Syftet med studien är att undersöka om pedagogledda dramalekar med matematiskt innehåll kan stimulera till och skapa ett intresse för vidare utforskande av matematiska lekar, begrepp och användningsområden hos förskolebarn i deras fria lek. I bakgrunden behandlas dramapedagogik, lek, 4-5 åringens utveckling och matematik i förskolan. Studien utgår från en etnografisk arbetsmetod där följande forskarfrågor ställs: Kan dramalek stimulera barns lust och nyfikenhet till matematiskt tänkande? Hur visar det sig i sådana fall i deras fria lek? Datainsamlingen har skett genom fältobservationer vid två förskolor samt kvalitativa intervjuer med öppna frågor. Det empiriska materialet som visar sig i fältanteckningar, loggböcker och intervjuer presenteras i relation till innehållet i dramapassen. Resultatet visar att dramalek med matematiskt innehåll kan vara en bidragande del i att stimulera barnens nyfikenhet för ämnet, så att de i sin fria lek fortsatt att återupprepa och utveckla de lekar som introducerats i dramarummet. Detta presenteras genom rubrikerna Stimulerat intresse samt Matematik i den fria leken.

Syftet med utvecklingsarbetet var att fördjupa oss i hur, vi som lärare, kan arbeta språkutvecklande samt stimulera förskolebarnens språkutveckling genom att använda oss av utomhusmiljön. Utvecklingsarbetet genomfördes på två förskolor i form av ett tema kring språkutveckling, med olika språkliga aktiviteter utomhus. Under temat visade barnen stort intresse och engagemang kring de samtal och aktiviteter som genomfördes, och deras åsikter belystes kontinuerligt. Resultatet visade att samtalet och samspelet, mellan lärare-barn och barn-barn, bör ligga till grund för språkutvecklande arbete utomhus. Vi ansåg att utomhusvistelsen gjorde aktiviteterna mer levande och innehållsrika.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur leksakerna stimulerar barns lek, lärande och utveckling. För att få svar på detta samt på våra frågeställningar har vi använt oss av tio intervjuer samt deltagande observationer. De resultat vi fick från våra datainsamlingsmetoder var att leksakerna påverkar barns kognitiva, språkliga, sociala, motoriska och psykologiska utveckling.  Genom leksakerna utvecklar barnen också en personlighet samt att deras självförtroende växer i leken. De faktorer som påverkade barns val av lek var leksakens färg, form och vikt. Vi fann även att verklighetstrogna leksaker var attraktiva hos barnen samt att barnen blev influerade av vad de andra barnen lekte med. Resultatet pekar mot att personalen på förskolan har en roll att gå in och göra barnen medvetna om leksakernas möjligheter och funktioner vid olika aktiviteter. Vår slutsats av detta forskningsarbete är att alla leksaker kan bli pedagogiska i leken och bidra till ett lärande och utveckling hos barnen.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka och beskriva hur valet av barnlitteratur och bokläsning ges plats och gestaltas i vardagen på en förskola. Undersökningen genomfördes på en förskola i en mellansvensk kommun genom att semistrukturerade intervjuer genomfördes samt observationer gjordes på kommunens bibliotek. Observationerna visade på barnens delaktighet och intervjuerna upplyste om personalens förhållningssätt till barnlitteratur samt litteraturens syfte, vilket rekommenderas i Lpfö98 där det påtalas att förskolan skall arbeta för att varje barn "utvecklar sin förmåga att lyssna, berätta, reflektera och ge uttryck för sina uppfattningar". Det framkom att informanterna ansåg att barnen på förskolan har ett intresse för böcker och att barnlitteraturen fyller olika syften på förskolan. I sammanställningen av de lånade böckerna visade sig ett rikt utbud och varierande val bland olika författare. I det intervjuade arbetslaget fanns många olika tankar kring barnlitteratur. På förskolan var högläsning en daglig aktivitet och bokutbudet gav personalen och barnen en stor valfrihet.

Abstract This is a qualitative investigation through observations, to describe the teachers’ occupation while the preschool children were playing. The overall purpose of this study is to categorize the teachers’ activities according to Åm’s categories (1986) as well as relate to what the relevant studies of Roslund & Sundell (2007) and Dömötri & Hajny’s (2006) results show. The questions at issue were;   ·         What are the preschool teachers’ occupations while the children are playing outside? ·         How do the children act in the interaction with the teachers?   On the basis of this study and literature on the matter, I’ve tried to shed some light on my questions. My results show what the children and their teachers were doing during the time of the investigation. Surprisingly enough the teachers were doing more than I originally had foreseen. Such as initiating play and supporting the children during play, rather than talking to colleagues or watching the children from afar. Eventually I realized that the single most important thing for an educationalist to consider is to consciously think about and reflect on what your opinions on children and children’s play, are.   Keywords: teachers, occupation, preschool, observation / Sammanfattning Detta är en kvalitativ forskning som med hjälp av observationer undersökt vad pedagogerna gjorde under tiden som förskolebarnen lekte utomhus samt hur barnen agerade. Det övergripande syftet var att skildra de vuxnas agerande utifrån Åms kategoriseringar (1986) samt jämföra mina resultat med tidigare forskning, framför allt Roslund & Sundells enkätundersökning (2007) samt Dömötri & Hajnys kvalitativa forskningsundersökning(2006). De frågeställningar som lyfts i arbetet är;   ·         Vad gör förskolepedagogerna när barnen leker utomhus? ·         Hur agerar barnen i samspelet med pedagogerna? Utifrån undersökningen och relevant litteratur på området har jag försökt belysa mina frågeställningar. Mina resultat visar vad barnen och pedagogerna gjorde under tiden som undersökningen pågick. Förvånansvärt nog visade det sig att pedagogernas agerande överträffade mina förväntningar. Såsom att de initierade lek och stöttade barnen i lek, snarare än att uteslutande ägna sig åt sina kollegor eller iaktta barnen på avstånd. Slutligen har jag kommit fram till att jag anser att det viktigaste för en pedagog är att medvetet tänka kring och reflektera över sitt förhållningssätt till barn och barns lek. Nyckelord: pedagoger, agerande, förskola, observation

