Syftet med studiens har varit att få en förståelse för den generella problematik som upplevs av olika nyckelpersoner och pedagoger när förändringar införs i en organisation. I syftet har också ingått att försöka få en förståelse för vilka faktorer som uppfattas påverka förändringsarbetet i införandet av verktyget pedagogisk dokumentation inom förskolorna i en kommun. För att uppnå detta syfte har det varit nödvändigt att förstå hur informanterna uppfattar begreppet Pedagogisk Dokumentation och behovet av kunskap. Studien har genomförts genom intervjuer av informanter som är verksamma på två kommunala förskolor på olika enheter i kommunen, samt med nyckelpersonerna är inom kommunen. De övergripande frågeställningarna som legat till grund för studiens datainsamling har haft fokus på att beskriva nyckelpersonernas och pedagogernas uppfattning av pedagogisk dokumentation, vilken kunskap som uppfattats behövas för verktyget, samt vilka möjligheter och hinder som de erfarit under implementeringen av verktyget. Studien har en kvalitativ ansats med och har genomförts med hjälp av sex intervjuer med hermeneutisk tolkning som analysmetod. Studiens analys har utgått från ett postmodernistiskt perspektiv och har lyft fram Foucaults teorier om kunskap, makt, disciplinering, och norm. Utöver detta har även Lundgrens ramfaktorteori i förhållande till organisatoriska ramar som teoretiska ram och analysverktyg, använts. Studiens resultat visar att pedagogisk dokumentation uppfattas vara ett redskap, som innefattar både barnsyn, förhållningssätt, utforskande arbetssätt och kollektiva reflektioner, vilket har synliggjort de komponenter som visar sig kräva olika former av kunskap för att bli skicklig i att använda verktyget. Kunskap har visat sig både behövas och önskas av pedagogernas för att möjliggöra skicklighet i detta hantverk. Jag har funnit att verktyget har både styrkor och svagheter beträffande den makt som råder runt tillämpningen. De hinder som erfarits under implementeringen har utmärkts sig genom att uppträda i olika typer av motstånd grundlagd i rädsla för förändringar. Det finns även yttre faktorer som visar sig vara hinder för implenteringen av verktyget. De som framträtt har varit struktur, tidsbrist samt svårigheter att få fram ändamålsenliga reflektionsunderlag. Detta visar på komplexiteten vad gäller implementeringen av verktyget. Genom studien fann jag möjligheter som visade sig, som att fördjupningen ger kunskap till verktyget. Lika kompetensutbildning till alla oavsett utbildning, visade sig ha stor betydelse.

No description available.

