Den här studien undersöker gestaltningar av förskolans samhällsuppdrag i barnlitteraturen. Undersökningen består av åtta analyser av bilderböcker indelade i två olika tidsperioder, den första tidsperioden är 1976-1987 och den andra tidsperioden är 1998-2011. Syftet med studien är att undersöka hur förskolans verksamhet gestaltas och om den förändras i barnlitteraturen över tid samt om förskolans förändrade styrning och ideologi kommer till uttryck i barnlitteraturen. Vi genomför en ideologianalys med analysverktyget parametrar. Resultatet visar på att samhällets ideologi har haft påverkan på hur förskolans pedagogiska verksamhet gestaltas i barnlitteraturen.

I vår undersökning har åtta förskollärare intervjuats i syfte att få reda på hur de uppfattar att de arbetar med naturvetenskap i verksamheten, samt vilket syfte de har med det. Vi har även undersökt hur den reviderade läroplanen har påverkat deras arbetssätt med naturvetenskap i verksamheten. Resultatet visar att samtliga intervjuade förskollärare anser att det är viktigt att arbeta med naturvetenskap i verksamheten, syfte och tillvägagångssätt har dock varierat en del. Några generella mönster går emellertid att utläsa av intervjusvaren. Dessa är att förskollärarna försöker utgå från barnens intressen och arbeta konkret med naturvetenskap i verksamheten. Vad gäller den reviderade läroplanen har den ännu inte påverkat förskollärarnas arbete med naturvetenskap i någon större utsträckning.  Det är tydligt att förskollärarna gör didaktiska val i sitt arbete med naturvetenskap.

Med denna studie har vi velat undersöka vilka synsätt som finns på drama inom förskolan och hur man förhåller sig till dessa synsätt i förskolans verksamhet. För att undersöka detta har vi använt oss av kvalitativa intervjuer med både förskollärare och dramapedagoger. Med hjälp av Sternudds fyra dramapedagogiska perspektiv har vi skilt de olika synsätten åt som framkommit i resultaten. Slutsatsen som vi har kommit fram till utifrån vår insamlade data är att både förskollärare och dramapedagoger använder sig av drama på mer eller mindre medvetna sätt och att deras synsätt på drama kan sammankopplas med Sternudds dramapedagogiska perspektiv men även synsätt som går utöver Sternudds perspektiv.

Syftet med studien var att skapa en större förståelse för hur pedagoger arbetar med flerspråkiga barn i förskolan. Fokus lades på förskolor som befann sig i områden där mångfalden var stor bland barnen. Det vi ville undersöka var hur pedagoger upplever att de bemöter och arbetar med flerspråkiga barn. I denna studie användes kvalitativa intervjuer som undersökningsinstrument med nio pedagoger. Informanterna beskrev att de använder sig av olika metoder för att stimulera barnens språkutveckling. Konkreta föremål tillsammans med språket är av stor betydelse när det kommer till att arbeta med barn vars språk inte är tillräckligt utvecklat. Förskolor arbetade mycket med sagor, rim, ramsor, musik samt språkpåsar. I förskolorna var det inte vanligt med modersmålspedagoger detta då resurser inte alltid fanns. Det var dock vissa förskolor som hade pedagoger som behärskade olika språk. Pedagogerna i studien menar att en god grund på sitt modersmål är av stor vikt för att skapa goda förutsättningar för att lära sig ett nytt språk.

Syftet med vårt arbete var att jämföra Montessoripedagogik, traditionell pedagogik och Waldorfpedagogik utifrån föräldrasamverkan, skolförberedelse, kunskapssyn, pedagogens roll och synen på barns förutsättningar att lära. Vidare under forskningsarbetets gång har vi intervjuat verksamma pedagoger inom de valda pedagogikerna. Vårt arbete har resulterat i jämförelser där vi har försökt tydliggöra likheter och skillnader inom de olika pedagogikerna. De slutsatser vi kan dra av detta forskningsarebete är att ingen förskola är den andra lik miljömässigt men att förskolor med samma pedagogik har liknande drag. Vidare beskrivs liknande arbetssätt på olika vis inom de olika pedagogikerna.

