Under de senaste decennierna har konsumtionen av varor ökat stadigt. Med den nuvarande corona pandemin har e-handeln ökat snabbt. På grund av detta har nya och bättre modeller och arbetssätt blivit en nyckelfaktor i de flesta företag för att möta de ökande kraven från kunderna. Denna studie syftar till att bygga en förbättringsmodell för små och medelstora företag. Studien börjar med en litteraturstudie där data samlades in från flertalet vetenskapliga artiklar. För att sedan kunna bygga en egen förbättringsmodell. För att bevisa att modellen fungerar både i teori och verklighet, genomfördes också en fallstudie på e-handelsföretaget EH. EH bedriver e-handel och har kunder i hela Sverige, deras produktutbud sträcker sig från allt mellan LEDlampor till växthus. Resultaten från fallstudien jämfördes sedan med tidigare forskning inom området. I studien togs en förbättringsmodell fram som är uppbyggd av sex steg. Dessa stegen är: mål,mätbart, nuläge, prioritering, åtgärd och uppföljning. Modellen är generaliserad för att kunna appliceras på alla små och medelstora företag. Fallstudien gav ett positivt resultat, då vi genom modellen lyckades att överträffa EHs förväntningar om projektet. Med hjälp av empirin, som togs fram i fallstudien, där förbättringsmodellen testades, så kunde projektgruppen konstatera ett positivt resultat och goda indikationer på modellens funktionalitet. I detta specifika fall så har förbättringsmodellen bidragit till en förväntad besparing på 300 000 kronor per år. Med hjälp av analysen av fallstudien så har gruppen diskuterat kring vidare forskning och utveckling av modellen, och därefter föreslå eventuella förändringar med modellen. Modellen bidrog till att vi i projektets gång kunde analysera vilka åtgärder som teoretiskt skulle kunna avge bäst resultat, samt att det skapades en strukturerad tillvägagångssätt. Då sista steget, uppföljning, kräver att mätetalen analyseras över tid kunde denna studie ej ge ett resultat på denna punkt då uppföljning som tidigast kan ske en månad efter att förändringarna har genomförts. / During the past decades there has been a steady growth in the consumption of goods. With the current corona pandemic, e-commerce has grown rapidly. Due to this, new and better models and ways of working have materialized and become a key factor in most companies in order to meet the increasing demands from consumers. This study aims to build an improvement model for small and medium-sized business. The study begins with a literature study where data were collected from multiple scientific articles. To then be able to build your own improvement model. To prove that the model works in both theory and reality, a case study was also conducted at the e-commerce company EH. EH conducts e-commerce and has customers throughout Sweden, their product range ranges from everything from LED lamps to greenhouses. The results from the case study were then compared with previous research within the field. In the study, an improvement model was developed that is made up of six steps. These steps are: Vision, measurable, present situation, priority-scheme, action, and follow-up. The modelis generalized to be applied to all small and medium-sized companies. The case study gave a positive result, as we with help of the model managed to exceed EH's expectations of the project. With the help of the empirical data, which was developed in the case study, where the improvement model was tested, the project group was able to establish a positive result and good indications of the model's functionality. In this specific case, the improvement model has contributed to an expected saving of SEK 300,000 per year. With the help of the analysis of the case study, the group has discussed further research and development of the model, and then suggest possible changes to the model. The model helped us in the course of the project to analyze which measures could theoretically yield the best results, furthermore a structured approach was created. As the last step, follow-up, requires that the metrics to be analyzed over time, this study could not give a result at this point as follow-up can take place at the earliest one month after the changes have been implemented.

The globalized world has increased people’s awareness, which has resulted in a higher demand for better quality as well as shorter led times, without increasing the selling price. The fact that companies are actively working with streamlining processes of the existing business can therefore be seen as crucial for its future existence. In this study, a decision support model for the initial part of streamlining projects for warehouses has been developed. The model is based on key theories and methods of efficiency and warehouse layouts. This constitutes the theoretical foundation, for which the six areas of the model were designed. The model is based on a process- and rating structure, in which the six areas were broken down to 12 matrices and 1 summary. In each matrix, the solution methods are rated based on their individual properties against crucial parameters. As support for the model, complementary questions for each area have been developed, to give the user good opportunities to gather necessary information and data. By answering the questions and studying the matrices, the user has a good foundation to select the alternatives that fits the company’s needs. By doing this, the user will be able in a timely manner to identify the most relevant opportunities, and thus also discard those who do not possess the requested features or properties. This study has resulted in a model whose strength lies in its ability to allow companies, at an earlier stage, to allocate resources to the solutions that are relevant and therefore should be examined more closely. This based on the company's situation, goals and needs.