Från att en organisations främsta fördel skulle vara att vara förutsebar för sin omgivning och spela på säkra kort till kravet på förmågan att uppfylla de roller i det oklara och flytande som värdenätverket kräver, vilket främjar kreativitet och innovation, är steget långt. Nätverkssamhällets nya och fler platser att sprida information på ger nya möjligheter och krav för utvecklandet av den organisatoriska kommunikativa förmågan. Avgörande för framgång är organisationers utvecklande av ett bredare strategiskt fokus och utvecklandet av entreprenörskap är avgörande för ett optimalt fungerande i det nya nätverkssamhället. (Hamrefors, 2009) Entreprenörsjakten AB är en organisation som kan hjälpa samhället att utveckla människors entreprenöriella förmåga för att dessa i sin tur skall skapa nytt värde eller ekonomisk framgång. Frågan är vilka åtgärder behövs för att Entreprenörsjakten AB skall utveckla sin organisatoriska kommunikativa förmåga så att den stödjer innovativ utveckling, nytt värde eller ekonomiska framgång för organisationen i synnerhet och samhället i allmänhet. Det är de fyra verksamhetsdimensionerna; process, struktur, social interaktion och omvärldsrelationer som spelar avgörande roller vid utvecklande av organisatorisk kommunikativ förmåga. Vad kan då Entreprenörsjakten göra för att den organisatoriska kommunikativa förmågan skall stärkas så att organisationen kan skapa effektivitet i sin position och skapa ett värde för hela värdenätverket? (Hamrefors, 2009) I denna uppsats undersöker jag Entreprenörsjakten ABs organisation och hur den, utifrån Hamrefors (2009) modell, genom ett kommunikativt ledarskapet kan arbeta genom de fyra kommunicerande verksamhetsdimensionerna och utifrån de brister som kan identifieras ge förslag till eventuella åtgärder. Jag har undersökt tre områden i Entreprenörsjakten AB som jag ser som grundläggande faktorer för utvecklandet av den organisatoriska kommunikativa förmågan. Dessa utgörs av koncept, organisationsdesign och kunskapsöverföring. För att få svar på detta använde jag mig av mina egna erfarenheter, iakttagelser och tolkningar av organisationen då jag tidigare har varit tävlande och är projektledare för Entreprenörsjakten AB Mälardalen och min metod kan därför karakteriseras som aktionsforskning. Information har sedan analyserats gentemot Hamrefors (2009) modell; Ledarskapets verksamhetsdimensioner. Undersökningen visade på att det råder brister i framförallt två av de fyra verksamhetsdimensionerna gällande konceptet och organisationsdesignen samt att det i fokusområdet kunskapsöverföring råder brister i samtliga dimensioner. Efter analysen gav jag utifrån Hamrefors (2009) teoretiska referensram förslag på vilka åtgärder som behövs av ledarskapet i Entreprenörsjakten AB för att utveckla organisationens kommunikativa förmåga så att den stödjer innovativ utveckling. Utifrån de tre fokusområderna; koncept, organisationsdesign och kunskapsöverföring har jag som mål att utifrån vad den kaosteoretiska modellen benämner som de fokuspåverkande faktorerna skapa transparens, samordnande logik och kunskapsöverföring. Förslagen yttrar sig i nya verksamhetsidé, en annan organisationskonstruktion samt ett intranät liknande nätbokhandlarnas struktur. Jag har intentionen att med mina förslag på åtgärder leverera innovativa förslag till hur ledarskapet kan stärka organisationens kommunikativa förmåga. Nyckelord: Entreprenörskap, Förändring, Innovation, Kommunikation, Ledarskap, Organisation.

The digital printing market is changing faster now than before and the ability to adjust to newsituations has become more importat to a printing company. An efficient internal communicationis essential. At Elanders Digitaltryck a decision was made in august 2002 to look over the shiftworking system for the printer operators. In this paper, an investigation of the possibilities tochange the existing system to a better one was made.The project resultet in four different timetabels. The construction was based on theoretical studiesand an analysis of the current situation at the workplace. The analysis showed that a strong resistanseagainst a change of the working hours exists among the workers and that this should beconsidered before a decision is made. An analasys of the printers counters shows that they areused more efficient during shorter shift periods compared to the longer ones. A closeer look at theabcense due to sickness shows that it is relatively high but no connection between abcense andworking hours could be made.Working hours is a sensitive issue and should be treated with care. It is important that the workersare well informed and preferly involved in the development of a new timetable.

No description available.

