<p>Abstract</p><p>To benefit the economic growth of a country, it is important for the inhabitants to make the decision to become business owners. Sweden today, apart from the rest of Europe, is facing a growing problem. The numbers of companies are growing, but the numbers of company owners are not. As a result of this, the employment is not able to develop under the same conditions, when the opportunities of employment decrease. Research shows, that the interest for owning a company among the Swedish youth has increased. However, it has not increased amongst the young and highly educated people. During a time where the numbers of college educated people are increasing and to that, the long-term educational programs are becoming more common, this becomes a serious problem for the future of Sweden. Among the young and highly educated there are the business graduates, which in theory are considered to possess the knowledge it takes to become the company owners of the future.</p><p>The aim with this thesis is to, with a quantitative study, analyze the entrepreneurial propensity among highly educated business students. To fulfil the aim we will investigate five different variables; gender, family background, ethnical background, knowledge and experience and experienced risk. To collect this information we are searching for both quantitative and qualitative information.</p><p>The implemented survey of 77 highly educated business students at Södertörns University College shows that the entrepreneurial propensity amongst the students is low. A difference can be seen between the students that are positive and the students that are negative to starting their own business. Amongst the students that are positive one can see that the propensity is higher in the variables of knowledge and experience and experienced risk. Furthermore, the results of the survey research show that family background and ethnical background have the least relevance to the entrepreneurial propensity.</p><p>The conclusion explains the underlying factors that show that the reason why highly educated business students choose to become an employee rather then starting their own business is their low entrepreneurial propensity. What affects the students low entrepreneurial propensity and therefore their choice not to start their own business is the lack of knowledge in the area, both theoretical and practical. A larger practical knowledge leads to a decrease in the experienced risk relating to starting a business, which is the second important factor to why students choose employment rather than a business of their own.</p> / <p>För att gynna ett lands tillväxt är det viktigt att landets invånare väljer att bli företagare. Till skillnad mot övriga Europa står Sverige inför ett växande problem idag, där företagen ökar men antal företagare minskar. Som en följd av detta kan inte sysselsättningen utvecklas på samma villkor när arbetsmöjligheterna blir färre. Undersökningar visar dock att intresset för företagande ökat bland unga, däremot inte bland unga högutbildade. I en tid där examensantalet och därtill långa utbildningar blir allt vanligare, vilket medför att befolkningens utbildningsnivå stiger och unga högutbildade är en målgrupp som växer och blir större, blir detta till ett allvarligt problem för Sveriges framtid. Bland dessa unga högutbildade ses även ekonomer, vilka i teorin anses inneha de kunskaper som krävs för att vara framtidens företagare.</p><p>Syftet med uppsatsen är att med en kvantitativ studie studera och analysera högutbildade ekonomistudenters grundläggande entreprenöriella benägenhet. För att uppfylla syftet undersöks fem olika variabler; kön, familjebakgrund, etnisk bakgrund, kunskap och erfarenhet samt upplevd risk. För att få fram information om de olika variablerna eftersöks både kvantitativ och kvalitativ data.</p><p>Den genomförda undersökningen av 77 högutbildade företagsekonomistudenter vid Södertörns Högskola, påvisar att den entreprenöriella benägenheten bland studenterna är låg. Skillnad kan ses mellan studenter som är positiva till företagande, där benägenheten är högre inom variablerna kunskap och erfarenhet samt upplevd risk, gentemot studenter negativa till företagande. Vidare visar resultatet av undersökningen att familjebakgrund och etnisk bakgrund har minst relevans för den entreprenöriella benägenheten.</p><p>Slutsatsen klargör att de bakomliggande faktorerna till att högutbildade företagsekonomistudenter inte väljer företagande framför anställning är på grund av den låga entreprenöriella benägenheten. Det som påverkar studenternas låga entreprenöriella benägenhet och därmed valet att inte starta företag är bristen på kunskap inom området, både teoretisk och praktisk. En större praktisk kunskap leder till en minskning av den upplevda risken inför företagande, vilket är den andra avgörande faktorn till varför studenter väljer en anställning framför företagande.</p>

