Bakgrund: För att platsa på arbetsmarknaden måste man framförallt vara flexibel, effektiv, stresstålig m.m. Kroppen reagerar på orimliga arbetskrav med onormal utmattning, värk, sömnstörningar, nedsatt koncentrations- och arbetsförmåga. Detta leder till att ett stort antal människor är sjukskrivna eller behöver rehabilitering för att komma tillbaka i arbetslivet. Fysisk aktivitet anses vara en av lösningar för att förebygga ohälsan på arbetsplatsen, minska korttidssjukskrivningar och sjukvårdskostnaderna, samt öka produktiviteten på arbetsplatsen. Syfte: Studien syftade till att undersöka om det finns ett samband mellan graden av fysisk aktivitet och upplevd arbetsförmåga hos sysselsatta individer, samt identifiera andra möjliga faktorer vilka kan påverka arbetsförmågan. Metod: Enkäter delades ut till 200 respondenter. Totalt analyserades 127 enkäter. Svarsfrekvensen blev 63,5 %. Mätinstrumenten som användes var International Physical Activity Questionnarie (IPAQ) och Work Ability Index (WAI). Insamlad data analyserades med en logistisk regression och ett chi – 2 test. P < 0,05 ansågs vara signifikant. Resultat: Lågaktiva respondenter är mindre benägna att rapportera om god upplevd arbetsförmåga jämfört med högaktiva respondenter (OR = 0,05, 95 % CI: 0,01-0,41). Män är mer benägna att rapportera om god upplevd arbetsförmåga jämfört med kvinnor, respondenter med god upplevd arbetsförmåga är mer benägna att vara yngre än 45 år, ha en hög utbildningsnivå och ett stillasittande arbete, men dessa resultat är inte statistiskt signifikanta (p > 0,05). Slutats: Studien visade att högre fysisk aktivitetsnivå kan anses vara en bakomliggande faktor för god upplevd arbetsförmåga. Sociodemografiska och socioekonomiska faktorer så som kön, ålder, utbildnings nivå och typen av utfört arbete inte påverkar upplevd arbetsförmåga. Mer omfattande och långvariga undersökningar, krävs för att få mer pålitliga resultat.

The purpose of this study is to explore the use of physical activity in mathematics teaching. Through qualitative interviews with six teachers, the extent to which physical activity is used in mathematics education in pre school class was studied. The study shows how these teachers use physical activity in the education of mathematics and which effects the teachers can see that it has on the childrens mathematics learning. The result shows that physical activity is activly used by the respondents in mathematics teaching in different ways and that teachers can see positive effects of it.

No description available.

Bakgrund: Idag har smartphones har vuxit fram till att bli nyckelkomponenter inom utbildning och underhållning, samtidigt som det är ett bra verktyg för att kommunicera med vänner och på så sätt främja den psykiska hälsan. Smartphones har också utvecklats så de kan användas som medel för att främja den fysiska hälsan hos individer. Syfte : Syftet var att beskriva hur unga vuxna (18-25 år) upplever hälsofrämjande mobilapplikationer som medel för att främja hälsan. Metod : För att besvara studiens syfte valdes en kvalitativ forskningsdesign med intervjuer. Informanterna bestod av åtta studenter från en Högskola i sydvästra Sverige. Informanterna fick besvara ett tiotal frågor utifrån en frågeguide. Datan samlades in genom snöbollsteknik och det färdiga resultatet framställdes i kategorier med tillhörande underkategorier. Resultat : Resultatet presenterades utifrån följande kategorier: Ökad motivation till  hälsofrämjande aktiviteter , Ointresse för teknik och media och Bristande kunskap och behov med tillhörande underkategorier; Inre motivation samt Yttre motivation. Ointresse och För komplicerat , och slutliget Kunskapskälla och Bristande behov. Informanterna uppgav att det fanns ett ointresse för mobilapplikationer som medel för att främja hälsan, istället fick de motivation och kunskap från sin sociala omgivning samt internet. Implikation : Genom att applicera användarnas åsikter om att förenkla innehållet samtidigt som vidare forskning sker, kan också användandet av mobilapplikationer som hälsofrämjande medel, öka om applikationsutvecklarna lyckas möta användarnas behov.

