<p>Ur ett marknads- och kulturperspektiv, utforska vilken exportstrategi företaget Ultra Tan bör använda sig av för att öka sin försäljning på marknaden i Förenade Arabemiraten.</p><p>Uppsatsen är en kvalitativ fallstudie där vi utfört intervjuer med ett huvudföretag och andra svenska företag inom den aktuella sektorn som agerar på marknaden i Förenade Arabemiraten.<strong> </strong></p><p>I arbetet ingår huvudföretaget Ultra Tan och andra svenska hälso och kosmetikföretag som agerar på marknaden i Förenade Arabemiraten.</p><p>De teoriområden vår uppsats utgår ifrån är huvudsakligen tillvägagångssätt vid utlandsetableringar, kulturella skillnader mellan västerländska och muslimska länder.</p><p>Empirin utgör en sammanställning av svaren från de intervjuade företagen i fråga, samt sekundär data.</p><p>Vi rekommenderar Ultra Tan att ta upp kontakten med Madi international och inleda direkt försäljning genom denna externa distributör.</p>

Ur ett marknads- och kulturperspektiv, utforska vilken exportstrategi företaget Ultra Tan bör använda sig av för att öka sin försäljning på marknaden i Förenade Arabemiraten. Uppsatsen är en kvalitativ fallstudie där vi utfört intervjuer med ett huvudföretag och andra svenska företag inom den aktuella sektorn som agerar på marknaden i Förenade Arabemiraten.  I arbetet ingår huvudföretaget Ultra Tan och andra svenska hälso och kosmetikföretag som agerar på marknaden i Förenade Arabemiraten. De teoriområden vår uppsats utgår ifrån är huvudsakligen tillvägagångssätt vid utlandsetableringar, kulturella skillnader mellan västerländska och muslimska länder. Empirin utgör en sammanställning av svaren från de intervjuade företagen i fråga, samt sekundär data. Vi rekommenderar Ultra Tan att ta upp kontakten med Madi international och inleda direkt försäljning genom denna externa distributör.

Arbetsmigration av en temporär natur är ett vanligt förekommande fenomen i Förenade Arabemiraten. Temporaliteten upprätthålls genom tillämpningen av det kafala systemet vilket tillhandahåller och legitimerar emirati-medborgares auktoritet över arbetsmigranterna. En arbetsmigrant måste nämligen tilldelas en sponsor i Förenade Arabemiraten för att beviljas arbeta i federationen och detta ansvar har allokerats till federationens medborgare. Denna uppsats argumenterar för att historiska, politiska och sociala dimensioner av det kafala systemet konstruerar en oundviklig konfliktfylld relation mellan medborgare och arbetsmigranter. Denna relation grundar sig huvudsakligen i respektives utsatta och inskränkta tillvaro i Förenade Arabemiraten - en tillvaro som är utformad och rättfärdigad av det kafala systemet. Så länge det kafala systemet förekommer och brukas i Förenade Arabemiraten kommer relationen mellan emirati-medborgare och de arbetsmigranter som residerar i federationen vara präglad av konflikter och differentiering.

Detta är en studie om affärskulturen i Dubai, ett emirat tillhörande Förenade arabemiraten. Undersökningen har genomförts via intervjuer med det multinationella företaget Gulf Agency Company vilket givit en större kunskap om hur företagets etablering i Dubai gått till och hur de idag bedriver sin verksamhet på marknaden. I denna studie har vi undersökt vilka hinder respektive möjligheter som företaget möter och hur detta skiljer sig från den svenska affärskulturen. Studien har genomförts genom två semistrukturerade intervjuer med två av företagets styrelsemedlemmar, som även är aktiva inom den operationella verksamheten. Undersökningen har också gått på djupet med vilka problem samt möjligheter som kan uppstå då företag väljer att etablera sig på marknaden i Dubai. För att få en större inblick av hur marknaden i Dubai fungerar har ytterligare en intervju gjorts med det halvstatliga svenska företaget Business Sweden som arbetar just med sådana frågor. Resultaten i vår studie tyder på att det finns tydliga fördelar med att vara etablerade i Dubai som multinationellt företag, och att det finns ett fåtal nackdelar. Därmed kan det finnas ett stort värde för företag att etablera sig där.