Den här uppsatsen handlar om den mänskliga dimensionen iett företagsförvärv. Vårt syfte med undersökningen var att bidra till att fylladen kunskapslucka som handlar om den mänskliga dimensionen i ettföretagsförvärv. De frågeställningar vi använt oss av för att uppnå syftet är: Vad är HRs roll i ett företagsförvärv? Vilka uttryck tar sig den mänskliga dimensionen i ettföretagsförvärv?  Vad i den mänskligadimensionen är det som möjliggör respektive försvårar ett företagsförvärv? Vårtfokus har legat på tre teman som vi anser varit viktiga att lyfta fram och somför oss skapar den mänskliga dimensionen i ett företagsförvärv, vilka är HRsroll, transformerande ledarskap och kulturella skillnader. De här tre temanautgör vår teoretiska referensram och dessa teorier anser vi har lagt en bragrund för att kunna besvara våra frågeställningar. Vi har genomfört en kvalitativundersökning där vi gjorde sex intervjuer på två olika företag som båda harblivit uppköpa av en och samma koncern. Vi använde oss av två intervjuguidervarav en var för HR i det förvärvande företaget och en för anställda i detförvärvade företaget. Detta för att få två olika perspektiv på hurföretagsförvärven har gått till.   I resultatet kom vi fram till att HR tenderar att fokusera mer på depraktiska delarna i integrationen, vilket är grundläggande för ett förvärv,detta leder dock till att de tappar fokus på att integrera de anställda i detnya företaget. Vi upplevde att HR inte fokuseradetillräckligt på de anställda och behöver spendera mer personlig tid med dem. Det har lagts alldeles för mycket ansvarpå alla individuella ledare i det förvärvande företaget utan att de fått någonträning i transformerande ledarskap, det vill säga motivera och inspirera derasanställda till att acceptera framtiden i det nya företaget. Detta har medförten blandning av ledare där vissa har gjort ett jätte bra jobb medan andra hargjort ett mindre bra jobb. Vi fann att det köpande företaget inte varit heltärliga mot det förvärvade företaget med hur stor förändringen skulle bli,vilket resulterade i stor frustration hos anställda när stora förändringaruppstod. Det fanns även stora kulturella skillnader mellan det förvärvandeföretaget och det förvärvade företaget, både när det gäller skillnader iföretagskultur och nationell kultur vilket innebar stora kulturkrockar. Våra slutsatser är därföratt det behövs läggas mer resurser på att arbeta med de anställda eftersom dennormativa litteraturen gång på gång pekat på att det är viktigt för ettföretagsförvärvs framgång, samt att den visat siffror på att upp till 70 % avde förvärv som genomförs misslyckas med att uppnå sina förutspådda finansiellamål. Därför är det viktigt att HR lägger stor vikt vid att behålla och utvecklakompetensen i företaget. Vidare menar vi att det är viktigt att HR och ledarehjälper de anställa att hantera förändringen, det är däremot upp till HR att taansvar för denna roll. I arbetet med detta bör HRupprätta en förändringsplan för hur de ska hantera förändringen med deanställda och de kulturella skillnaderna.

Sammanfattning Arbetsmarknadspolitiska program är ett sätt att komma tillrätta med arbetslösheten. Forskning gällande arbetslösa har till stor del utgått ifrån ett hälsoperspektiv. Utvärderingar som gjorts på programmen fokuserar oftast på själva programmen och inte på individerna som deltar i dem. Därför fann vi det intressant att undersöka detta. Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera vad det innebär för långtidsarbetslösa när de går från öppen arbetslöshet till medverkan i ett arbetsmarknadspolitiskt program. Studien har ägt rum i två arbetsmarknadspolitiska program som tillhör samma kommunala verksamhet och riktar sig till långtidsarbetslösa. Studien bygger på en kvalitativ metod och intervju med sju deltagare och två arbetsledare inom programmen. Det empiriska materialet analyseras utifrån Giddens struktureringsteori, Bourdieus handlingsteori och Ezzys teori om status passage och identitet genom berättelse. Resultatet av studien visar att individerna påverkas av flera strukturella förändringar när de går från öppen arbetslöshet till medverkan i ett arbetsmarknadspolitiskt program. Ur resultatet kan vi utläsa förändringar av tidsanvändningen, sysselsättningsgraden, det sociala kontaktnätet, gemenskapen och synen på sig själv. Vi fann också att dessa förändringar påverkar och påverkas av varandra. Resultatet visar att flertalet av deltagarna upplever förändringarna som positiva och deltagandet i programmet ger dem ökat hopp att få en anställning. / Abstract Labour market programs are one way to tackle the problem of unemployment. Research concerning unemployed often focuses on a health perspective. Evaluation of the programs often focuses on only the programs themselves and therefore gives the participants little attention. We therefore found the participants as an interesting aim for our study. The purpose of this studie is to describe and analyze what happens to the longterm unemployed individuals when they enter a labour market program. The study took place in two labour market programs directed to longterm unemployed individuals. The qualitative method used for collecting data contained seven interviews with unemployed people in the program and two interviews with program supervisors. We used theories from Giddens, Bourdieu and Ezzy and created a theoretical frame applied in analyzing the material. The results of the studie shows that several structural alterations appears when a individual enters a program after have been unemployed for a long time. The study shows alterations in use of time, the degree of activation, the social network and the perception of themselves. We also found that the alterations affected each other. Most of the individuals in the programs had a positive attitude to the alterations and they also experienced an increase in hope of getting a job when they entered the program.

