This paper is about sensemaking. By using sensemaking we have derived bankruptcy factors from business leaders’ own statements about their bankruptcies. The focus in this paper is to ensure how business leaders create meaning about the bankruptcies, which is also our research question. To make the study feasible, we used a method that corresponds well to the purpose of our work. The collection of data started with collecting a number of newspaper articles with direct quotes from business leaders. These quotes were, through a model that structures and categorizes empirical datum, aggregated into bankruptcy factors. The factors were then explained with regards to the business leaders’ statements. The factors are also compared with previous studies of bankruptcy factors. Those studies use different approaches then ours, in deriving and explaining their bankruptcies. With regards to that, we found it interesting to analyze similarities and differences in results. The study has shown five bankruptcy factors. These are customer losses, financing, external circumstances, profitability and planning. They are described by a number of underlying causes. The factors we found have shown both similarities and differences with regards to the previous studies.

Bakgrund: Under flera års tid har digitaliseringen och utvecklingen av digitala redovisningsinnovationer tagit stora framsteg. Behovet att följa med i den digitala utvecklingen har påvisats vara en avgörande faktor för att förbli konkurrenskraftig på marknaden. Under Covid-19 pandemin har studier påvisat att flera mikroföretag inom SME-segmentet har bristande digitala redovisningsprocesser. Men förklaringen om varför det fortfarande finns flera företag som inte utvecklat sina redovisningsprocesser mot det digitala arbetssättet saknades i tidigare studier, vilket blev studiens syfte att fylla. För att behandla studiens empiriska material som samlats användes en teoretisk referensram innehållande nyckeltal, Diffusion of Innovation Theory, redovisning, innovationer och digitalisering. Den insamlade empirin ställdes därefter mot den teoretiska referensramen i analysen som i sin tur ledde fram till ett slutresultat. Syfte: Syftet med studien är att förklara varför företagsledare i mikroföretag ännu inte har digitala redovisningsprocesser implementerade i sina företag. Således syftar studien till att öka förståelsen för hur företagsledare beslutar huruvida digitala redovisningsinnovationer ska anskaffas eller inte. Metod: Studien har baserats på en kvalitativ metod där sex stycken intervjuer genomfördes. Alla intervjuer genomfördes över digitala hjälpmedel. Alla respondenter är företagsledare i mikroföretag inom SME-segmentet och var tillgängliga inom Stockholms- och Göteborgsområdet. Resultat och slutsats: Studien visar att redovisningsinnovationens egenskaper har en viss roll i företagsledarens beslut till acceptans eller avslag. Dock påvisar studien också att flera faktorer utanför innovationens egenskaper är avgörande vid beslutsfattande, då företagsledarens digitala kunskap och det socialt inflytanded hade större påverkan. / Background: For several years, digitalisation and the development of digital accounting innovations have made great progress. The need to keep up with digital developments has been shown to be a crucial factor in remaining competitive in the market. During the Covid-19 pandemic, studies have shown that several micro-enterprises within the SME segment have a lack of digital accounting processes. However, the explanation of why there are still several companies that have not developed their accounting processes against the digital way of working was missing from previous studies, which became the aim of the study. To process the study's empirical materials collected, a theoretical frame of reference containing key figures, Diffusion of Innovation Theory, accounting, innovations and digitalisation was used. The entangled empirical data were then set against the theoretical frame of reference in the analysis, which in turn led to a final result. Purpose: The purpose of this study is to explain why business leaders in micro-enterprises within SME do not yet have a digital accounting process implemented at their companies. Thus, the study aims to increase understanding of how business leaders decide whether to acquire digital accounting innovations. Method: The study was based on a qualitative method where six interviews were conducted over digital aids. All respondents are business leaders in micro-enterprises within the SME-segment and were available in the Stockholm and Gothenburg area. Results and conclusion: The study shows that the characteristics of accounting innovations have a certain role in the business leaders decision to accept or reject. However, the study shows that several factors outside the characteristics of innovations are crucial in decision making. The business leader´s digital knowledge and social influence had a greater impact.