Bakgrund: I och med den reviderade läroplanen för förskolan trycks det på att förskolan aktivt ska arbeta med teknik. I dagens förskola är tekniken ett eftersatt område som mest har reducerats till att vara bygg och konstruktion med olika material och som en del av naturkunskapen. Syfte: Vi vill med den här studien hitta hur man ska arbeta med teknik för att nå strävansmålen i den reviderade läroplanen för förskolan. Syftet är hur vi kan arbeta för att stimulera och fånga barnens intresse för teknik. Frågeställningarna är följande: (1) Hur kan man överföra didaktik från andra ämnen? (2) Hur blir barn intresserade av teknik? (3) Hur upptäcker barn vad det är som får en lampa att lysa? Metod: Det är en kvalitativ studie och metoden vi använt oss av är lärstudie som är en relativt obeprövad metod. Syftet med lärstudier är att fånga barns faktiska lärande och hur det stämmer överens med vad som var lärarens intention. Vår ambition var att studera hur de äldsta barnen i förskolan utvecklar förståelse för enkel teknik och hur de kan förbättra sin förmåga att urskilja den samt att kunna sätta ord på teknikens fenomen. Vi har valt att göra en empirisk undersökning under ett antal lärtillfällen där fokus var att studera hur barnen utvecklar förståelse för hur en ficklampa fungerar. Det gjordes ljudupptagningar och videoinspelningar vid lärtillfällena. Planering utgick från barnens förkunskaper, därför gjordes en förstudie. Därefter planerades lärandeobjekt, den kritiska aspekten och variation av den, som skulle göra det möjligt för barnen att få fatt i lärandeobjektet. Resultat: Resultatet i studien visar att arbeta med teknik i lärstudier med variationsteorin kan vara en användbar väg för att nå målen i läroplanen på ett tillfredställande sätt. Vi ser att det innebär ett demokratiskt arbetssätt som bygger på barnens tankar och idéer. Med lärstudie blir det en kontinuerlig uppföljning där barnens undersökningar och reflektioner följs upp på ett naturligt sätt med hjälp av dokumentation. Att arbeta med lärstudie som metod innebär att synliggöra vad som ska läras och hur det ska läras, vilket görs genom att variera den kritiska aspekten av lärandeobjektet.

Den avsikt vi hade med vår studie var att undersöka vilka möjligheter som finns i förskolan för att stödja de flerspråkiga barnens språkutveckling.  Vi har även valt att undersöka hur modersmålslärare arbetar med barn i förskolan. Detta är en kvalitativ studie baserad på deltagande observationer och semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har gjorts med sex modersmålslärare och observationerna har gjorts som ett komplement för att få en djupare förståelse om modersmålslärarnas arbetssätt. De resultat som framkom utifrån metodstudierna är sedan ställda mot litteratur i ämnet. Vårt resultat visar att modersmålslärarna inte använder sig av några särskilda tillvägagångssätt för att främja inlärande av ett andra språk, fokus låg i de allra flesta fall på modersmålet.

Syftet med denna studie är att utifrån en sociokulturell teori, redogöra för på vilket sätt småbarn bjuds in till delaktighet under samlingen i förskolan. Frågeställningarna vi har haft som utgångspunkt är; På vilka sätt inbjuds barnen till delaktighet vid samlingen i förskolan? Vad är det som möjliggör respektive förhindrar delaktighet? Datainsamling skedde genom observationer och videoinspelning på en småbarnsavdelning på en förskola i Halmstad. Utifrån resultatet vi har erhållit, visar det sig att barnen till viss del själva skapar delaktighet genom att bjuda in varandra i aktiviteter och tillsammans skapa en gemenskap under samlingarna. Barnens delaktighet är dock främst beroende av pedagogernas förhållningssätt, då det är pedagogerna som besitter makten att styra verksamheten och välja huruvida barnens idéer och tankar får komma till uttryck eller ej. Aspekter som inverkar på pedagogernas förhållningssätt är tid och barngruppens storlek. Även språket visar sig ha betydelse för barnens delaktighet då det verbala språket både kan möjliggöra och hindra barnens delaktighet.

Syftet med detta arbete är att undersöka huruvida pedagoger anser att mobbning förekommer i förskolan eller inte. För att besvara mina frågeställningar används kvalitativa intervjuer som sedan analyserats och presenterats i tabellform och textform. I intervjuerna deltog tre förskollärare och en barnskötare.   Pedagogerna anser att det förekommer mobbning i förskolan. Vem som blir utsatt för mobbning går inte att generalisera men en orsak är bland annat media anser pedagogerna. Enligt pedagogerna handlar mobbning om utstuderade kränkande behandlingar bland de äldre barnen i ålder 4-5 år, medan bland yngre förskolebarn i åldern 1-3 år inte alls.     Med anledning av att mobbning börjar någonstans var det viktigt att göra denna undersökning. Resultatet pekar på att mobbning förekommer i förskolan.

Denna undersökning handlar om sex förskolepedagogers syn på den pedagogiska miljön i en Reggio Emilia inspirerad förskola. På Reggio Emilia inspirerade förskolor benämner man den pedagogiska miljön som den tredje pedagogen. Resultatet jag fått fram efter att jag gjort min studie visar att pedagogerna anser att den pedagogiska inomhusmiljön är mycket viktig när det kommer till barns lärande och meningskapande. Pedagogerna anser att miljön ska anpassas efter barnet. Den ska locka till lek, nyfikenhet och lärande. Det är viktigt med en föränderlig miljö på förskolan tycker dessa pedagoger. Även rummets utformning tycker dessa pedagoger är väsentlig. Rummet ska tala sitt tydliga språk. Tillgängligheten av materialet är en förutsättning för barns lärande situationer anser de tillfrågade pedagogerna. Miljön har med andra ord en relativt stor betydelse när det kommer till barns lärande och meningskapande i alla fall om jag tittar på de resultat jag fått fram av de sex intervjuade förskolepedagogerna på förskolan Regnbågen.