The purpose of this paper is to discuss the topic regarding reintegration to the labor market for people who have a prison sentence as a part of their past. An exposition regarding encouraging contribution for the reintegration alongside obstructive circumstances will be made. In a parallel process, an investigation on potential ways to decrease the obstructive behavior of these repressive issues will also be performed. To examine the purpose the method sociology of law will be applied. The paper mainly draws upon applicable legislation on the matter together with institutional investments and the government's official investigations. Conclusions that were drawn from investigating this purpose is that there exists several contributions in relation to the encouraging work for people who are sentenced to prison and their reintegration to the labor market. Also the potential obstructive behavior of employers controlling the employees register of crimes in conjunction with the recruitment process could have on the reintegration. Although this control of criminal record could just be seen as obstructive when it comes to the informal control, and not the controls which are legislated. There exists no legislation regarding the informal control of criminal records made by employers which could be considered a problem when it comes to the reintegration. Considering there exists limitations on the controls that are legislated, restrictions on the informal controls should be investigated as well.

<p>Hur betraktas kvinnor intagna på anstalt av den svenska kriminalvården? Detta är frågan jag har ämnat att försöka besvara i denna uppsats. Då det är en stor fråga utgör mångfacetterade perspektiv grunden för analysresultatet. Läsaren får bland annat ta del av hur diskussionerna förts angående blandade anstalter och hur kvinnliga anställda respektive kvinnliga intagna resonerar kring vad som är kvinnornas bästa. Jag har valt att problematisera i vilken form och under vilka omständigheter kvinnorna framställs och begrundat vilka konsekvenser olika förhållningssätt kan få för de berörda kvinnorna i relation till kriminalvården såväl som allmänheten.</p>

Hur betraktas kvinnor intagna på anstalt av den svenska kriminalvården? Detta är frågan jag har ämnat att försöka besvara i denna uppsats. Då det är en stor fråga utgör mångfacetterade perspektiv grunden för analysresultatet. Läsaren får bland annat ta del av hur diskussionerna förts angående blandade anstalter och hur kvinnliga anställda respektive kvinnliga intagna resonerar kring vad som är kvinnornas bästa. Jag har valt att problematisera i vilken form och under vilka omständigheter kvinnorna framställs och begrundat vilka konsekvenser olika förhållningssätt kan få för de berörda kvinnorna i relation till kriminalvården såväl som allmänheten.

Sammanfattning Forskning visar att tidigare fängelsedömda har svårare än andra grupper att etablera sig på arbetsmarknaden. I denna studie utforskar vi upplevelser av faktorer som varit betydelsefulla för arbetsmarknadsinträde bland individer som avtjänat fängelsestraff. Vi har avsett besvara vad av tidigare fängelsedömda upplevs vara möjligheter/hinder för arbetsmarknadsinträde samt vilken betydelse det sociala nätverket och myndighetsrepresentanter haft i detta. Vi har även varit intresserade av faktorer som leder till att tidigare fängelsedömda bibehåller ett arbete. Fem kvalitativa intervjuer genomfördes med tidigare fängelsedömda som samtliga är i en anställning efter frigivningen. I analysen av deras upplevelser använde vi ett teoretiskt ramverk där begreppen socialt- och kulturellt kapital, life-course och desistance applicerades. Vår analytiska strategi har haft en abduktiv ansats, vilket innebär att den har präglats av en pendling mellan teori och empiri. Våra resultat visade att arbetserfarenhet innan fängelsevistelsen har betydelse för arbetsmarknadsinträde efter avtjänat fängelsestraff. Det framkom också att både det sociala nätverket och myndighetsrepresentanters stöd och hjälp är en viktig funktion i möjligheter till arbetsmarknadsinträde bland tidigare fängelsedömda. I vår studie har det sociala nätverkets innebörd visat sig vara större än i tidigare genomförda studier i forskningsfältet. Vi visar att socialt kapital, i termer av hur relationer ter sig, vilken kvalitet och karaktäristika de består av, är mer viktigt för arbetsmarknadsinträde och bibehållandet av ett arbete än att ha ett brett nätverk.

