The purpose of this paper is to investigate and analyze the role ofcommunication in change processes based on change expertsexperiences. The purpose will be accomplished by answering thefollowing research questions: How can organizations create a highchange readiness? How are leader- and coworkership used as strategicresources in change processes? How does the organizational cultureaffect the planning and implementation of change initiatives?The theoretical framework presented in this paper concludes thatcommunication is important for a successful change initiative and thatchange is consistent in organizations. Therefore it becomes increasinglyimportant for organizations to raise their change readiness in order toconduct successful change initiatives.A qualitative study was conducted with respondents from five Swedishorganizations. The results from the interviews were analyzed andcompared to the theoretical framework. The result of the study showedthat all organizations had a similar approach to change communication.They also predict the same future obstacles and challenges for changecommunication. The study also showed that the organizations use oldercommunication models that don’t take the receivers interpretations intoconsideration.The findings conclude that the organizations can gain a higher changereadiness by focusing on the activities that takes place in between thechanges. The organizations must also develop the necessarycommunication channels that allow the coworker to communicate andthereby strengthening the degree of participation in the change processon their behalf.

Problemområdet som denna studie behandlat är behovet av organisationsförändringar inom kommunala organisationer och hur dessa kan genomföras på ett lyckat sätt. Syftet med studien har varit att utifrån enhetschefers berättelser beskriva och analysera betydelsen av dialog och kommunikation i planerandet och implementerandet av organisationsförändringen “Heltid - En del av helheten”. För att tillgodose studiens syfte har forskningsfrågor besvarats och berör enhetschefers upplevelser av involvering med ett riktat fokus på kommunikation i förändringsprocessens förberedande fas, samt enhetschefers upplevelser av förutsättningar till att implementera organisationsförändringen. Studien har genomförts i samarbete med Umeå kommuns utvecklings- och ledningsgrupp. Ett kombinerat urval har gjorts av relevanta informanter med ett inledningsvis målinriktat urval som övergått till snöbollsmetod. Empirin har införskaffats med hjälp av fem semistrukturerade intervjuer som spelats in och transkriberats i sin helhet. Studiens resultat har visat vilka konsekvenser ett rationellt synsätt på förändringsprocesser, kommunikation och informationsspridning kan få. Misslyckandet med att delaktiggöra enhetschefer i den förberedande fasen har resulterat i en svag förändringsplan. Vidare har en ineffektiv kommunikation mellan övre ledning, enhetschefer och Umeå Kommunal resulterat i en förvirring och mångfaldig tolkning kring begrepp och betydelse av förändringen för specifika verksamheter. Vilket har försvårat rollen som förändringsagent för vissa enhetschefer samt minskat förändringsberedskapen inom organisationen. Den bristande förändringsberedskapen har tagit sig i uttryck genom att vissa medarbetare uppvisat motstånd i form av ifrågasättande och ryktesspridning. De enhetschefer som lyckats bäst med att implementera heltidsinförandet är de som haft förutsättningarna att tolka förändringsinformationen rätt, samt haft en god relation av tillit till sina medarbetare. I linje med nämnda förutsättningar har ett behov uttryckts av att ge rätt stöd till rätt enhetschef tidigt i processen för att möjliggöra en effektiv implementering.

The purpose of the present study is, from a professional perspective, to understand the impactof social workers on the organisational readiness for change for a potential shift inmandatorship for addiction treatment services and gain insight into the impact of profession-specific factors before collaboration with regions’ healthcare services. By interviewing eightsocial workers actively working with substance abuse clients the questions we aimed toanswer were: How may the attitudes of social workers towards the proposal affect theorganizational readiness for change? What limitations and opportunities do social workersperceive regarding collaboration with the regions’ health care services? Then finally how canthe profession-specific factors have an impact before collaboration with the regions’healthcare services? In our analysis we used the theory of organizational readiness for changeand the theory of collaboration. The result shows the importance of the social workers’attitudes and motivations toward reform and emphasizes the role of their commitment insuccessful organisational change. Identified limitations in collaboration with healthcareservices can be addressed through proactive measures, such as increased participation andclearer coordination frameworks. To recognize knowledge gaps and differences is crucial forfuture collaboration and thereby turning the perception of collaboration from necessaryinconvenience to a favorable partnership through understanding and knowledge development.

Syfte:                              Syftet med studien är att analysera hur förändringsmottagare upplever att ledningens kommunikation inför organisationella förändringar påverkar dem för att få en beredskap inför förändringen.   Metod:                               Studien är en kvalitativ fallstudie med en abduktiv ansats, där den empiriska datainsamlingen gjorts genom intervjuer med anställda på ett företag i telekombranschen. En analys av insamlad data genomfördes genom en tematisk analys.   Resultat och slutsats:        Kommunikation inverkar på förändringsmottagarnas beredskap från sändarsidan, men effekten av denna dämpas på mottagarsidan av ett filter bestående av två faktorer, avtrubbning och påverkan på förändringsmottagarna.                                                                                      Förändringsmottagarna motsätter sig eller upplever en likgiltighet gentemot organisatoriska förändringar om kommunikationen upplevs som knapphändig eller är otydlig. Likaså påverkar bristen på möjligheter att återkoppla till ledningen för att skapa klargöranden, mottagarna i negativ riktning. Studiens bidrag:               Ge en djupare förståelse och kunskap i             kommunikationens betydelse för att skapa beredskap till förändring, och på så vis öka möjligheterna att genomdriva lyckosamma förändringsarbeten.   Förslag på vidare forskning:                          Att undersöka de faktorer som skapar avtrubbning till förändring hos förändringsmottagaren och hur dessa kan komma att undvikas.