<p>Avtal om kundspecifik programvara hamnar ofta i gränslandet mellan köp och tjänst, och mellan överlåtelse och upplåtelse, det är därför tveksamt om köplagen är tillämplig på sådana avtal. Frågan om köplagens tillämplighet har betydelse för säljarens ansvar för fel i leveransen. I denna uppsats utreds i vilka situationer standardavtal och lagar är tillämpliga på avtal rörande kundanpassad programvara, och vad det har för betydelse för vilka fel som skall omfattas av leverantörens ansvar. I uppsatsen undersöks också hur handelsbruk och sedvänja påverkar avtalet och vad som kan anses utgöra handelsbruk och sedvänja. Felansvaret i standardavtalen är i flera fall begränsat till avvikelser från avtalad specifikation, något som kan vara problematiskt om köparen inte förstår t.ex. kravspecifikationen, som är en viktig del av avtalet. Ett annat problem är att kravspecifikationen ofta fastställs först efter avtalets undertecknande. För att fastställa vad som är ett väl avvägt felansvar är utgångspunkten en situation där köpare och säljare är lika välinformerade och lika starka förhandlingsmässigt.</p>

<p>I dagsläget förmedlar fastighetsmäklare sedan ett antal år tillbaka ett stort utbud av sidotjänster, då det finns en stark efterfrågan från kunder att få sådana tjänster förmedlade av mäklare i samband med en fastighetsaffär. Denna undersökning riktar in sig på fastighetsmäklares förmedling av tjänsterna besiktning och försäkring för dolda fel. Enligt nuvarande fastighetsmäklarlag är det inte tillåtet för mäklare ta ersättning för att förmedla sidotjänster som kan anses vara förtroenderubbande. Det innebär att mäklare idag lägger ner tid och arbete på att marknadsföra dessa tjänster åt tjänsteaktörer utan att få betalt för det. I det förslag till en ny fastighetsmäklarlag som Fastighetsmäklarutredningen har lämnat ska dock det generella förbudet mot förtroenderubbande verksamhet avskaffas och fastighetsmäklare ska få möjlighet att ta betalt utav sina samarbetspartners för förmedling av deras tjänster. Utifrån stundande förändring uppstår frågan om huruvida en lagändring kommer att påverka fastighetsmäklares förmedling av besiktning respektive försäkring för dolda fel. En annan fråga som uppkommer i anslutning till ovanstående fråga är vem som kommer gynnas mest av en sådan lagändring och om ansvarsfördelningen mellan mäklare, kund och tjänsteaktör kommer att påverkas av en lagändring. Med tanke på att tjänster som besiktning och försäkring för dolda fel är starkt kopplade till kundens upplevda risk och trygghet, uppstår även frågan om vad som påverkar dessa faktorer. Denna studie tyder på att den nya fastighetsmäklarlagen kan leda till att mäklare kommer att lägga ner mer tid och fokus på förmedling av sidotjänster, som därför kan tänkas öka i kvalitet gentemot kunden. Det finns därmed också en risk att mäklare tappar fokus från sin kärntjänst, som då kan få en försämrad kvalitet, vilket dock motverkas av att mäklare lever på sitt rykte. När det gäller frågan om ansvarsfördelning pekar undersökningen på att fastighetsmäklare inte heller med den nya fastighetsmäklarlagen kommer att ansvara för innehållet i sidotjänsterna, utan detta ansvar ligger på tjänsteaktörerna. Däremot kan mäklarens ansvar för att förmedla korrekt information till kunden, samt att rekommendera seriösa och kompetenta tjänsteaktörer, tänkas få större betydelse. På frågan om vem som kommer gynnas mest av en lagändring visar undersökningen på att det är tjänsteaktörerna som har mest att vinna på en ny fastighetsmäklarlag, då incitamenten för mäklare att sälja in deras tjänster till kunder ökar. Beträffande kundens upplevda risk och trygghet verkar det som att både besiktning samt försäkring för dolda fel bidrar till minskad upplevd risk samt ökad trygghet vid en fastighetsaffär.</p>