<p>I denna uppsats undersöker jag kulturella faktorer att ta hänsyn till vid lansering av en ny mobiltelefon i Mellanöstern för att vinna marknadsandelar, vilket även är syftet med undersökningen. Genom att använda teorier om kulturen i denna region kombinerade med teorier om konsumentbeteenden skapas utifrån dessa en analysmodell. Analysmodellen presenterar förväntade konsumentbeteenden vid val av ny mobiltelefon och jämförs med en liknande konkret modell grundad på 45 intervjuer med konsumenter i de tre länderna Förenade arabemiraten, Kuwait och Libanon. En intervju utförs även med det världsledande mobiltelefonföretaget Nokia för att få med företagets perspektiv om uppsatsämnet. Jag föreslår därefter kulturella faktorer för mobiltelefonföretag att ta hänsyn till och åtgärder att vidta för att vinna marknadsandelar. Det visar sig finnas en tendens till stark lojalitet gentemot utvalda varumärken och som kan förstås bättre genom att vidare bland annat undersöka kulturella faktorer, sociala och humana förhållanden i regionen.</p><p> </p>

I denna uppsats undersöker jag kulturella faktorer att ta hänsyn till vid lansering av en ny mobiltelefon i Mellanöstern för att vinna marknadsandelar, vilket även är syftet med undersökningen. Genom att använda teorier om kulturen i denna region kombinerade med teorier om konsumentbeteenden skapas utifrån dessa en analysmodell. Analysmodellen presenterar förväntade konsumentbeteenden vid val av ny mobiltelefon och jämförs med en liknande konkret modell grundad på 45 intervjuer med konsumenter i de tre länderna Förenade arabemiraten, Kuwait och Libanon. En intervju utförs även med det världsledande mobiltelefonföretaget Nokia för att få med företagets perspektiv om uppsatsämnet. Jag föreslår därefter kulturella faktorer för mobiltelefonföretag att ta hänsyn till och åtgärder att vidta för att vinna marknadsandelar. Det visar sig finnas en tendens till stark lojalitet gentemot utvalda varumärken och som kan förstås bättre genom att vidare bland annat undersöka kulturella faktorer, sociala och humana förhållanden i regionen.

The problem area of the study concerns the Swedish arms export to the United Arab Emirates and if this goes against Swedish legislation regarding weapons export as a rule with the guidelines for human rights and non-armed conflicts, which are also established in law from 2018. These guidelines can be considered important for Swedish foreign policy, with the goal to depict Sweden as a nation that protects human rights, seeks world peace and democratic ideals, which has led to this study that wants to investigate the arms exports to the United Arab Emirates during 2019. The primary goal has been to investigate if these correspond to the Swedish regulations for weapons export as well as how the new Swedish legislation took form and how the discourse around it developed. The study is situated around the theoretic discussion if actors generally are guided by norms (logic of appropriateness) or self-interest (logic of consequences) together with rational choice, and which of these Sweden might have reasoned about when they chose to approve of the exports. The results showed that the Swedish legislation had a loophole that made it possible for earlier approved licence applications to receive sequential deliveries, even though the new legislation made it mandatory to make a new licence application for these as well. / Uppsatsens problemområde behandlar den svenska krigsmaterielexporten till Förenade Arabemiraten och om denna går emot den svenska lagstiftningen för krigsmaterielexport i regel med riktlinjerna för mänskliga rättigheter och icke-väpnade konflikter, vilka också är fastställda i lag från och med 2018. Då dessa kriterier kan anses vara viktiga för Sveriges utlandspolitik, i syfte att skildra Sverige som ett land som värnar om mänskliga rättigheter, världsfred och demokratiska ideal så har denna uppsats velat undersöka krigsmaterielexporten till Förenade Arabemiraten under 2019. Det primära syftet har varit att undersöka om dessa överensstämmer med det svenska regelverket för krigsmaterielexport samt hur den nya svenska lagstiftningen tog form och hur diskursen formats runt denne. Studien är situerad runt den teoretiska diskussionen om aktörer generellt styrs av normer (logic of appropriateness) eller egenintresse (logic of consequences) tillsammans med rational choice och vilken av dessa Sverige kan ha resonerat kring när de valt att godkänna exporten. Resultatet har visat att den svenska lagstiftningen har ett kryphål som öppnar upp för följdleveranser till tidigare godkända tillståndsprövningar, dock ska det enligt ny lagstiftning alltid göras nya prövningar på även dessa.

In late 2014, Sweden became the first country in the world to adopt what it described as ”feminist foreign policy”. This was immediately met by both praise and criticism. While those who praised pointed to its relevance given the current state of global affairs; those who criticized it, did so because of its near utopian fantasies of global politics. While it has, since then, received mixed reviews in both media reporting and in academic reviews, it has never been investigated and compared to what should be perceived as the control — the feminist theory in international relations. This study aims to do so. It will, therefore, investigate the Swedish foreign policy and compare it to the feminist theory in international relations. In order to keep the study manageable, four separate branches of the Swedish foreign policy will be investigated. These are; migration, arms export, aid and diplomacy. While migration and aid are more generalized, arms exports and diplomacy are specifically investigating the United arab emirates, and Palestine, respectively. The outcome of the study was that all areas, except arms exports and aid, are both in keeping with, and against, the feminist theory in international relations. Arms exports, on the other hand, is not in keeping with the feminist theory at all. Aid is, in contrast to this, fully in keeping with the feminist theory. This creates a difficult situation when deciding wether or not the feminist foreign policy really is feminist. Sweden’s position as a weapons exporter causes severe friction with the feminist theory because of its recognition of female suffering during war. The way in which Sweden’s foreign policy aim to help women while also, in some way, perpetrating the suffering of women, creates a double standard. This double standard is what finally decides that the Swedish feminist foreign policy, even though it has many feminist leanings, is not feminist according to the feminist theory of international relations.