<p>Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vad som påverkar begriplighet och användbarhet i texter som ska an­vändas som stöd för handling. Ett delsyfte är att bidra till diskussionen om hur dessa faktorer kan undersökas på ett textanalytiskt sätt. Materialet för studien är tio myndig­hets­­texter som handlar om olika procedurer som företagare be­höver utföra. Jag granskar texter­na i tre analyskategorier. För det första undersöker jag modelläsningen, alltså hur texterna kan an­vän­das och hur de signalerar hur de är tänkta att användas. För det andra undersöker jag hur tex­terna ut­­­formar sina instruktioner, med an­tagandet att det finns uttryck för instruktion som är mer typiska än andra. Jag kallar ty­piska uttryck för <em>kongruenta realiseringar</em>, och mindre typiska ut­tryck för <em>me­ta­foriska rea­lise­ringar</em>. För det tredje undersöker jag vilka förkunskaper texterna krä­ver. Resul­taten vi­sar att texterna blir mer användbara om de i sina paratexter visar hur de är tänkta att an­vän­das. Vi­­dare visar resultaten att texterna använder både kongruent och metaforiskt rea­lise­ra­de instruk­tioner, och att metaforiskt realiserade instruktioner främst utgör begrip­lig­hetsproblem när verben står i passiv. Det har att göra med att yttrandena blir svårare att identifiera som in­struk­tio­ner då, och därmed också mindre användbara. Det finns inget tydligt mönster för när texterna använ­der metaforiskt reali­serade in­struk­­tioner. Re­sultaten visar också att texterna förut­sätter att läsarna kän­­ner till vissa fackinter­na be­grepp, vil­ket antas utgöra ett begriplig­hets­problem. Detta skulle kun­na lösas genom att de texter som riktar sig till mindre erfarna företa­ga­re hän­visar läsarna till texter som förklarar sådana begrepp. Ibland kan det också lösas med konkreta förtydliganden.</p>

<p><p>Att genomgå ett ägarskifte är kantat av en mängd komplicerade, Komplexa och Känslomässiga händelser. Att varje ägarskifte dessutom är unikt medför till att en mängd fallgropar finns och kan uppkomma under resans gång. Vi ska i denna uppsats undersöka genomförandet och förekommande fallgropar.</p><p><p>Vårt syfte är att få en djupare, översiktlig och enhetlig inblick samt kunskap gällande ämnesområdet. Vidare är syftet att erhålla olika perspektiv från ägarskiftesprocessens genomförande<em><strong>.</strong></em></p><p>Uppsatsen lägger fokus utifrån överlåtarens situation och således inte övertagarens. Vidare läggs fokus mot mindre, ägarledda och onoterade företag.</p><p>Vi har använt en abduktiv ansats med en kvalitativ forskningsstrategi. Uppsatsen är uppbyggd utifrån öppna intervjuer med representanter från revisionsbyråer, bank, företagsförmedling, företagsorganisationer samt före detta ägare.</p><p>Vi kan utifrån våra undersökningar dra slutsatsen att ett ägarskifte är unikt, komplext och känslosamt. Det är således inget som forceras fram utan kräver sin tid. Att det är unikt medför inget i sig men leder heller inte till att det är enkelt för den delen heller. Att en mängd faktorer och aspekter har en avgörande betydelse medför en komplexitet, men som vi anser kan förminskas avsevärt om ägaren skapar förståelse för processen samt använder sig av extern expertis. Den känslomässiga aspekten går och ska heller inte förbises, vi anser att det är viktigt att känslorna förmedlas och uttrycks under resans gång för att ägaren och fler därtill efter skiftet ska känna sig tillfreds med utfallet av skiftet.</p></p></p>

Abstract To benefit the economic growth of a country, it is important for the inhabitants to make the decision to become business owners. Sweden today, apart from the rest of Europe, is facing a growing problem. The numbers of companies are growing, but the numbers of company owners are not. As a result of this, the employment is not able to develop under the same conditions, when the opportunities of employment decrease. Research shows, that the interest for owning a company among the Swedish youth has increased. However, it has not increased amongst the young and highly educated people. During a time where the numbers of college educated people are increasing and to that, the long-term educational programs are becoming more common, this becomes a serious problem for the future of Sweden. Among the young and highly educated there are the business graduates, which in theory are considered to possess the knowledge it takes to become the