Avtal om kundspecifik programvara hamnar ofta i gränslandet mellan köp och tjänst, och mellan överlåtelse och upplåtelse, det är därför tveksamt om köplagen är tillämplig på sådana avtal. Frågan om köplagens tillämplighet har betydelse för säljarens ansvar för fel i leveransen. I denna uppsats utreds i vilka situationer standardavtal och lagar är tillämpliga på avtal rörande kundanpassad programvara, och vad det har för betydelse för vilka fel som skall omfattas av leverantörens ansvar. I uppsatsen undersöks också hur handelsbruk och sedvänja påverkar avtalet och vad som kan anses utgöra handelsbruk och sedvänja. Felansvaret i standardavtalen är i flera fall begränsat till avvikelser från avtalad specifikation, något som kan vara problematiskt om köparen inte förstår t.ex. kravspecifikationen, som är en viktig del av avtalet. Ett annat problem är att kravspecifikationen ofta fastställs först efter avtalets undertecknande. För att fastställa vad som är ett väl avvägt felansvar är utgångspunkten en situation där köpare och säljare är lika välinformerade och lika starka förhandlingsmässigt.

I dagsläget förmedlar fastighetsmäklare sedan ett antal år tillbaka ett stort utbud av sidotjänster, då det finns en stark efterfrågan från kunder att få sådana tjänster förmedlade av mäklare i samband med en fastighetsaffär. Denna undersökning riktar in sig på fastighetsmäklares förmedling av tjänsterna besiktning och försäkring för dolda fel. Enligt nuvarande fastighetsmäklarlag är det inte tillåtet för mäklare ta ersättning för att förmedla sidotjänster som kan anses vara förtroenderubbande. Det innebär att mäklare idag lägger ner tid och arbete på att marknadsföra dessa tjänster åt tjänsteaktörer utan att få betalt för det. I det förslag till en ny fastighetsmäklarlag som Fastighetsmäklarutredningen har lämnat ska dock det generella förbudet mot förtroenderubbande verksamhet avskaffas och fastighetsmäklare ska få möjlighet att ta betalt utav sina samarbetspartners för förmedling av deras tjänster. Utifrån stundande förändring uppstår frågan om huruvida en lagändring kommer att påverka fastighetsmäklares förmedling av besiktning respektive försäkring för dolda fel. En annan fråga som uppkommer i anslutning till ovanstående fråga är vem som kommer gynnas mest av en sådan lagändring och om ansvarsfördelningen mellan mäklare, kund och tjänsteaktör kommer att påverkas av en lagändring. Med tanke på att tjänster som besiktning och försäkring för dolda fel är starkt kopplade till kundens upplevda risk och trygghet, uppstår även frågan om vad som påverkar dessa faktorer. Denna studie tyder på att den nya fastighetsmäklarlagen kan leda till att mäklare kommer att lägga ner mer tid och fokus på förmedling av sidotjänster, som därför kan tänkas öka i kvalitet gentemot kunden. Det finns därmed också en risk att mäklare tappar fokus från sin kärntjänst, som då kan få en försämrad kvalitet, vilket dock motverkas av att mäklare lever på sitt rykte. När det gäller frågan om ansvarsfördelning pekar undersökningen på att fastighetsmäklare inte heller med den nya fastighetsmäklarlagen kommer att ansvara för innehållet i sidotjänsterna, utan detta ansvar ligger på tjänsteaktörerna. Däremot kan mäklarens ansvar för att förmedla korrekt information till kunden, samt att rekommendera seriösa och kompetenta tjänsteaktörer, tänkas få större betydelse. På frågan om vem som kommer gynnas mest av en lagändring visar undersökningen på att det är tjänsteaktörerna som har mest att vinna på en ny fastighetsmäklarlag, då incitamenten för mäklare att sälja in deras tjänster till kunder ökar. Beträffande kundens upplevda risk och trygghet verkar det som att både besiktning samt försäkring för dolda fel bidrar till minskad upplevd risk samt ökad trygghet vid en fastighetsaffär.

