Submitted by Geyciane Santos (geyciane_thamires@hotmail.com) on 2015-05-21T14:08:32Z No. of bitstreams: 1 Dissertação - Adan Renê Pereira da Silva.pdf: 1492163 bytes, checksum: e5eb1b91be90f645b7ccb1cf251837b1 (MD5) / Made available in DSpace on 2015-05-21T14:08:32Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Dissertação - Adan Renê Pereira da Silva.pdf: 1492163 bytes, checksum: e5eb1b91be90f645b7ccb1cf251837b1 (MD5) Previous issue date: 2014-05-02 / Manacapuru is a city in the Amazon, northern Brazil, located 84 km from the capital, on the left bank of the Solimões river. In this county, on the last weekend of August, there is the “Festival de Cirandas de Manacapuru”, in three nights, each being a presentation of sieves: “Flor Matizada”, “Guerreiros Mura” and “Tradicional”. The present study aimed to investigate the identity construction of cirandeiros this party, regarded as the biggest festival of the state of Amazonas sieves. For this, we started with the identity category of Social Psychology, understanding this concept in the context of the popular festival which is the sieve, which entailed locating it in their specificity: rivalry, artistic creation and modes of participation in party while Cirandeiro. Qualitative research was carried out semi-structured interviews with nine participants, three representatives from each sieve. The audio recording obtained were transcribed with the permission of the participants and obtained approval from the Ethics Committee (the research was approved as 191 905 Opinion of 25/01/13), and participant observation (ethnography) was conducted, and literature review document analysis. The method of analysis of the interviews was content analysis, as proposed by Bardin (1979). Allied to it, we used data obtained through participant observation and document analysis, which helped to clarify the meaning of the information. The material allowed us to elaborate the following categories: general versus sieves my sieve; the sieve and cirandeiros: life stories that intertwine in a world of multiple meanings pleasurable; the sieve in the present: a category of identity; the external view as a "booster " of the identity category itself; concepts attributed to other sieves - "with-live "and "respect", but not to be there; which renews the impossibility of changing an association to another; where the possibility of "abandonment" sieve is seen as a possibility of pain. Thus, this research contributes to understanding the construction of identities in cultural contexts, especially the Amazon, since there is an overlap between identity of being that is defined by you and which is to be defined by others and which is defined in the other , characterized as social identity and identity - metamorphosis. / Manacapuru é uma cidade do interior do Amazonas, região norte do Brasil, localizada a 84 km da capital, à margem esquerda do Rio Solimões. Neste município, sempre no último fim de semana de agosto, ocorre o Festival de Cirandas de Manacapuru, em três noites, sendo cada uma delas de apresentação de uma das cirandas: Flor Matizada, Guerreiros Mura e Tradicional. A presente pesquisa objetivou investigar a construção da identidade dos cirandeiros dessa festa, tida como o maior festival de cirandas do estado do Amazonas. Para isso, partiu-se da categoria identidade da Psicologia Social, entendendo esse conceito no contexto da festa popular que é a ciranda, o que implicou localizá-la em suas especificidades: rivalidade, criação artística e modos de participação na festa enquanto cirandeiro. A pesquisa qualitativa foi realizada a partir de entrevistas semiestruturadas, com nove participantes: três representantes de cada ciranda. Os áudios obtidos mediante gravação foram transcritos, com a permissão obtida dos participantes e aval do Comitê de Ética (a pesquisa foi aprovada, conforme parecer 191.905, de 25.01.13), além de ter sido realizada observação participante (etnografia), revisão bibliográfica e análise documental. O método de análise das entrevistas foi a Análise de Conteúdo, conforme proposta de Bardin (1979). Aliada a ela, foram utilizados os dados obtidos por meio da observação participante e análise documental, que ajudaram a aclarar o sentido das informações. O material obtido permitiu elaborar as seguintes categorias: cirandas em geral versus a minha ciranda; a ciranda e os cirandeiros: histórias de vida que se entrelaçam em um mundo de múltiplas significações prazerosas; a ciranda no presente: uma categoria de identidade; a visão externa como “reforçador” da própria categoria identitária; conceitos atribuídos às outras cirandas – “con-viver” e “respeitar”, mas não de lá ser; onde se renova a impossibilidade da mudança de uma agremiação para outra; em que a possibilidade de “abandono” da ciranda é vista como possibilidade de dor. Assim, esta pesquisa colabora para a compreensão da construção de identidades em contextos culturais, especialmente dos amazônicos, uma vez que há uma imbricação entre identidade do ser que se define por si e do ser que é definido pelos outros e que se define nos outros, caracterizando-se como identidade social e identidade-metamorfose.

Excerpt: Appalachia is a storied land. Every place within the region has its own story, and virtually every person who has spent a significant amount of time in a specific Appalachian place has been affected by—indeed, has become part of—that story.