company owners of the future. The aim with this thesis is to, with a quantitative study, analyze the entrepreneurial propensity among highly educated business students. To fulfil the aim we will investigate five different variables; gender, family background, ethnical background, knowledge and experience and experienced risk. To collect this information we are searching for both quantitative and qualitative information. The implemented survey of 77 highly educated business students at Södertörns University College shows that the entrepreneurial propensity amongst the students is low. A difference can be seen between the students that are positive and the students that are negative to starting their own business. Amongst the students that are positive one can see that the propensity is higher in the variables of knowledge and experience and experienced risk. Furthermore, the results of the survey research show that family background and ethnical background have the least relevance to the entrepreneurial propensity. The conclusion explains the underlying factors that show that the reason why highly educated business students choose to become an employee rather then starting their own business is their low entrepreneurial propensity. What affects the students low entrepreneurial propensity and therefore their choice not to start their own business is the lack of knowledge in the area, both theoretical and practical. A larger practical knowledge leads to a decrease in the experienced risk relating to starting a business, which is the second important factor to why students choose employment rather than a business of their own. / För att gynna ett lands tillväxt är det viktigt att landets invånare väljer att bli företagare. Till skillnad mot övriga Europa står Sverige inför ett växande problem idag, där företagen ökar men antal företagare minskar. Som en följd av detta kan inte sysselsättningen utvecklas på samma villkor när arbetsmöjligheterna blir färre. Undersökningar visar dock att intresset för företagande ökat bland unga, däremot inte bland unga högutbildade. I en tid där examensantalet och därtill långa utbildningar blir allt vanligare, vilket medför att befolkningens utbildningsnivå stiger och unga högutbildade är en målgrupp som växer och blir större, blir detta till ett allvarligt problem för Sveriges framtid. Bland dessa unga högutbildade ses även ekonomer, vilka i teorin anses inneha de kunskaper som krävs för att vara framtidens företagare. Syftet med uppsatsen är att med en kvantitativ studie studera och analysera högutbildade ekonomistudenters grundläggande entreprenöriella benägenhet. För att uppfylla syftet undersöks fem olika variabler; kön, familjebakgrund, etnisk bakgrund, kunskap och erfarenhet samt upplevd risk. För att få fram information om de olika variablerna eftersöks både kvantitativ och kvalitativ data. Den genomförda undersökningen av 77 högutbildade företagsekonomistudenter vid Södertörns Högskola, påvisar att den entreprenöriella benägenheten bland studenterna är låg. Skillnad kan ses mellan studenter som är positiva till företagande, där benägenheten är högre inom variablerna kunskap och erfarenhet samt upplevd risk, gentemot studenter negativa till företagande. Vidare visar resultatet av undersökningen att familjebakgrund och etnisk bakgrund har minst relevans för den entreprenöriella benägenheten. Slutsatsen klargör att de bakomliggande faktorerna till att högutbildade företagsekonomistudenter inte väljer företagande framför anställning är på grund av den låga entreprenöriella benägenheten. Det som påverkar studenternas låga entreprenöriella benägenhet och därmed valet att inte starta företag är bristen på kunskap inom området, både teoretisk och praktisk. En större praktisk kunskap leder till en minskning av den upplevda risken inför företagande, vilket är den andra avgörande faktorn till varför studenter väljer en anställning framför företagande.

Abstract People and organizations that network with one another have during the past decades, at a larger extent than before, replaced classical hierarchies. These networks have become increasingly important, as the globalisation has amplified the pressure for focused and flexible organizations. There is a risk of restraining the inventiveness of the firm and force customers and suppliers into cooperation by a too great commitment and dedication to the network. There are two sides to every penny, positive and negative aspects of networking. Concerning the negative approach to networking, there is relatively little theory present. The theory is regarded an emerging theory. Certain aspects have though been researched at a deeper lever than