Introduction: Leadership has been a core issue of organizations for decades, if not for centuries. However, the previously so strong confidence in leadership rationality begins to weaken and instead, it is increasingly becoming a picture of the dualism that leadership often involves. The view has changed, leaders no longer apply a rational and economically computational mindset, but in fact they have to a large extent an irrational, socially oriented and emotional mindset. The emotional aspect of leadership is on the rise and, in that sense, Emotional Intelligence (EI) will become increasingly important, especially as the leader's EI capability is considered crucial to how the organization will work. Nevertheless, there is not enough research that discusses the popularized concept of EI in relation to leadership, in addition, the discussion is almost non-existent in Sweden. Purpose: The aim of the study is to contribute to a deeper understanding of the Emotional Intelligence (EI) importance in organizational context from a leadership perspective by contributing knowledge about Emotional Intelligence (EI) impact on leadership within an organization. Method: The study has been conducted with a qualitative research method with an abductive research effort. The empirical material consists of eleven interviews from business leaders in the Swedish business community. To analyze the material, theories that describe leadership, communication, motivation and leadership styles are used in connection with EI. Conclusion: The study concludes that business leaders' understanding and interpretation of the EI concept has an influence on the leadership they exercise. The study also comes up to the fact that business leaders' views on leadership affect their application of EI. / Inledning: Ledarskap har varit en kärnfråga av organisationer i årtionden, om inte i århundraden. Men den tidigare så starka tilltron till ledarskapets rationalitet börjar försvagas och fram träder istället allt mer en bild av den dualism som ledarskapet ofta innefattar. Synen på att ledare inte längre tillämpar ett rationellt och ekonomiskt kalkylerande tankesätt, utan att de i själva verket i stor utsträckning har ett irrationellt, socialt inriktat och känslopräglat tankesätt. Den känslomässiga aspekten i ledarskap är på uppgång och i den meningen kommer den Emotionella Intelligensen (EI) bli allt viktigare, speciellt då ledarens EI förmåga anses vara avgörande för hur organisationen kommer att fungera. Trots det finns det inte tillräcklig forskning som diskuterar det populäriserade begreppet EI i relation till ledarskap, dessutom är diskussionen näst intil obefintlig i Sverige. Syfte: Studien syftar till att bidra till en djupare förståelse for den Emotionella Intelligensens (EI) betydelse i organisationskontext från ett ledarskapsperspektiv genom att bidra med kunskap om Emotionella intelligensens (EI) inverkan på ledarskap inom en organisation. Metod: Studien har utförts med en kvalitativ forskningsmetod med en abduktiv forskningsansats. Det empiriska materialet består av elva intervjuer från företagsledare inom det svenska näringslivet. För att analysera materialet används teorier som beskriver ledarskap, kommunikation, motivation och ledarskapstilar med koppling till EI. Slutsats: Studiens kommer fram till att företagsledares förståelse och tolkning av EI begreppet har en påverkan på ledarskapet de utövar. Studien kommer även fram till att företagsledarnas syn på ledarskap påverkar deras tillämpning av EI.