Excerpt: A Other acclaimed masters of the spoken word scheduled to appear at this year’s Festival include David Novak, Minton Sparks, Joseph Bruchac, Milbre Burch, and Jackson Gillman. Each year the Festival seeks to represent storytelling from a range of cultural traditions, and this year is no exception. Rev. Robert Jones and Diane Ferlatte will present stories and music relating African American experience, while Festival attendees may also see and hear performances by Yiddish storyteller Shonaleigh, Chinese American storyteller and musician Charlie Chin, and Brazilian performance artist Antonio Rocha. Several special events will be held in Anyone who shares an appreciation for A the telling of stories should note that the world’s oldest and largest festival dedicated to celebrating that ancient art will take place a short drive from western North Carolina on October 4-6, 2013.

A social and cultural study of the development of the Port Fairy Folk Festival within the context of the current revival of folk music in Australia. The folk music movement is a social and cultural phenomenon, as well as a musical event.

<p><p>Uppsatsen är benämnd en upplysande uppsats. Det är precis vad den är. Uppsatsen bygger på en undran om vad ljusfestivalen Lysande Kalmar är. För att få svaret använder sig uppsatsen av grundad teori som metod och kvalitativa intervjuer med aktörer bakom evenemanget för att finna svar på den undran den bygger på. Därefter har aktörernas svar satts samman med relevant teori för att finna upplysning. Lysande Kalmar är ett initiativ skapat tillsammans av aktörer från näringslivet och det offentliga. Ett initiativ som fokuserar på Kalmar som stad och lyfta fram ett attraktivare Kalmar genom att lysa upp byggnader i stadens centrum. Att lysa upp skapar även en bättre stämning och atmosfär i staden där staden ses som en teaterscen och byggnaderna är dess kulisser. Att bara lysa upp byggnader stämmer inte in med konceptet av festival. Evenemanget bör istället ses som ett första steg till en hållbar, holistisk utvecklingsstrategi för Kalmar.</p></p>

<p>När ett evenemang årligen lockar tusentals av besökare under ett par dagar får det en positiv påverkan för de företagare som står för den lokala handeln på orten.</p><p>Arvikafestivalen genomfördes sommaren 2007 för sextonde gången och festivalens 17 500 biljetter blev slutsålda. Besökarna har under festivalveckan genererat en ökad omsättning inom handeln både inne på festivalområdet samt i Arvika.</p><p>Genom en enkätundersökning har konsumtionsmönstret kartlagts hos besökare på Arvikafestivalen 2007.</p>

Med hjälp av fyra kvalitativa intervjuer baserade på modellerna SWOT-analys och Perfect Event tar vi reda på hur arrangörerna bakom New Media Meeting jobbat fram ett hållbart event. / The Perfect Event

Denna magisteruppsats tittar närmare på den svenska musikfestivalmarknaden år 2008. Uppsatsen intresserar sig för varför marknaden är viktig och vilka strukturer som existerar på marknaden. Uppsatsen undersöker vilka regler och vilket spel som marknadens aktörer måste ta i beaktande och för att undersöka detta har författaren valt att använda Pierre Bourdieus teorier om kulturella fält som analysverktyg. Uppsatsen har ett inifrån -och utifrånperspektiv. Arrangörens perspektiv, d v s den interna marknadsbilden tas upp. Den mediala bilden, d v s pressens bild av festivalmarknaden och dess roll där, finns också med samt publikens bild av marknaden. Dessa tre aspekter är delar av festivalmarknaden och har betydelse för dess struktur och framtid. De är därmed stommen i uppsatsens analys. Musikfestivalmarknaden växer och det är uppsatsens utgångspunkt. Uppsatsen ämnar vara ett redskap för hur just denna marknad (men även andra) kan förstås. / This Master’s Level paper examines the Swedish market of music festivals, in the year 2008. The author takes an interest in why the market is important and what the market structures look like. What kind of rules exist in the market and how must one operator manage these rules of the game in order to survive in an ever-more competitive music festival market? These are questions that the paper deals with. French sociologist Pierre Bourdieu developed the concept of fields; a framework of cultural and literary fields that can be used to understand relations in social life. The author has used Boudieu’s field theory as tool to understand the structure of the wedish market of music festivals. The paper has a perspective from the inside, as well as a perspective from the outside. It includes the views of the arranger of the music festival, as well as those of the press and the festival audience. All these three angles are part of the market and have a significance for its structure and future. As such, they therefore make up the frame of the analysing part of the paper. / Emma och magisterprojektet på KSM