others. The aim of the research question of this thesis is the developing of the theory concerning negative aspects of networking in order to increase the understanding for the risks of personal networking among entrepreneurs. The research question is how entrepreneurs’ concept of networking agrees with theory concerning the negative aspects of personal networking. To create further empirical foundation supporting the emerging theory, the study has been carried out by interviews with a number of entrepreneurs. The entrepreneurs have been selected by the method of snowballing and are present in the south of Sweden in companies of various fields and sizes. On average the respondents have had a positive attitude to their personal networks, but have had views on aspects like the time concern, the risk of sharing information with the network and the risk of having faith in your personal network. Our thesis has contributed by validating the four theoretical aspects time, expectations, information and homogeneous/heterogeneous networking. The aspects concerning trust and different ways of networking were partly validated. The two aspects key persons and dependence were not validated. / Sammanfattning Klassiska hierarkier har under de senaste decennierna brutits ner allt mer samtidigt som människor och organisationer istället nätverkar mer med varandra. Dessa nätverk blir allt viktigare i takt med att det globala konkurrenstrycket på fokuserade och flexibla organisationer ökar. Med ett för stort engagemang eller hängivenhet till nätverket kan man dock riskera att kväva sin uppfinningsrikedom eller låsa in kunder och leverantörer i ett samarbetsfack. Det finns alltså två sidor av myntet, såväl positiva som negativa aspekter av nätverkande. Det finns relativt lite teori kring de negativa aspekterna av nätverkande. Under arbetet med uppsatsen har teorin kring negativa aspekter med nätverk identifierats som en emerging theory, där vissa aspekter är mindre utforskade än andra. Syftet med uppsatsen är att utveckla befintlig teori kring negativa aspekter av nätverkande för att öka förståelsen för riskerna med personliga nätverk bland företagare. Forskningsfrågan lyder: Hur överensstämmer företagares uppfattning om nätverkande med teorin rörande negativa aspekter av personliga nätverk? Studien har genomförts genom djupintervjuer med ett antal företagare för att skapa ett empiriskt underlag för ytterligare stöd åt teorin. Företagarna har valts ut genom uppsökande urval och återfinns i södra Sverige, i företag inom olika branscher och av olika storlekar. Respondenterna i undersökningen har överlag varit positivt inställda till sina personliga nätverk men har haft åsikter om aspekter såsom tidsåtgång, risken med att dela med sig av information till nätverket och risken med att ge förtroende till nätverket. Uppsatsen har bidragit till att de fyra teoretiska aspekterna tid, förväntningar, information och homogena/heterogena nätverk kunnat valideras. Aspekterna förtroende och olika sätt att nätverka på har delvis kunnat valideras medan aspekterna beroende och nyckelpersoner inte kunnat valideras.

Att genomgå ett ägarskifte är kantat av en mängd komplicerade, Komplexa och Känslomässiga händelser. Att varje ägarskifte dessutom är unikt medför till att en mängd fallgropar finns och kan uppkomma under resans gång. Vi ska i denna uppsats undersöka genomförandet och förekommande fallgropar. Vårt syfte är att få en djupare, översiktlig och enhetlig inblick samt kunskap gällande ämnesområdet. Vidare är syftet att erhålla olika perspektiv från ägarskiftesprocessens genomförande. Uppsatsen lägger fokus utifrån överlåtarens situation och således inte övertagarens. Vidare läggs fokus mot mindre, ägarledda och onoterade företag. Vi har använt en abduktiv ansats med en kvalitativ forskningsstrategi. Uppsatsen är uppbyggd utifrån öppna intervjuer med representanter från revisionsbyråer, bank, företagsförmedling, företagsorganisationer samt före detta ägare. Vi kan utifrån våra undersökningar dra slutsatsen att ett ägarskifte är unikt, komplext och känslosamt. Det är således inget som forceras fram utan kräver sin tid. Att det är unikt medför inget i sig men leder heller inte till att det är enkelt för den delen heller. Att en mängd faktorer och aspekter har en avgörande betydelse medför en komplexitet, men som vi anser kan förminskas avsevärt om ägaren skapar förståelse för processen samt använder sig av extern expertis. Den känslomässiga aspekten går och ska heller inte förbises, vi anser att det är viktigt att känslorna förmedlas och uttrycks under resans gång för att ägaren och fler därtill efter skiftet ska känna sig tillfreds med utfallet av skiftet.