Syftet med studien var att studera föreställningar om fängelsedömda hos arbetsgivare samt vilka faktorer som upplevdes påverka anställningsbarheten. Genom semistrukturerade intervjuer med sex arbetsgivare fann vi att fängelsedömda primärt beskrevs utifrån två kategorier; de anställningsbara och de icke anställningsbara. De faktorer som påverkar anställningsbarheten handlade främst om vilken brottstyp som föranlett fängelsedomen och de risker som upplevdes medfölja denna brottstyp. För att gardera sig mot dessa risker ansågs belastningsregistret vara ett värdefullt verktyg. Samtidigt framhävdes att utdrag ur belastningsregistret kan innebära svårigheter för fängelsedömda att återanpassas till samhället. Det som dock påverkade anställningsbarheten i störst utsträckning var huruvida arbetsgivarna upplevde att de fick en god uppfattning om och kände förtroende för individen. Vidare framkom att föreställningar om kvinnor i fängelse skiljer sig från generella föreställningar om fängelsedömda (i huvudsak män). Detta berodde på att kvinnor i fängelse i mycket högre utsträckning sågs som offer snarare än förövare. / The aim of the study was to examine employers’ perceptions of prisoners and the factors that were perceived to affect employability. Using semistructured interviews with six employers we found that prisoners were primarily described through one of the two following categories; the employable and the non-employable. The factors affecting employability concerned the type of offense that had led to the prison sentence and the risks that were perceived to accompany this type of offense. To handle these risks, access to criminal history records was considered a valuable tool. At the same time, it was emphasized that easily accessible criminal history records may cause difficulties for ex-prisoners to readapt into society. However, what affected the employability the most was whether or not employers had confidence in the individual and if the person had made a good impression. Furthermore, it emerged that perceptions of women in prison differ from the perceptions about prisoners (mainly men). This was because women in prison were seen as victims rather than perpetrators.

Föreliggande studie syftar till att belysa hur ungdomar i fängelse beskriver sin tidigare skolgång utifrån teorier om inkludering. För att fånga studiens syfte ställs följande frågeställningar:-Vilka händelser, upplevelser och känslor lyfter ungdomarna i studien fram när de beskriver sin tidigare skolgång? -Hur kan deras berättelser förstås utifrån teorier om inkludering?Den teoretiska grund som studien bygger på är hämtad ur den sociokulturella lärandeteorin.I studien har en narrativ metod med skrivna berättelser, utifrån en rubrikmall, använts. I studien deltar fyra män i åldrarna 18-21 år. De befinner sig vid studiens genomförande på en av kriminalvårdens ungdomsavdelningar. Studiens resultat visar på såväl brister som förtjänster avseende inkludering ur de tre aspekterna; rumslig, didaktisk och social inkludering. Utifrån den rumsliga aspekten finns sekvenser som vittnar om exkludering, men generellt ger deltagarna uttryck för att ha varit rumsligt inkluderade. När det gäller den didaktiska aspekten, som handlar om måluppfyllelse, så är en indikator på bristande inkludering, det faktum att ingen av deltagarna har fullständiga betyg från varken grundskola eller gymnasium. Även i deras berättelser ges uttryck för svårigheter att nå kunskapsmålen. Det handlar bland annat om koncentrationssvårigheter, och brist på stöd, men också om bristande motivation på grund av avsaknad av utmaningar. Den sociala aspekten visar sig svårast att belysa och även här finns sekvenser ur berättelserna som vittnar om såväl brister som förtjänster. Alla deltagare berättar om samhörighet med kompisar, men i flera av berättelserna finns även uttryck för utanförskap. Det blir också väldigt tydligt hur de tre aspekterna är tätt sammanflätade och att inkludering bör belysas utifrån samtliga aspekter. Studiens resultat är väsentligt ur ett specialpedagogiskt perspektiv utifrån, att i en skola där alla elever ska ges samma möjligheter till inkludering med hänsyn till de tre aspekterna, är specialpedagogens roll central. Arbete för att främja inkludering bör ske utifrån de tre nivåerna; individ, grupp och organisation. Vad gäller organisationsnivån, så är den inre kulturen huvudpunkten. För en inkluderande organisation är det väsentligt att verksamheten präglas av ett relationellt synsätt där elevers svårigheter ses som kontextburna, eleven befinner i svårigheter. Svårigheter som en inkluderande verksamhet kan minimera och förebygga. Nyckelord: Elevberättelser, fängelsedömda ungdomar, inkludering, narrativ, sociokulturellt perspektiv på lärande.