À Montréal, comme ailleurs, les festivals prolifèrent et devant leur omniprésence, tant sur la scène culturelle que dans les discours des acteurs de la scène municipale, une question s'impose: pourquoi les festivals sont-ils si fortement liés aux enjeux du tourisme culturel? L'intention à l'origine de ce mémoire est de soulever cette ambiguïté qui émane de la promotion des festivals entre les sphères de la culture et du tourisme culturel. En premier lieu, face aux lacunes entourant le sens même à accorder aux festivals, il s'impose de définir ce que sont ces événements, les fonctions auxquelles ils répondent, ainsi que la manière dont ils ont historiquement évolué pour parvenir à leur forme actuelle. De la même manière, pour comprendre le contexte auquel ils se rattachent, il est nécessaire de s'arrêter à ce qu'est le tourisme culturel et l'économie culturelle qui offrent un terrain propice à la multiplication des festivals. En second lieu, le mémoire se consacre aux villes et à la nouvelle économie. Premièrement, comment, suite à la désindustrialisation, les villes usent de la culture et de la créativité dans un contexte hautement compétitif pour se requalifier et pour se démarquer et, ensuite, comment la ville de Montréal se situe dans ce contexte, c'est-à-dire par le biais de sa politique culturelle, de ses projets de développement culturel et par sa promotion comme « ville de festivals ». Enfin, le Festival Montréal en Lumière offre un exemple concret de ce que peut soulever ces questions, que ce soit en raison des intentions de ceux qui le subventionnent comme de son promoteur ou même lors du déploiement du festival. Le Festival Montréal en Lumière nous montre comment le lien entre la culture et le tourisme fait à présent partie intégrante du développement et de la promotion des festivals. ______________________________________________________________________________ MOTS-CLÉS DE L’AUTEUR : Économie culturelle, Équipe Spectra, Festival, Festival Montréal en Lumière, Tourisme culturel

Back and forth is a study on wayshowing at events focusing on the Siesta festivalin Hässleholm. For several years the interest in festivals has increased, whichhas contribute to expansion among festivals. The Siesta festival in Hässleholm istoday one of the major festivals in Sweden, attracting 10 000 visitors each year.The festival’s strong expansion has contributed to disorientation in the festivalarea, because it has never been constant from year to year. A side effect of this isthat the orientation is a constant problem.Therefore this study aims to investigate how a clearer route guidance systems onthe Siesta Festival can be designed based on existing designprinciples onguidance and orientation and how the information can be accessable towheelchair users and those with some kind of colourblindness?Surveys among festival visitors and interviews with the festival organizers for thefestival showed which navigation strategies that are most used on festivals. Thestudies also showed that respondents perceived that festival information may beunclear or inadequate. Interviews with the Siesta festival organizers showed howthe festival worked with availability, it also emerged that the Siesta festival mustadapt to local area and therefore can not hold a constant festival area.Based on theories of wayfinding systems, cognitive frames of reference fororientation and based on studies of this report a sign system was designed todirect festival visitors at the Siesta Festival. The sign system is based on adirectional sign, where the sign in it´s form shows direction, and at a higherheight in the context the information gets visible and legible through twolanguages.The conclusions of this report is that further studies and evaluations is needed tobe done to examine how this propose work in kontext and towards thetarget group. Although materials and construction should be reviewed andstudied furthermore. / Hit och tillbaka är en studie om vägvisning på evenemang med fokus påSiestafestivalen i Hässleholm. Sedan flera år tillbaka har intresset för festivalerökat, och vilket har inneburit att många festivaler har expanderat.Siestafestivalen i Hässleholm är idag en av de större festivalerna i Sverige ochlockar 10 000 tals besökare varje år. Festivalens starka expandering har bidragittill att festivalområdet aldrig har varit konstant från år till år och en bieffekt avdetta har blivit att orienteringen är ett ständigt problem.Arbetet syftar till att undersöka hur ett tydligare vägvisningssystem påSiestafestivalen kan utformas utifrån befintliga designprinciper kring vägvisningoch orientering och hur informationen dessutom kan göras tillgänglig förrullstolsbundna och de med någon form av färgblinhet?Genom enkätundersökningar bland festivalbesökare och vid intervjuer medfestivalarrangörer för festivalen framkom vilka navigeringsstrategier som ärmest använda på festival. Studierna visade också att respondenterna uppfattadeatt festivalinformation kan vara otydlig eller otillräcklig. I intervjuerna medSiestafestivalens arrangörer framgick på vilket sätt festivalen arbetattillgänglighet, det framgick också att festivalen får anpassa sig till närområdetoch därför kan inte hålla ett konstant festivalområde.Utifrån tidigare teorier om vägvisningssystem och kognitiva referensramar förorientering samt efter studierna i detta arbete formgavs ett skyltsystem för attleda festivalbesökarna på Siestafestivalen rätt. Skyltsystemet bygger på en formav ”directional sign” där skylten i sin form visar vägriktning, och med en högrehöjd för sammanhanget blir skyltningen synlig och tydlig genom två språk.Slutsatserna för arbetet är att vidare studier och utprovningar behövs göras föratt undersöka hur förslaget fungerar i sammanhanget och mot målgruppen.Även material och konstruktion bör ses över och studeras vidare.