Förbättringsarbetet genomfördes i ett serviceområde med särskilt boende och hemtjänst inom kommunal äldreomsorg där upplevelsen var att arbetsmiljön hade brister och att arbetet för den äldre personens delaktighet hade behov av att utvecklas. Syftet med förbättringsarbetet och studien var att genom införandet av ett systematiskt arbetssätt för ökad delaktighet för den äldre personen, Individens behov i centrum (IBIC), att omsorgspersonalens arbetsmiljö skulle bli bättre samtidigt som den äldre personens delaktighet skulle förbättras.Förbättringsarbetet utgick från Nolans förbättringsmodell och genom SWOT-analys, Ishikawa diagram och en påverkansanalys utvecklades förståelsen för de utmaningar som fanns. Förbättringsarbetet innebar utbildning och ökad kunskap inom IBIC för omsorgspersonalen. Arbete med att upprätta genomförandeplaner med delaktighet för den äldre personens och dennes mål för sin insats pågår. I förbättringsarbetets del där den äldre personens delaktighet skulle granskas via genomförandeplanen kan än så länge inga förbättrade resultat synliggöras.Studien genomfördes som en fallstudie med en abduktiv ansats. Genom att följa omsorgspersonalens uppfattning om deras arbetsmiljö via fokusgruppsintervjuer och enkät kan slutsats dras att det finns tendenser till en förbättrad arbetsmiljö genom att arbeta med den äldre personens delaktighet och att utföra ett arbete som delvis kan följas systematiskt. / The improvement work was carried out in a nursing home and home care in municipal elderly care where the experience was that the work environment had shortcomings and that the work for the individual's participation needed to be developed. The purpose of the improvement work and the study was that through the introduction of a systematic way of working for increased participation for the individual, the individual's needs in the center (IBIC), that the care staff's work environment would be better while the individual's participation would be improved.The improvement work was based on Nolan's improvement model and through SWOT analysis, Ishikawa diagrams and an impact analysis, the understanding of the challenges that existed was developed. The improvement work meant training and increased knowledge within IBIC for the care staff. Work is underway to establish personal care plans with the participation of the individual and the individual's goals for their need of support. No positive results, this far, have been visible regarding this improvement work.The study was conducted as a case study with an abductive approach. By following the care staff´s perception of their work environment via focus group interviews and questionnaires, it can be concluded that there are tendencies towards an improved work environment by working with the older person´s participation and to perform a work that can be partially followed systematically.

Studies have shown that it is necessary for manufacturing industries, in order to stay competitive and increase the profitability, to work with optimizations and continuous improvements of processes. Existing models and philosophies aiming for this, such as PDCA (Plan Do Check Act), IDEA (Investigate Design Execute Adjust), DMAIC (Define Measure Analyze Improve Control), and Lean Production, are either ambiguous or only focusing on one specific area or field. Due to this it is not suitable to apply these singly at a cutting station because root causes to problems can derive from many different factors. The purpose of this thesis has been to develop a model, with the advantage of having a clear and structured approach, and still considering all affecting factors of the cutting station. This leads to a better chance of finding the actual root causes, consequently maximizing the profits gained from the improvement solutions suggested. The model has been applied and tested on a case company and it has been proven to be suitable to use when optimizing a cutting station. Eight alternatives for possible improvements were found, where five of these were estimated to generate more than 800 000 SEK in cost savings each year. For the other three there were no estimations done due to the large extent of the suggestions, but it is believed that these will have an even larger impact on the profitability than the other alternatives. The results found will provide a solid foundation for the company in order to achieve the best possible outcome, when completing the rest of the model. The model has been developed for cutting stations but with small modifications it can be applied on any other production station in a plant. / Studier har visat att det är nödvändigt för tillverkande industrier, för att kunna bibehålla en hög konkurrenskraft och en ökad vinst, att arbeta med optimeringar och ständiga förbättringar av processer. Existerande modeller och filosofier som har detta som mål, såsom PDCA (Plan Do Check Act), IDEA (Investigate Design Execute Adjust), DMAIC (Define Measure Analyze Improve Control), och Lean Production, kan vara otydliga eller fokuserar endast på ett specifikt område eller fält. På grund av detta är det inte passande att applicera dessa individuellt på en skärande bearbetningsstation, då felorsaker kan härstamma från många olika faktorer. Syftet i detta examensarbete har varit att utveckla en modell som har fördelen att ha ett tydligt och strukturerat tillvägagångssätt, men fortfarande ta hänsyn till alla påverkande faktorer i den skärande bearbetningsstationen. Detta medför en större chans till att hitta den verkliga felorsaken, därmed också maximera den tjänade vinsten från förbättringslösningarna som föreslagits. Modellen har blivit applicerad och testad på ett fallföretag samt blivit bevisad att vara passande att använda vid optimeringar av skärande bearbetningsstationer. Åtta alternativ för möjliga förbättringar har hittats, varav fem av dessa var estimerade att generera mer än 800 000 kr i kostnadsbesparingar varje år. På de andra tre alternativen var inga estimeringar utförda på grund av storleken på förslagen, men dessa tros ha en ännu större inverkan på vinsten jämfört med de andra alternativen. Dessa resultat tillhandahåller företaget med en solid grund att stå på, för att kunna uppnå bästa möjliga utfall när resten av modellen slutförs. Modellen har utvecklats för skärande bearbetningsstationer men kan, med mindre modifikationer, även appliceras på vilken produktionsstation som helst på en fabrik.

