Titel: Uterummet som kunskapskällaFörfattare: Jeanette Bergman & Carina KarlssonSyftet med denna undersökning är att få kunskap om hur pedagoger på olika förskolor tänker kring uterummet. Vidare är syftet att se hur pedagogerna ser på att bedriva verksamheten ute och om de använder sig av uterummet i undervisningssyfte. Uterummet kan ses som en möjlig tillgång både för lärande och för att stärka hälsan. Hur uppfattar de pedagoger som vi intervjuat detta? Ser de uterummet som en möjlighet för att upptäcka och uppleva olika känslor som nyfikenhet, trygghet, upptäckarlust och inspiration? I klassrummet har lärarna lätt att använda sig av de pedagogiska hjälpmedel som finns. Tillgångarna i utemiljön har många pedagoger svårt att se och använda (Dahlgren & Szczepanski, 1991). För att undersöka detta har vi gjort fyra kvalitativa intervjuer och observationer på förskolor och en skola Vilket resulterade i att alla vi intervjuade var positiva till att vara ute, men att de ofta kände en begränsning i sina kunskaper och i sin fantasi i vad de kunde göra i uterummet. De intervjuade ser att det är mindre konflikter mellan barnen när de vistas i uterummet. Koncentrationen påverkas till det bättre både hos barn såväl hos pedagoger efter en utevistelse. Många nämner att planeringstiden är viktig men att den ofta försvinner i verksamheten på grund av personalbrist och andra åtaganden som pedagogerna har.Nyckelord: Förskolor, Kunskapskälla, Uterummet, Utomhuspedagogik

No description available.

Cooperation with guardians in multicultural preschools - A qualitative study of four educators’ ideas about cultural diversity and its impact on cooperation Author: Mathilda Eddestål Mentor: Åsa Arketeg Term: Fall 2016 Abstract: The purpose of this study is to research educator’s communication strategies in multicultural schools, based on whether the educator’s weights in the multicultural background of the child’s guardian(s) in the cooperation process. My research questions are: - What communication strategies have educators to achieve cooperation with the guardians? - In what way is the cultural background of the guardian being considered by the guardians in cooperation? To answer these questions, I have made a qualitative study with semi-structural interviews as a method, which are completed with educators working in multicultural pre-schools. A conclusive finding of this study shows that there is no clear assertive view about whether the educator should or should not take heed of a guardian’s multicultural background. Taking the full span of this study into consideration, I would argue that educators puts great effort to emphasize the structural boundaries of their institution and trying to communicate this to the child’s guardians. However, time and resource constraints limits this effort to a formal directive, rather than a pragmatic execution. The end results gathered from this study is that this specific area should get a lot more attention from managers to give educators the chance to reach the goal marker considering their mission to cooperate with the child’s guardians in an intercultural way.

Bakgrund: Anledningen till att detta arbete skrivits är för att barns säkerhet och trygghet alltid är ett aktuellt ämne. Det har visat sig att förskolor ibland brustit i sin skyldighet att rapportera misstanke om att barn far illa. Syfte: Denna studie behandlar hur personalen i förskolan hanterar misstanke om att ett barn far illa och eventuell problematik i samband med detta. Metod: Kvalitativa intervjuer med pedagoger i förskolans verksamhet. Vi har använt oss av den hermeneutiska tolkningsläran, Max Webers idealtyper samt delvis språkanalys. Resultat: Vi har kommit fram till att personalens agerande vid misstanke om att barn far illa grundar sig mycket i samtal med kollegor och chefer. Vad som inverkar på huruvida det blir en orosanmälan eller inte har i undersökningen visat sig vara bland annat allvarlighetsgraden. Även pedagogens känslor i samband med detta påverkar anmälningsbenägenheten. I studien har det visat sig att respondenter upplever en rad olika problem när det finns misstanke om att barn far illa och hantering av detta. Samtliga deltagare uttryckte svårigheter men inte alla hade förslag på lösningar. De vanligaste lösningarna som nämndes var bland annat möjligheten till anonymitet för att minska känslan av otrygghet. Andra svar på hur man kunde göra det mindre problematiskt och öka sin medvetenhet var utbildning såväl som fortbildning.

<p><strong> </strong></p><p><strong>Sammanfattning</strong></p><p><strong>Titel: </strong>Styrning med målkonflikter i kommunala organisationer </p><p><strong>Författare: </strong>Agneta Ekelund</p><p><strong>Handledare:</strong> Marita Blomkvist</p><p><strong>Nyckelord:</strong> Målstyrning, förskolor, otydliga mål, förvaltning, kommun.</p><p><strong>Problemformulering:</strong> Vilka styrmetoder använder kommunala organisationer där det kan finnas konflikter mellan olika mål, och vad i styrningen skiljer mellan organisationer inom samma bransch? </p><p><strong>Teorier: </strong>Olika teorier tas upp som ligger till grund för den undersökning som valts att göras. De grundläggande teorierna som presenteras med denna uppsats är målformulering, målkonkurrens och styrmetod. De organisationer och mål som presenteras i denna uppsats är Halmstads kommun, Laholms kommun samt de nationella styrdokumenten för den svenska förskolan (Lpfö 98).</p><p><strong>Metod: </strong>För att undersöka om målkonflikter finns inom kommunala organisationer har denna uppsats skrivits med en abduktiv ansats. Detta har gjorts genom att jag har samlat in kunskaper. Det innebär att det har valts att göra en fallstudie- och datainsamlingsmetod i form av intervjuer och dokument. </p><p><strong>Empiri: </strong>Fakta presenteras den som har kommit fram under intervjuer med representanter från Halmstads och Laholms kommuner. Den svenska förskolan presenteras samt hur den offentliga styrningen sker.</p><p><strong>Analys: </strong>I den analyserande delen kopplas teorin samman med det som har tagits fram genom intervjuer och de dokument som har samlats in. Presentation av denna analys sker genom matriser. </p><p><strong>Slutsatser: </strong>Utifrån denna undersökning dras slutsatser som t.ex. av alla de styrmetoder som framställdes i teorin är de två starkaste i detta fall profession och budget. Vidare har det framkommit att målen anses vara övergripande och oklara. Genom detta kan det påvisas att det finns indikationer på att målkonflikter föreligger.</p>

