under coronapandemin, jämfört med tiden förepandemin.För studiens regressionsanalys används data från European Social Survey omgång 10 som samlades in mellan 10 december 2021 och 17 januari 2022. I analysen ingår 2014 respondenter från åldern 15 och uppåt, bosatta i Sverige. För studiens tidsserieanalyser används även data från tidigare omgångar av European Social Survey.

Previous studies about the welfare state and fear of crime have suggested that a generous welfare state safeguard against fear of crime and that this is especially true for victims of crime. This study delves further into these ideas but assesses the role of welfare attitudes and victimisation on fear of crime. The aim is to investigate whether welfare attitudes, including support for government responsibility toward welfare services and income redistribution, are associated with fear of crime across Europe. Additionally, it aims to investigate whether there are differences in fear of crime between victims and non-victims at different levels of support for the welfare state. A multilevel ordered logistic model is used to assess this, with ESS data on the individual level and data from different official sources on the country level. The study found no or only slight evidence of a correlation between welfare attitudes and fear of crime. Support for welfare services was not associated with fear of crime. However, support for income redistribution increases fear of crime slightly. In terms of victimisation, prior victimisation increased the probability of fear of crime, which was consistent in the level of support for welfare services but differed in the level of support for income redistribution. Among victims, there was a higher probability of fear of crime at higher levels of support for income redistribution, and a lower probability of fear of crime at lower levels of support.

The research on natives’ attitudes regarding immigration has increased during the past decades. The overall findings question the common theory of labor market competition and that native attitudes are affected by personal economic considerations. In the same time an increased concern in the political debate has become immigration. In many countries, there is a growth and progress of political parties with a far-right orientation that disapproves and attempts to prevent immigration. We examine data on attitudes towards immigration from eight rounds of the European social survey (ESS) which covers the years between 2002-2016. We study if the attitudes in Europe towards immigration from poor non-member countries of the European Union have changed during the 21th century and examine if the massive acceleration of refugee applications during the refugee crisis in 2015 has had an impact on the attitudes towards immigration. We estimate different models to examine how different factors are associated with individuals' attitudes towards immigration. Furthermore, we test if the labor market competition model holds for the seventh round of ESS due to limitation in data. We find that natives’ attitudes have not become worse in Europe, and that the refugee crisis in 2015 has not made the attitudes worse. We find that the factors that are associated with individual attitudes towards immigration are to a large degree connected with cultural values and beliefs, and that individuals with more years of schooling are more likely to favor immigration regardless of where the immigrants come from. These findings are consistent with the growing body of empirical findings that considers that cultural values and believes are the main drivers of attitudes towards immigration, and that actual effects of immigration on income and employment are quite small. These findings put the labor market competition premise in forming immigration attitudes into question.

Detta är en tvärkulturell, kvantitativ studie som undersöker sambandet mellan utbildning och ensamhet. Tidigare forskning i ämnet har varierande resultat samtidigt som fokus ofta legat på konsekvenser av ensamhet istället för vad som orsakar ensamhet. Trots det utgår denna studie från att den alienerande skolmiljön, som bidrar till ensamhetskänslor, samt humankapitalteorin, som ger en förståelse vad som kan uppmuntra till fortsatta studier, innebär att en lägre utbildningsnivå associerar med ensamhetskänslor. Datamaterialet som används för att testa hypotesen kommer från European Social Survey runda 7 vilket innebär att 21 länder inkluderas med mellan 1 400–3 000 respondenter per nation. Denna studie använder samma binära definition av ensamhetsvariabeln som Brülde och Fors (2015). Med hjälp av linjära sannolikhetsmodeller testas sedan hypotesen, analyserna inkluderar över 35 000 respondenter. Resultatet innebär att det finns empiriskt stöd för hypotesen och därmed antas en individs utbildningsnivå inverkar på hens ensamhetskänslor. Det kan tyckas märkligt att personer som spenderar mer tid i den alienerande skolmiljön är mindre ensamma än de med lägre utbildningsnivå. Teorierna ger dock flera möjliga förklaringar till detta, dels att individer som är känsliga för den alienerande miljön väljer att inte fortsätta studier på högre nivå, vilket ger dem sämre förutsättningar på arbetsmarknaden samtidigt som förvärvsarbetet också kan leda till alienering och därmed riskeras ensamhetskänslorna intensifieras. Medan för andra individer ger det ökande humankapitalet, som utbildningen innebär, incitament för att bortse från den alienerande miljön och därmed motverkas alienationens negativa konsekvenser. Därutöver går det att argumentera för att den högre utbildningen fostrar en slags social individualism som studenterna har nytta av senare i livet.

No description available.

No description available.

The thesis deals with the crime of everyday life, i. e. unfair practices committed by individuals who are considered to be "respectable citizens". The aim of the theorical part is to define the phenomenon of everyday crime, to put it into the relevant sociological and criminological context and also to perform quantitative analysis, which will focus on two of the most important factors for prediction of everyday crime - norms and values. The theoretical part, in addition to the basic definitions of the research focuses on the concepts of values (in particular the concept of S. H. Schwartz), and also on the religiosity. Empirical part of the thesis provides the analysis of the everyay crime on the basis of two data files of the Czech population (European Social Survey 2010, Aktér 2011) and verifies the influence of norms and value profiles on the commitment of everyday crime.

This dissertation studies the impact of the mode of data collection on the quality of answers to survey questions, defined as the product of reliability and validity. Using data from the Netherlands about different topics (media, social and political trust, satisfaction, political orientation, left-right self-placement, attitudes toward immigration), it shows that the quality is similar in a computed assisted face-to-face survey using show cards (the European Social Survey, ESS) and a web survey based on a probability sample (the LISS panel). This is true both at the level of single items and composite scores. It suggests that standardised relationships across variables can be compared across these two modes. On the contrary, telephone interviews lead to some differences in quality. For complex concepts, measurement equivalence also holds, meaning that means and unstandardised relationships can be compared across the faceto- face and web surveys mentioned previously. / Esta tesis estudia el impacto que el método de recolección de datos en encuestas tiene sobre la calidad de las respuestas, definida como el producto de la fiabilidad y la validez. Utilizando datos de Holanda sobre temas diversos (utilización de los medios de comunicación, confianza social y política, satisfacción, orientaciones políticas, autoubicación en la escala izquierda-derecha, actitudes hacia la inmigración), se muestra que la calidad es similar en una encuesta cara-a-cara asistida con ordenador y utilizando tarjetas (la Encuesta Social Europea) y una encuesta online basada en una muestra probabilística (el panel LISS). Esto se cumple tanto para los indicadores simples, como para indicadores complejos. Los resultados sugieren que las relaciones estandardizadas entre variables son comparables entre los dos métodos de recolección. Al contrario, las entrevistas telefónicas producen diferencias de calidad. Para conceptos complejos, la equivalencia de las mediciones también está garantizada: las medias y las relaciones no estandarizadas son comparables en las entrevistas cara-a-cara y online.