<p>The Duke storage has been developed as a dedicated driver for the storage ring based free-electron lasers (FEL) and a high flux Compton gamma-ray source, the High Intensity Gamma-ray Source. The storage ring can be operated from about 250 MeV to 1.2 GeV, which can produces FEL lasers over a wide range of wavelengths and gamma-rays with a tunable energy from 1 MeV to 100 MeV. The Duke light source facility conducts world-class researches across a wide range of scientific disciplines and technological applications.</p><p> In a storage ring, beam instabilities can cause a signifcant degradation in machine performance. In the Duke storage ring, coupled-bunch instabilities (CBIs) are the main source which limit ultimately achievable beam current in multi-bunch operations. In order to to suppress CBIs in the Duke storage, we developed a bunch-bybunch longitudinal feedback (LFB) system which is based on a field programmable gate array (FPGA) embedded system. During the design and implementation of the LFB system, several novel methods and techniques are developed in numerical analysis of feedback control and kicker cavity design/fabrication. High current are realized at low energies by using the LFB system. In addition, after the successful commissioning of the LFB system, a analog transverse feedback (TFB) system has been upgraded to a digital one using the same technique as the LFB system. </p><p>The LFB system has been routinely operated for HIGS. Additional,the LFB and TFB feedback systems become an useful diagnostic tools in researches of electron beam dynamics, FEL lasing process, and background of HIGS. The control of CIBs in different operation modes are studied using the feedback system. Furthermore, based on the TFB system, a novel bunch cleaning method has been developed to reduce the background of gamma-ray.</p> / Dissertation

Techn. Universiẗat, Diss., 2002--Darmstadt.

No description available.

Detta arbete kommer att behandla olika typer av fel och störningar som påverkar ett byggprojekt. Byggprocessen i sig involverar många aktörer som måste samarbeta för att nå uppsatta mål och därmed hålla sluttiden. Från det att byggherren har tagit ett beslut att starta ett byggprojekt till att byggprojektet nått sin slutliga fas ställs det krav på alla aktörer. I byggprojektets tre olika skeden – program, projektering och produktion – uppstår olika typer av fel och störningar som påverkar byggprojektet negativt. Det uppstår alltid komplikationer när ett husbygge skall utföras pga. ett komplicerat samspel mellan olika parter, personer och företag. För att kunna förstå hur fel och störningar påverkar dagens byggprocess har det gjorts litteraturstudie. Litteraturstudierna har därefter kompletterats med intervjuer med platschefer hos NCC AB. Detta gjordes med avsikten att kunna jämföra teorin med verkligheten. Överensstämmer verkligheten med teorin eller är det stora skillnader mellan dessa två. Grunden för ett lyckat byggprojekt är oftast en väl genomförd planering. Byggbranschen har som helhet en dålig planeringsnivå. Planeringen görs för att kunna minimera fel och störningar. Intervjuerna som gjorts har visat att trots en god planering är inget projekt helt felfritt. Det dyker nästan alltid upp något som måste ändras, tilläggas eller tas bort. Nyckelord: fel, störningar, byggprojekt, byggstyrning, byggprocessen, undersökning, produktionsplanering. / This paper will address different types of faults and disturbances that affect a building project. The construction process itself involves many participants who must cooperate in order to reach the set goals and thus keep the end time. From the time the developer has taken a decision to start a construction project until the construction project reached its final stage each participant has requirements to fulfil. In the three different stages of the construction project – planning, pre-construction and construction – different types of faults and disturbances occurs that affect the project negatively. There are always complications when a building project must be carried out on the basis of a complex interaction between different parties, people and companies. There have been done literature studies in order to understand how faults and disturbances affect today’s construction process. The literature studies have then been supplemented by interviews with site managers at NCC AB. This was done with the intention to be able to compare the theory with reality. Does the reality match with the theory or are there major differences between these two. The foundation for a successful construction project is usually a well-conducted planning. The construction industry as a whole has a bad planning level. The planning is done in order to minimize faults and disturbances. The interviews carried out have shown, despite a good planning, that no project is completely flawless; there is almost always something that needs to be changed, added or removed. Keywords: faults, disturbances, construction projects, construction management, construction process, investigation, production planning.