<p>Abstract</p><p>People and organizations that network with one another have during the past decades, at a larger extent than before, replaced classical hierarchies. These networks have become increasingly important, as the globalisation has amplified the pressure for focused and flexible</p><p>organizations. There is a risk of restraining the inventiveness of the firm and force customers and suppliers into cooperation by a too great commitment and dedication to the network. There are two sides to every penny, positive and negative aspects of networking.</p><p>Concerning the negative approach to networking, there is relatively little theory present. The theory is regarded an emerging theory. Certain aspects have though been researched at a deeper lever than others. The aim of the research question of this thesis is the developing of the theory concerning negative aspects of networking in order to increase the understanding for the risks of personal networking among entrepreneurs. The research question is how entrepreneurs’ concept of networking agrees with theory concerning the negative aspects of personal networking.</p><p>To create further empirical foundation supporting the emerging theory, the study has been carried out by interviews with a number of entrepreneurs. The entrepreneurs have been selected by the method of snowballing and are present in the south of Sweden in companies of</p><p>various fields and sizes.</p><p>On average the respondents have had a positive attitude to their personal networks, but have had views on aspects like the time concern, the risk of sharing information with the network and the risk of having faith in your personal network.</p><p>Our thesis has contributed by validating the four theoretical aspects time, expectations, information and homogeneous/heterogeneous networking. The aspects concerning trust and different ways of networking were partly validated. The two aspects key persons and dependence were not validated.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Klassiska hierarkier har under de senaste decennierna brutits ner allt mer samtidigt som människor och organisationer istället nätverkar mer med varandra. Dessa nätverk blir allt viktigare i takt med att det globala konkurrenstrycket på fokuserade och flexibla</p><p>organisationer ökar. Med ett för stort engagemang eller hängivenhet till nätverket kan man dock riskera att kväva sin uppfinningsrikedom eller låsa in kunder och leverantörer i ett samarbetsfack. Det finns alltså två sidor av myntet, såväl positiva som negativa aspekter av</p><p>nätverkande.</p><p>Det finns relativt lite teori kring de negativa aspekterna av nätverkande. Under arbetet med uppsatsen har teorin kring negativa aspekter med nätverk identifierats som en emerging theory, där vissa aspekter är mindre utforskade än andra. Syftet med uppsatsen är att utveckla befintlig teori kring negativa aspekter av nätverkande för att öka förståelsen för riskerna med personliga nätverk bland företagare. Forskningsfrågan lyder: Hur överensstämmer företagares</p><p>uppfattning om nätverkande med teorin rörande negativa aspekter av personliga nätverk?</p><p>Studien har genomförts genom djupintervjuer med ett antal företagare för att skapa ett empiriskt underlag för ytterligare stöd åt teorin. Företagarna har valts ut genom uppsökande urval och återfinns i södra Sverige, i företag inom olika branscher och av olika storlekar.</p><p>Respondenterna i undersökningen har överlag varit positivt inställda till sina personliga nätverk men har haft åsikter om aspekter såsom tidsåtgång, risken med att dela med sig av information till nätverket och risken med att ge förtroende till nätverket.</p><p>Uppsatsen har bidragit till att de fyra teoretiska aspekterna tid, förväntningar, information och homogena/heterogena nätverk kunnat valideras. Aspekterna förtroende och olika sätt att nätverka på har delvis kunnat valideras medan aspekterna beroende och nyckelpersoner inte kunnat valideras.</p>

Regeringen presenterar i sin budget för 2007 en målsättning om att ”Sverige ska bli ett av världens bästa länder att starta och driva företag i”. De satsar bland annat på att öka intresset för entreprenörskap hos skolelever. NUTEK, Verket för näringslivsutveckling, har genom en av sina undersökningar tagit reda på att 34 procent av de tillfrågade personerna mellan 18-30 år föredrar att vara företagare framför att vara anställda.Tidigare forskare inom entreprenörskap har undersökt vem som startar företag och vilka entreprenörens utmärkande egenskaper är. En av dagens forskare är Lars Kolvereid, professor inom innovation och entreprenörskap. Han påstår att människor kan påverkas till att starta eget, och att bakgrunden inte har någon betydelse. Vi vill fortsätta på denna forskning och undersöka vem som startar företag men även vad som avgör vem som lyckas.Syftet är att visa vem dagens unga företagare är och vilka de avgörande faktorerna är för att lyckas som egen företagare. Med detta hoppas vi kunna ge en ökad förståelse för vad som krävs av en framgångsrik företagare och även kunna visa hur unga entreprenörer bättre kan stöttas. Vi har avgränsat oss till att undersöka företagare under 35 år och behandlar endast entreprenören som individ; dennes egenskaper, erfarenheter och ageranden.Vi har utgått från ett hermeneutiskt synsätt och både en kvalitativ och en kvantitativ undersökning har genomförts. Den abduktiva slutledningsmetoden har