Redovisningen används som ett verktyg för beslutsfattande i olika situationer och därför är det viktigt att redovisningen sker på ett korrekt sätt. Dock har det visat sig att verktyget inte alltid fungerar i praktiken eftersom att företag kan använda sig av earnings management för att vilseleda användarna. Studien har gjorts som en komparativ fallstudie med hjälp av tio olika case som byggts upp genom skandaler där earnings management uppdagats i svenska företag. En jämförelse har sedan gjorts av de olika casen i syfte att upptäcka likheter och skillnader för att på så sätt få en ökad förståelse av fenomenet. Studien undersöker vad som gör att en företagsledare använder sig av earnings management samt vilka konsekvenser det får för företaget och dess olika intressenter. Det empiriska materialet har analyserats med hjälp organisations- och redovisningsteorier tillsammans med etik och moral för att kunna identifiera olika vinklar av problematiken. Studien konstaterar att det sällan finns en enda bakomliggande faktor som bidrar till att earnings management används. De olika bakomliggande faktorerna som har identifierats handlar om att ge en förskönad bild över antingen företaget eller företagsledaren själv. Det framgår även att earnings management medför negativa konsekvenser för såväl företaget som dess intressenter. Slutligen kan studien konstatera att earnings management inte medför något positivt och således inte har någon vinnare. / Financial statement is used as an instrument for decision making in several situations, thus it is of high importance that it is performed accurately. However, it has appeared to not always operate correctly since companies have the possibility to use earnings management to misguide the users. This study has been accomplished as a comparative case study with ten various cases, generated from scandals where earnings management has been exposed in Swedish companies. We have compared the cases in order to gain an increased comprehension of the phenomenon and its effects. The study examines the underlying reasons for a business manager to apply earnings management and which consequences it brings to the enterprise and its stakeholders. The empirical material has been analyzed with organizational and accounting theories along with ethical and moral beliefs in order to identify different perspectives of the stated problem. The conclusion is that it is often more than one underlying factor that contributes to the use of earnings management. The identified underlying factors are about giving a better picture of either the business manager or the company. It also emphasizes that earnings management causes adverse consequences for the firm as well as its stakeholders. Finally, this study states that earnings management does not lead anything positive, thus it does not result in anyone winner.

Vissa utländska forskare som kom till Sverige kunde från och med 1984 erbjudas skattelättnader genom en speciell lag om beskattning av utländska forskare. Syftet med lagstiftningen var att locka kompetent personal med spetskunskaper till anställningar i Sverige. Under slutet av 1990-talet uppkom frågan om det behövdes en reformering av lagstiftningen eftersom detta skett i andra nordiska länder. De reformerade expertbeskattningsreglerna infördes 2001. Lagstiftningen erbjuder sedan dess förutom forskare även experter, specialister, personer med företagsledande uppgifter och andra nyckelpersoner en möjlighet att få del av skattelättnader. De som uppfyller lagens krav kan undanta 25 procent av lön, arvode eller liknande ersättning från beskattning. Vidare beskattas ej ersättningar för utgifter som den utländske personen har haft för flyttning till eller från Sverige, två resor per år per familjemedlem mellan hemlandet och Sverige samt avgifter för barns skolgång i grundskola och gymnasieskola eller liknande. I förarbetena ges ingen utförlig beskrivning för exakt vilka personalkategorier eller yrken som ska ha möjligheten att ta del av skattelättnaderna i egenskap av expert. En individuell bedömning får göras i varje enskilt fall, men kompetensnivån hos den sökande ska vara hög och det ska vara svårt att rekrytera någon med liknande kunskaper inom Sverige för att skattelättnaderna ska kunna komma ifråga. Det anges i propositionen att de tilltänkta personerna ska vara verksamma inom tekniskt avancerade och kunskapsintensiva verksamheter där Sverige har ett intresse av att kunna konkurrera om internationellarbetskraft.I praxis har det funnits en tendens att fokus vid bedömningen av vem som kan ses som expert hamnar på just det tekniska området även om andra branscher inte utesluts av ordalydelsen i förarbetena och inte heller i lagtextens utformning. Det är inom det tekniska området som de flesta beviljade expertbeskattningsansökningar har förekommit. Bedömningen av vem som kan omfattas av expertbegreppet har således varit sträng. Det finns dock undantag. Kammarrätten beviljade under 2008 en chefsdirigent skattelättnader eftersom denne kunde anses vara expert i en kunskapsintensiv bransch. Det går således inte att fastslå generellt vem som omfattas av expertbegreppet i lagens mening och inte heller generellt bestämma inom vilka yrken eller personalkategorier experter kan förekomma. Det verkar som att expertbegreppet genom den senaste tidens utveckling i praxis i framtiden kan få en ny vidare innebörd där andra yrkeskategorier än de mer klassiska inom industrin och högteknologiska branscher kan komma att omfattas av expertbegreppet.