Patienter som vårdats på en intensivvårdsavdelning (IVA) och tillfrisknat efter kritisk sjukdom löper stor risk för komplikationer efter att de flyttats till annan vårdavdelning för fortsatt vård. Oförutsedda komplikationer kan ibland leda det till att patienten återinläggs på IVA. Tidig identifiering och nära samarbete mellan IVA och vårdavdelning kring vanliga komplikationer skulle kunna förbättra förutsättningar för effektiv rehabilitering för den enskilda patienten.   Syftet med förbättringsarbetet var att underlätta patientens rehabilitering genom att tillgodose dennes behov av information och specifika rehabiliteringsinsatser som är vanliga efter intensivvård. återhämtning efter intensivvård samt minska risken för återinläggning.    Under förbättringsarbetet infördes ett screeningsinstrument för att tidigt kunna fånga patientens behov av stöd. Förbättringsarbetet utgick från Nolans förbättringsmodell. Resultatet av förbättringsarbetet visar på att det finns behov av tidigare uppföljning av intensivvårdspatienten för att förbättra och stötta patienten i sin återhämtning. Screeningsinstrumentet bidrog till att de patienter som är i behov av stöd fångades upp.    Kunskap om utmaningar och framgångsfaktorer under förbättringsarbete kan bidra till en större förståelse för förbättringskunskapens betydelse vid utveckling av vården. Syftet med studien var att belysa intensivvårdspersonalens erfarenheter av förbättringsarbete inom post-intensivvård.   En kvalitativ studie genomfördes med två fokusgruppsintervjuer bestående av vårdpersonal från en IVA-avdelning. Under intervjuerna fångades vårdpersonalens upplevelse av förbättringsarbete. De transkriberade intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. I resultatet av studien framkom både utmaningar och framgångsfaktorer i tre kategorier: ”Skapa mening och förståelse för nytt arbetssätt”, ”Proaktivt arbete med patientfokus” samt ”Förändringströtthet och brist på tid”.   Tidigare uppföljning är en viktig del i patientens återhämtning efter IVA-vård för att förebygga senkomplikationer. Studien visar att tydlig information kring interventioner bidrar till ökad förståelse för förändringsprocessen och skapar drivkraft i förbättringsarbetet. / Patients who recovers from severe illness entails an increased risk of complications when being transferred from intensive care unit (ICU) to ward. Unforeseen complications can sometimes lead to ICU re-admissions. Early identification of common complications and close collaboration between ICU and ward can improve the chances of a successful recovery for the patient.   The purpose of the improvement work was to facilitate the patient's recovery after intensive care and to reduce the risk of readmission. rehabilitation by meeting his or her need for information and specific rehabilitation interventions that are common after intensive care.   During the improvement work, a screening instrument predicting high risk-individuals was introduced to capture the patient's need for support at an early stage. The improvement work was based on Nolan's improvement model. The results of the improvement work showed that there is a need for earlier follow-up of the ICU-patient to improve and support patients in their recovery. The screening instrument helped to catch the patients in need of support.   Knowledge of challenges and success factors during improvement work can contribute to a greater understanding of the importance of improvement knowledge in the developement of care. The purpose of the study was to illuminate intensive care staff's experiences of improvement work in post-intensive care.   A qualitative study was conducted with two focus group interviews consisting of care staff from an ICU department. During the interviews, the care staff's experience of improvement work was captured. The transcribed interviews were analyzed with a qualitative content analysis. Focus group interviews with staff resulted in three categories: "Creat meaning and understanding for a new way of working", "Proactive work with a patient focus" and "Change fatigue and lack of time".  Previous follow-up is an important part of the patient's recovery to detect late complications. The study result concludes that clear information according to interventions during improvement work contributes to increased understanding for the improvement process and creates motivation and drive in the improvement work.