använts tillsammans med induktiva inslag, då vi utgått från empirin för att sedan kunna dra generaliserande slutsatser. I den teoretiska delen redogör vi för tidigare forskning följt av dagens teorier.Vi presenterar entreprenörerna under fem olika rubriker; motiv, entreprenörens bakgrund, nätverk, kostnader och finansiering samt personliga egenskaper. Det som är betydande för vem som startar företag är främst personens bakgrund och egenskaper. Personens brist på kontakter och en föreställning om höga kostnader kan medföra att han eller hon avstår från att starta eget. För att en entreprenör ska nå framgång måste motivet vara av stor betydelse för denne, han eller hon måste vara öppen och kunna skaffa sig kontakter, undvika kostnader och kunna hitta alternativa finansieringssätt. Det är en fördel om entreprenören har branscherfarenhet eller är uppväxt i en företagarfamilj men det viktigaste är dock modet och viljan då dessa egenskaper kan ta honom eller henne långt. / Uppsatsnivå: C

Avhandlingens syfte har varit att studera bussföretagarnas roll i att införa och sprida en innovation av stor betydelse för den regionala utvecklingen i Västerbottens län. Det teoretiska angreppssättet knyter an till Dahméns tolkning av företagarnas roll när utvecklingsblock bildas. Metoden har varit att först ge en bild av regionens utveckling med avseende på grundläggande marknadsfaktorer som folkmängd, inkomst- och informationsspridning och sedan undersöka företagens framväxt. De studerade källorna medger en analys av hela företagarepopulationen men är begränsade när det gäller de enskilda aktörerna. En analys av företagarnas yrkes- och ortsmässiga ursprung har dock skett. Resultatet visar att busstrafiken fick en tidig etablering i länet trots dess stora yta och svaga ekonomi och detta tyder på företagssamhet samt på att behov av trafikservice fanns och var möjligt att utveckla. Detta skedde i samverkan mellan myndigheter och företagare och mestadels med företagare som pådrivare. Kombinationen av olika transporter och annan verksamhet gjorde det möjligt att etablera trafik även ute i glesbygden. Busstrafiken i länet fick i stor utsträckning de små byarna som startort och målort blev i första hand ett kommuncentrum vilket innebar att landsbygden öppnades för varor som fanns i de större orterna och städerna och att den offentliga service som växte fram under samma tidsperiod, d v s 1920-30 talen blev allmänt tillgänglig. Busstrafikens etableringsfas sammanföll med en period då Västerbottens län var på stark frammarsch och skedde från ett jordbrukarsamhälle. De stora avstånden, de mycket spridda orterna och avsaknaden av järnvägar i stora delar av länet gjorde de privata företagarnas roll särskilt viktig genom att busstrafiken skapade geografiskt utbredda och regelbundna transporter. Busstrafiken erbjöd en omfattande transportservice för företag och enskilda samt gav resefrihet genom regelbundna turer som öppnade för möjlighet till arbetsresor. Tack vare många enskilda personernas initiativ och innovationsförmåga fick Västerbottens län tidigt en fungerade busstrafik. / digitalisering@umu

<p>Det finns idag inte några speciella kunskapskrav inom redovisning i samband med att driva verksamhet. Bokföring som anses felaktig kan leda till ansvar och straffrättsliga åtgärder. Detta kan medföra att personer som är bokföringsskyldiga kan begå bokföringsbrott utan att vara medvetna om det, som en följd av brist på kunskap inom redovisning. Bestämmelsen om bokföringsbrott finns i 11 kap. 5§ brottsbalken. Bokföringen är många gånger en förutsättning för att kunna utreda om brott har begåtts. Företagarens roll är att driva verksamhet i vinstsyfte, betala skatt och sköta företagets åtaganden på bästa sätt. När det finns brister i bokföringskunskap får företagaren ansvara med sin privata förmögenhet i de fall de tilldöms böter som påföljd för bokföringsbrott. I andra fall kan ansvaret även innebära villkorlig dom eller fängelse. Även om en bokföringskontorist anlitas att sköta bokföringen ligger det i företagarens ansvar att förvissa sig om att bokföringen skötts korrekt och att bokföringsskyldigheten följs. Allmänheten och revisorerna har olika uppfattning om revisionens inriktning och revisorernas skyldigheter. På grund av de olika synsätten, klienterna, professionen och revisorerna har, uppstår ett avstånd mellan förväntningar för revisorns arbete. Allmänhetens uppfattning är att revisorn borde upptäcka fel i samband med revision. Revisorn svarar straffrättsligt för sina uttalanden i revisionsberättelsen</p> / <p>There are today no existing demands of special accounting knowledge required when running a business. If the book-keeping contain accounting failures it can lead to responsibility for a crime. In absence of accounting knowledge the owner of the business could be responsible for accountancy crime without knowing it. Accounting is often prerequisite in finding accountancy crime. The role of the entrepreneur is to make profitable earnings, pay taxes, and make decisions in the interest of the business. The owner is always held responsible for the book-keeping even though an accountant is hired. The penalty for accountancy crime facing the owner are fines and conditional sentence and jail. The public and the auditor have different opinions of what an auditor should be responsible for. The auditor has a juridical responsibility of the content in the Auditor´s report according to the law.</p>