Fallet om Prosolvia ledde till det största skadeståndet som någonsin utfärdats i svensk domstol. Orsaken var att revisorn för bolaget inte hade rapporterat om väsentliga osäkerheter och felaktigheter i den finansiella rapporten trots att dessa förelåg. Detta ledde till att Prosolvia senare ansökte om konkurs. När ett bolag går i konkurs inom 12 månader från senaste räkenskapsåret och revisorn inte utfärdar en fortlevnadsvarning gör revisorn ett typ II-fel. Trots risken för skadestånd uppstår typ II-fel frekvent vilket visar på svårigheten och komplexiteten med fortsatt drift-bedömningen för revisorer. Tidigare studier har undersökt vad som kan tänkas påverka uppståndelsen av typ II-fel. Denna studie utökar forskningen genom att undersöka om revisorns kön, klientens bransch och ortens storlek påverkar sannolikheten av att revisorn gör ett typ II-fel samt studerar sambandet mellan finansiell stress och typ II-fel från revisorers perspektiv. Studien har skett med hjälp av ett kvantitativt tillvägagångssätt och analys. Enbart svenska onoterade bolag har använts för undersökningen. De bolag som utgör studiens dataunderlag har vidare haft sin senaste årsredovisning 2018, konkursen har varit inledd inom 12 månader från senaste räkenskapsår och en årsredovisning med revisionsberättelse har funnits tillgänglig. Resultaten indikerar på att vissa branscher påverkar sannolikheten av att revisorn gör ett typ II-fel samt att det finns väsentliga skillnader vad gäller finansiellt stressade bolag i revisorns fortsatt drift-bedömning. För räkenskapsåret 2018 hade 76 procent av bolagen som inlett konkurs inom 12 månader från senaste räkenskapsåret en revisor som gjort ett typ II-fel, vilket tyder på låg revisionskvalité överlag. Detta är något som måste förbättras i hopp om att förhindra och undvika fall, så som Prosolvia, från att upprepas. Studien bidrar till nuvarande forskning genom en holistisk vy av fortsatt drift-problematiken i en svensk kontext för helåret 2018, samt möjliggör för ytterligare forskning inom typ II-fel genom jämförelse med fler år. Studiens resultat ger vidare en ökad insikt kring typ II-fel, vilket kan assistera revisorer och revisionsbyråer i praktiken, men även myn-digheter eller likvärdiga regelsättare att förbättra fortsatt drift-rapporteringen. Det kan på så vis förbättra revisionskvalité vilket i sin tur gynnar samhället och näringslivet.