The foreign policy of Sweden is based on peace, security, human rights and democracy. In the documents of the foreign policy, the government writes: The purpose of the foreign policy of Sweden is to create security in our country, and in the world. There is no security without democracy, and there is no democracy without human rights and Sweden has to protect and defend these values. Along with these values, Sweden is the 15th biggest arms trader in the world (2015-2020) and has the highest exportation of arms per capita in the world. Many of these exportations also go to non-democratic states.  The purpose of this study is to provide knowledge about why Sweden acts different when it comes to arms trade towards non-democratic states. The research being conducted is a case study of Sweden’s arms trade to Turkey and the United Arab Emirates and why Sweden acts different in the two cases. Sweden stopped the arms trade to Turkey in 2019 due to the lack of democracy and the violations of human rights, but continues to export arms to the United Arab Emirates. Furthermore the study will be using Kjell Goldmann’s theories regarding real idea politics to explain why Sweden acts different in the two situations. The methods that are used in this study are text analysis and case study. The material has been analyzed on the basis of real and idea politics. The main sources are IPSs’ reports, the laws, government documents and parliament document.  The conclusion of the study is that Sweden still exports arms to United Arab Emirates because they still export on old treaty and no new treaty has been issued since 2017. Furthermore, the cases are a combination of the theory’s, but one of them is more prominent in the different cases. Sweden’s actions to stop arms trade to Turkey is an example of when idea politics is more prominent and Sweden’s actions to continue arms trade to United Arab Emirates is an example of when real politics is more prominent.

Under de senaste decennierna har turismen i världen ökat kraftigt, inte minst i Sverige. Turistindustrin står inför många utmaningar och då konkurrensen ökar och avstånden krymper mellan olika länder och världsdelar är det viktigt att beakta de kulturella skillnader som finns och vad vi bör känna till om dessa skillnader när det gäller turism. Kunskapen om dessa skillnader kan vara avgörande vid marknadsföring och inrättandet av nya resmål. Turister från Mellanöstern är sällsynta i Sverige och vi vill med denna uppsats ta reda på om dessa kulturella och religiösa skillnader kan vara hinder för turism från dessa länder samt andra motiv hos dessa medborgares när de reser, samt om det finns eventuella andra motiv dom kan vara orsaken till den dåliga besöksstatistiken i Sverige. Mellan länderna i Mellanöstern finns det stora ekonomiska skillnader och denna studie har därför fokuserats på de potentiella turister som kan finnas i Gulf Cooperation Council-länderna (GCC), där uppsatsen vidare avgränsats till Dubai som ingår i Förenade Arabemiraten ”United Arab Emirates, UAE” och till Qatar. Sverige anses vara ett land som turister från UAE och Qatar borde vilja besöka, då vi har ett motsatsförhållande i klimatet, med en behaglig sommartemperatur och gröna landskap sommartid. Trots detta är antalet turister från dessa länder lågt och det borde finnas möjligheter att öka antalet turister till Sverige. Denna bakgrund har lett uppsatsens författare till problemformuleringen: vilka motiv resenärer har när de skall resa, då de potentiella turisternas ekonomi, lagar och kulturella värderingar som råder i UAE och Qatar skiljer sig väsentligt från samhället i Sverige? Med utgångspunkt i motiv- och kulturteorier är uppsatsens övergripande syfte att undersöka turisters resemotiv från UAE och Qatar, samt att belysa några kulturella faktorer som kan påverka dessa turisters val av destination. – Vad motiverar turister från UAE och Qatar, när de bokar sina resor till en destination? – Vilka skillnader finns det i de olika kulturerna mellan UAE, Qatar och Sverige som kan övervinnas och möjliggöra ett större utbyte av turister? – Vilken lärdom kan Sveriges turistnäring dra från detta? Uppsatsen grundar sig på en kvalitativ- och kvantitativ metod. Den kvalitativa datainsamlingen har skett med hjälp av personliga intervjuer med medborgare från UAE och Qatar, samt intervjuer med lokala aktörer och aktörer från Sverige. Den kvantitativa datainsamlingen består av enkäter som delats ut till medborgare i UAE och Qatar. För att stärka uppsatsens primärdata har sekundärdata i form av hemsidor, litteratur och vetenskapliga artiklar använts. Slutsatserna av studien är: både motivation och kultur har stor påverkan på turisters val av resmål. Kunskap/okunskap om resmålet när det gäller kultur, religion och en mängd olika krav som kommer ur detta är viktiga att beakta för att lyckas locka turister från dessa länder.