Syftet med följande analysstudie är att undersöka huruvida Panofskys ikonologiska bildanalysmodell är applicerbar på bilder/verk ifrån olika tider med olika konstbegrepp. Var, hur och när fungerar Panofskys modell som allra bäst och när gör den det mindre bra? För att kunna få svar på följande fråga valde författarna att, utifrån Panofskys metod, analysera tre bilder/konstverk – en från Romantiken, en från Modernismen och en från Postmodernismen – där man använder olika konstbegrepp, med andra ord där synen på konst skiljer sig åt. Resultatet, vilket härleds ur författarnas slutgiltiga tolkningar och analyser, visade att Panofskys modell var fullt applicerbar på samtliga typer av konst, dock var den mer eller mindre lämplig beroende på vilken typ av konst man studerade. Vid analysen av konstverket ifrån Romantiken var denna exemplarisk, vid analysen av det abstrakta konstverket ifrån Modernismen var steg 1 en aning svårgenomförbart vilket i detta fall [vilket inte alltid behöver förekomma vid analyser av abstrakt konst] berodde på verkets komplexitet och avslutligtvis, vid analysen av konstverket ifrån samtidskonsten, var denna fullt applicerbar, och detta borde även vara fallet då man analyserar annan Postmodern konst så länge man känner till och/eller kan finna tillräckligt med information om konstnären och dennes omvärld.

Uppsatsens syfte är att genom att studera logopedernas införande av WHO: s klassificering av hälsa besvara frågan om förändringen är ett sätt att möta det institutionella tryck som kan finnas på logopedernas organisation. En kvalitativ ansats har använts för att samla in och analysera den data från de fem logopederna samt chefslogopeden från logopedmottagningen på Ryhovssjukhus som intervjuades. Institutionell teori har använts för att analysera intervjumaterialet. Resultatet avundersökningen är att logopederna förändrar sig för att upplevas som mer legitima av som sin omgivning på två sätt. Genom att införa standarder som medför, en upplevde, högrejämförbarhet och man gör verksamheten mer mätbar. Även det att genomföra förändring är ett sätt att bli mer legitim och möta de förväntningar som finns i den miljö som logopederna existerar i.

Society is going through fast changes and organizations faces new challenges (Jacobsen & Thorsvik, 2002). In order to survive an organization needs to adjust towards the altering envi-ronment (Berggren et al., 2003). Kotter (1998) states that a successful change should be imple-mented step by step and driven by a high qualified leadership. Sometimes the vision disappears in the vast amounts of information that an organization communicates to its employees. The amount of information flow existing in our society is expansive and this can lead to informa-tion overload. (Heide et al., 2005). According to this fact, the existence of a well implemented communication plan is important (Erikson, 2002). The main objective of this report is to recover information and communication in a geographi-cally spread knowledge intensive organization planning for a big change. The intention is as well to find out how the employees can be motivated to develop the change; the report will also provide data that may serve as a basis for a communication plan. The purpose has been delimited and applied on Distriktsveterinärerna since a bigger change will take place in the or-ganization. A variety of methods have been used, among others interviews and data of subordinated im-portance. In order to gather opinions regarding the change, telephone interviews were con-ducted. Since the report is interdisciplinary different parts are discussed, for example informa-tion, communication and change. Distriktsveterinärerna is a knowledge intensive organization and the catch words ”Competence, commitment and availability” points at this fact and so does the comparison with the theory. It is difficult to tell if the employees are positive to the change when analyzing the interviews, but the resistance does not seem to be widespread. It seems like many of the employee posses’ shallow knowledge regarding the change but few can explain the motives. It is vital to inform the employees about the consequences. Some of the employees are anxious not to receive in-formation in time. Distriktsveterinärerna can with assistance from a well planned and effective communication plan manage to communicate the change in time. This can be done by follow-ing seven principles recommended by Kotter (1998). Distriktsveterinärerna should develop a detailed communication plan created in direction of specific target groups and their needs. Calling all employees a target group is not to be recom-mended since they will be affected in different ways during the change. By dividing them into smaller groups the communication can be better adapted, with respect to message and informa-tion channel.