Intermittent faults/errors are infamous for being among the most challenging errors to diagnose. It is estimated that more than 80% of the total number of errors in real systems are intermittent errors. Previous research on intermittent errors suggests that they are the prelude to permanent faults. There seems to be a vast knowledge gap in general regarding intermittent errors, both in academia and industry. The term "No Fault Found" might have ingrained a culture of acceptance regarding faults that intermittent errors might cause. This master thesis aims to develop a generic algorithm for diagnostics of intermittent errors that allows for the early isolation of failing sensors, especially at the end of their life spans. It is desirable that Scania can identify intermittent errors efficiently to save maintenance costs and keep customer satisfaction high. Multiple intermittent error detection and diagnostics methods have been produced and tested through simulations in MATLAB. The results suggest that the most important factors when introducing algorithms for intermittent error detection are the sensors' self-diagnostic capabilities and their communication protocol. The developed algorithms can be used for efficient fault isolation, obtaining valuable data for research, and triggering Diagnostic Trouble Codes (DTCs) when the impact of the errors is too significant, which allows for proactive replacement. If the algorithms are introduced as suggested in this master thesis, the knowledge gap can be filled. Consequently, Scania can use the increased knowledge to further improve the algorithms for better detection of intermittent errors and increase the overall performance of Scania vehicles. / Intermittenta fel definieras som fel som ”kommer och går” i ett maskinsystem under dess livslängd och de har ett rykte att vara bland de svåraste felen att diagnostisera. Fel av intermittent karaktär existerar ofta oupptäckta trots att det har uppskattats att mer än 80% av det totala antalet fel i komponenter är intermittenta fel. Tidigare forskning om intermittenta fel tyder på att intermittenta fel, över tid, i princip alltid leder till permanenta fel.  Det verkar dessutom finnas en stor kunskapslucka angående effekten och systempåverkan av intermittenta fel, både inom den akademiska världen och i näringslivet. Vidare kan termen "Inget fel hittats" ha skapat en acceptans-kultur gällande fel i komponenter som intermittenta fel kan ha orsakat.  Detta examensarbete syftar till att utveckla en allmän algoritm för diagnostik av intermittenta fel. Algoritmen ska möjliggöra tidig identifiering av sensorer som håller på att gå sönder eller om de intermittenta felen orsakar för stor systempåverkan, vilket är speciellt viktigt i slutet av sensorernas livslängder. Det är önskvärt att Scania effektivt kan identifiera komponenter med intermittenta fel för att spara underhållskostnader och för att hålla kundnöjdheten hög. Flera intermittenta feldetektering- och diagnostikmetoder har utvecklats och testats med hjälp av simuleringar i MATLAB och Simulink.  Tre sensorer studerades i detta examensarbete. Sensorerna var avgasmottryck sensorn, hög temperatur sensorn och NOx-sensorn. Avgasmottryck sensorn var en analog sensor medan hög temperatur- och NOx sensorn var digitala sensorer. Dessutom hade alla sensorer olika kommunikationsprotokoll och självdiagnostik möjligheter.  För att effektivt kunna utveckla algoritmen kartlades all relevant diagnostik hos de tre sensorerna för att kunna avgöra vilken typ av fel som inte upptäcks av dagens diagnostik. Detta gjordes bland annat genom att studera interna Scania dokumentation och genom att intervjua dem ingenjörer som var ansvariga för den specifika sensorn. De utvecklade algoritmerna fokuserade på att diagnosera dem typer av fel som inte riktigt fångades upp av dagens diagnostik.  Under examensarbetets gång identifierades tre kunder av algoritmen, alla med olika krav och önskemål på vad algoritmen ska leverera. Den första kunden är verkstadsarbetaren. De vill att algoritmen ska ge tydliga instruktioner gällande hur det upptäckta felet ska repareras. Den andra kunden av algoritmen är utvecklingsingenjörerna hos Scania. De vill ha statistik och information från algoritmen som kan användas för att få mer kunskap om intermittenta fel. Den kunskapen skulle kunna användas för att utveckla algoritmerna samt för att göra design ändringar i motorn eller sensorerna för att minska förekomsten av intermittenta fel. Den sista kunden av algoritmen är de lagstiftande myndigheterna. De vill att algoritmerna ska varna föraren av lastbilen om intermittenta fel hittas som kan påverka utsläppen samt om säkerheten har blivit försämrad. Alla dessa kunder togs hänsyn till när algoritmerna utvecklades.  Resultaten tyder på att de viktigaste faktorerna att ta i beaktande vid utveckling av algoritmer för intermittent fel diagnostik är sensorns självdiagnostik och kommunikationsprotokoll. Vidare tyder resultatet från litteraturstudien att de signal symptom som intermittenta fel kan orsaka är toppar och dalar, oscillation, offset, dämpning, överkänslig signal status nedgradering, ingen signal eller maximum/minimum signal. Orsakerna till dessa symptom varierar mellan lösa/glappande kontakter i lödfogen eller kablaget, komponent åldring, oxidation, fukt, läckage eller föroreningar. Ingen ensam algoritm kan detektera alla dessa möjliga symptom i sensorns signaler, därför utvecklades fem olika detektionsmetoder, varje detektionsmetod kan upptäcka olika typer av fel. Tyvärr utvecklades inga detektionsmetoder som kunde hitta intermittenta offset eller dämpningar.  Om algoritmerna implementeras på det sättet som föreslagits i detta examensarbete kan kunskapsluckan fyllas och alla kunder av algoritmen kommer att bli nöjda. Detta görs genom effektiv felisolering, insamling av värdefull information och generering av felkoder om de intermittenta felens påverkan är för stor eller om sensor håller på att gå sönder. Detta skulle möjliggöra proaktiv reperation eller utbyte av sensorer som är på väg att gå sönder. Insamlingen av information rörande intermittenta fel kan Scania använda för att öka kunskapen för att ytterligare förbättra algoritmerna för bättre detektion av intermittenta fel, vilket skulle resultera i ökad prestanda för alla Scania fordon.