<p>Syftet med den här rapporten är att jag vill ta reda på hur många förskolor det finns i en kommun som jobbar med teknik. Sammanlagt var det 18 förskolor som deltog. Av dem var det 10 som ansåg att de jobbar med teknik. Många av förskolorna som svarade ansåg att det var viktigt att jobba med teknik på förskolan.</p>

Sammanfattning Titel: Styrning med målkonflikter i kommunala organisationer  Författare: Agneta Ekelund Handledare: Marita Blomkvist Nyckelord: Målstyrning, förskolor, otydliga mål, förvaltning, kommun. Problemformulering: Vilka styrmetoder använder kommunala organisationer där det kan finnas konflikter mellan olika mål, och vad i styrningen skiljer mellan organisationer inom samma bransch?  Teorier: Olika teorier tas upp som ligger till grund för den undersökning som valts att göras. De grundläggande teorierna som presenteras med denna uppsats är målformulering, målkonkurrens och styrmetod. De organisationer och mål som presenteras i denna uppsats är Halmstads kommun, Laholms kommun samt de nationella styrdokumenten för den svenska förskolan (Lpfö 98). Metod: För att undersöka om målkonflikter finns inom kommunala organisationer har denna uppsats skrivits med en abduktiv ansats. Detta har gjorts genom att jag har samlat in kunskaper. Det innebär att det har valts att göra en fallstudie- och datainsamlingsmetod i form av intervjuer och dokument.  Empiri: Fakta presenteras den som har kommit fram under intervjuer med representanter från Halmstads och Laholms kommuner. Den svenska förskolan presenteras samt hur den offentliga styrningen sker. Analys: I den analyserande delen kopplas teorin samman med det som har tagits fram genom intervjuer och de dokument som har samlats in. Presentation av denna analys sker genom matriser.  Slutsatser: Utifrån denna undersökning dras slutsatser som t.ex. av alla de styrmetoder som framställdes i teorin är de två starkaste i detta fall profession och budget. Vidare har det framkommit att målen anses vara övergripande och oklara. Genom detta kan det påvisas att det finns indikationer på att målkonflikter föreligger.

Syftet med den här rapporten är att jag vill ta reda på hur många förskolor det finns i en kommun som jobbar med teknik. Sammanlagt var det 18 förskolor som deltog. Av dem var det 10 som ansåg att de jobbar med teknik. Många av förskolorna som svarade ansåg att det var viktigt att jobba med teknik på förskolan.

Syftet med den här studien var att undersöka förskollärares upplevda arbetstillfredsställelse. Med avseende på den upplevda arbetstillfredsställelsen undersöktes skillnader mellan kommunala och fristående förskolor. Studiens teoretiska utgångspunkt är tagen ur Maccoby’s motivationsmodell. Undersökningen genomfördes på 17 olika förskolor i en svensk kommun med hjälp av en webbaserad enkät. Enkäten riktade sig till utbildade förskollärare på nio kommunala respektive åtta fristående förskolor. I undersökningens resultat visade det sig att de flesta förskollärarna var tillfredsställda med sitt arbete. Majoriteten upplevde sitt arbete som meningsfullt och många angav att de kände glädje i sitt arbete med barnen. I kontrast till detta uttryckte förskollärarna även negativa aspekter beträffande sitt arbete. De negativa aspekterna var till exempel låg lön, stress på arbetsplatsen och stora barngrupper. I undersökningens analys framträdde markanta skillnader mellan kommunala och fristående förskolor. I nästan alla enkätfrågor uppvisade deltagande förskollärare från fristående förskolor ett mer positivt resultat angående arbetstillfredsställelsen än de från kommunala förskolor. Med hänsyn till den upplevda arbetstillfredsställelsen och de omnämnda negativa aspekterna, gick det att dra slutsatsen att det är viktigt att satsa på förskolan eftersom det finns behov av förändring i verksamheterna.

Läsning och litteratur har stor betydelse för barns språkutveckling. Just under åren i förskolan sker en avgörande utveckling av barns språk visar forskning. För att få reda på hur läsning och litteratur prioriteras i förskolan har ett antal förskollärare på olika förskolor intervjuas och ett antal förskolors läsmiljöer har observerats och dokumenterats. Frågeställningarna handlar om hur läsning och andra aktiviteter med anknytning till litteratur förekommer i förskolan, vilka faktorer som påverkar hur läsningen sker och hur böckerna är placerade och hur läsmiljön är utformad.  Studien visar att många faktorer påverkar på vilket sätt och hur ofta läsning sker. Resultatet visar också att det är stora skillnader mellan förskolors läsmiljöer. Det framgår att det finns en skillnad mellan å ena sidan förskollärarnas engagemang och ambitioner som kommer fram i intervjuerna och å andra sidan hur verkligheten ser ut i respektive förskolas läsmiljö.