Detta är en kvalitativ studie som belyser hur verksamma pedagoger i förskolan ser på den fysiska miljön och barns inflytande. Går det att påverka barns inflytande med hjälp av den fysiska miljön på förskolan? Studiens resultat visar att de flesta av respondenterna anser att det går. Vad som mer framkommer är att förskollärare skulle kunna använda sig mycket mer av den fysiska miljön än vad de faktiskt gör. Många belyser samma sätt att använda sig av miljön för att påverka barns inflytande och det verkar som att de inte har så mycket idéer om hur de skulle kunna påverka den fysiska miljön för att främja barns inflytande. Det finns däremot pedagogiska inriktningar som fokuserar och lägger ner väldigt mycket tid och energi på den fysiska miljön. Studien visar att förskolor utan särskild inriktning kanske bör ta efter dessa specialinriktade förskolor vad gäller arbetet med och kring den fysiska miljön.

Syftet med denna studie är att undersöka och granska om och i så fall hur pedagogerna i förskolan arbetar med kulturell mångfald och interkulturell förståelse och belysa på vilket eller vilka sätt de gör det. Vi vill även granska och kartlägga hur pedagogerna använder sig av den fysiska miljön och språket på förskolorna för att gynna interkulturell förståelse. Planerar pedagogerna miljön efter perspektivet interkulturell förståelse? Vi kommer också att undersöka hur pedagogerna förhåller sig till olika kulturmöten. Med hjälp av intervjuer söker vi svar på våra problemformuleringar. Sammanfattningsvis visar vårt resultat att pedagogerna arbetar med kulturell mångfald, dock inte medvetet med interkulturell förståelse. Resultaten visar även att pedagogerna inte har hört begreppet interkulturell förståelse och att det av studien framgår att det behövs mer kunskap och kompetensutveckling inom detta område.

Vårt syfte med detta arbete är att undersöka vilka metoder pedagoger använder vid läsning och berättande för att stärka barns språkutveckling. Våra frågeställningar är följande:Hur används läsning och berättande för att stimulera barns språkutveckling?Varför använder pedagogerna sig av läsning och berättande?Hur påverkar läsmiljön läs- och berättarstunden?För att få svar på våra frågeställningar använde vi oss av kvalitativ metod genom att genomföra fyra observationer under läs-berättarstunden samt sju intervjuer med förskollärare på fyra olika förskolor.Resultatet av vår undersökning visar att pedagogerna arbetade med olika metoder vid läsning och berättande för att stärka barnens språkutveckling. Flera av pedagogerna reflekterade också över sina arbetssätt och menade att de kan bli bättre på att använda konkreta metoder.

Denna studie syftar till att se hur en pedagogisk fysisk inomhusmiljö kan se ut och om miljön påverkar barnens utveckling och lärande. Arbetet belyser hur pedagoger tänker och resonerar i denna fråga och vad tidigare forskning har kommit fram till.   Pedagogernas tankar om den fysiska inomhusmiljön dokumenterades genom frågeformulär med öppna frågor och telefonintervjuer för en mer djupgående analys av den viktiga konstruktionsleken.   Ur svaren på frågorna framgår det att alla pedagoger anser att den fysiska inomhusmiljön är oerhört viktigt ur pedagogisk synvinkel, men att det finns en del svårigheter att få miljön så bra som man kan önska. Detta beror bland annat på små lokaler, mycket barn och dålig ekonomi. Kunskapen om miljöns betydelse gör däremot att fantasin flödar och uppfinningsrikedomen utnyttjas för att få till en så väl fungerande fysisk inomhusmiljö som möjligt.   Resultatet visar att pedagogernas tankar om miljön bekräftas av tidigare forskning, men tyvärr stannar denna kunskap många gånger hos pedagogerna. De som har det yttersta ansvaret för att förskolans lokaler är ordentligt ändamålsenliga, kommunen, utnyttjar inte denna kunskap när det gäller planering av barngruppers storlek, ekonomiska medel till material eller vid nybyggnation. / The purpose of this study is to investigate how an educational physical indoor environment can be constructed and also to examine whether the environment affects children's development and learning. The study presents both previous research and illustrates the pre-school teachers' thoughts on the environment's effect on children's learning.   The study was conducted using both an open-question questionnaire, and through interviews, to provide for an in-depth analysis of the important play of construction.   The answers revealed that all pre-school teachers consider the physical indoor environment to be enormously important from a pedagogical perspective (point of view). The pre-school teachers stated that too small rooms, large number of children in the groups and lack of funding, were factors that prevented them from creating an ideal indoor environment. However, their understanding of the importance of the indoor environment prompted them to use their fantasy and creativity to get the best physical indoor environment as possible.   Previous research confirms the educationalists' opinions on the importance of the indoor environment. This knowledge unfortunately seems to rest with the pre-school teachers and is not considered when deciding on the number of children in the day-care groups, financial means for material or when building new day-care centres.

This is an essay about children and stress. As the author of this essay I have focused on how educators perceive today's large groups of children and if they feel that children are stressed. To make this work possible, I have performed three interviews whit two teachers and a special educator. I have also visited a kindergarten in order to make two observations. The purpose of this essay is that you as a reader should get a picture of how today's educators see the large groups of children, and if the child is experiencing stress.