Sammanfattning Syfte: Syftet med studien var att undersöka aktiva seniorers syn på utbud och närhet till platser för fysisk aktivitet i närområdet kopplat till graden av fysisk aktivitet hos seniorer i åldern 65 år och äldre i Stockholmsområdet. Metod: Studien genomfördes genom en enkätundersökning som delades ut på anläggningar för fysisk aktivitet i Stockholm med omnejd. Totalt deltog 101 personer (84 kvinnor och 16 män) mellan 65 och 90 år i studien. Fysisk aktivitetsnivå (MET- min/vecka), upplevt utbud samt närhet till platser för fysisk aktivitet besvarades i enkäten. Resultat: Majoriteten av deltagarna upplevde att utbudet av seniorträning, motionsanläggning samt park/naturområde/motionsspår i närområdet var bra och bara ett fåtal upplevde utbudet som dåligt. De som upplevde att utbudet av motionsanläggningar var bra visade också en tendens till högre total fysisk aktivitetsnivå än de som upplevde utbudet som dåligt. Det fanns ingen skillnad i aktivitetsnivå mellan de som upplevde att utbudet av seniorträning respektive park/naturområde/motionsspår var bra och de som upplevde att utbudet var dåligt. Det fanns inga signifikanta skillnader i fysisk aktivitetsnivå mellan deltagarna som hade 1-10 min, 11-20 min och över 21 min till platsen där de utförde sin fysiska aktivitet. Det fanns ingen signifikant skillnad i hur yngre äldre (65-71 år) och äldre äldre (72-90 år) svarade i hur nära de hade till platsen för fysisk aktivitet samt hur de upplevde utbudet av dessa. Ingen skillnad fanns heller i fysisk aktivitetsnivå mellan åldersgrupperna. Slutsats: Studien fann att aktiva seniorer i åldern 65-90 inte var mer fysiskt aktiva om de hade nära eller upplevde att utbudet var bra av platser för fysisk aktivitet i närområdet. Ett bra utbud av motionsanläggningar kan däremot vara positivt för äldres fysiska aktivitet. Det fanns inga skillnader i närhet respektive utbud mellan yngre äldre och äldre äldre. Det kan därför vara en idé för framtida studier att även undersöka fysisk funktion i relation till ålder och fysisk aktivitetsnivå för att få en ytterligare dimension. Funktionsnivån kan därför ses som mer viktig än åldersskillnaden. En ytterligare förståelse för yttre miljöfaktorer så som utbud och närhetens inverkan på äldres fysiska aktivitet är viktigt för att öka äldres fysiska aktivitetsnivå. Därmed kan funktionsnivå och självständighet bibehållas på äldre dagar.

Skolen er en institusjon der alle skal gis anledning til realistiske utfordringer og krav. I uterommet er det snakk om kontekstbasert læring, hvor elevene gis førstehåndserfaringer ved å bruke hele kroppen og utnytte flere sanser gjennom aktivitet. I denne mastergradsoppgaven er det presentert teori og empiriske studier som belyser temaet uterommet som læringsarena, fysisk aktivitet, holdninger og læring. Formålet med studien har vært å kartlegge bruken av uterommet som læringsarena i en kommune i Sør-Trøndelag, og hvilken betydning holdninger har i dette arbeidet. Dataene som er med i undersøkelsen er en del av en mer omfattende spørreundersøkelse, i samarbeid med NTNU og en kommune i Sør-Trøndelag. I min del av undersøkelsen har lærere, rektorer og elever fra 4.-10. trinn tatt stilling til en rekke påstander, der de har svart i henhold til en Likert-skala der 1 = «helt uenig» til 6 = «helt enig». Datamaterialet ble analysert ved bruk av versjon 20 av SPSS. Analysene ble gjort for helheten i utvalget, med separate analyser for lærere, rektorer og elever. Korrelasjonsanalyser og T – tester ble brukt for å finne eventuelle sammenhenger og forskjeller. I tillegg har jeg brukt effektmålene Cohens d og Cramers V. Analysene viser begrenset bruk av uterommet som læringsarena, men lærere som ønsker mer kunnskap om tema. Det er en klar sammenheng mellom lærernes holdning til uterommet, og hvor mye de bruker uterommet. Det er også en klar sammenheng mellom lærernes holdning til uterommet og hvor fornøyde de er med arbeidsmiljøet i uterommet, samt hvorvidt lærerne ser positive konsekvenser for elevene som resultat av denne arbeidsmåten. Uteområdene på skolene er til dels fysisk tilrettelagt elever med funksjonsnedsettelser, men har nesten ingen naturlekeplasser. / At school everyone is supposed to meet realistic challenges and expectations. The outdoor environment provides context-based learning, and the students are given first hand experiences by using their whole body and exploiting their senses through activities. Relevant theory and research has been presented in this thesis, enlightening the subjects of teaching outdoors, physical activities, attitudes and learning. The main aim has been to chart the use of outdoor teaching in a Norwegian county in Sør-Trøndelag, and what extent attitude has in this teaching method. The data from this survey is a part of a more extensive project in co operation with NTNU and a Norwegian county. In my part of the survey, teachers, principals and 4th – 10th graders concider different propositions in a survey, based on a Likert scale, from 1 = “fully wrong” to 6 = “fully right”. The material was analyzed using SPSS version 20. The analysis was done for the sample in its totality, with separate analysis for teachers, principals and students. Correlation analysis and T-tests was used to find coherence and compare means. In addition I used Cohens d and Cramers V for effect sizing. The analysis indicated little use of the outdoor environment, and teachers that want more knowledge on this subject. There is correlation between teacher’s attitude towards working with the outdoor as a learning environment and how often they use the outdoors as a learning environment. There is also correlation between teachers attitude towards working with the outdoors as a learning environment and the positive consequences teachers can see affects the pupils, as well as how satisfied the teachers are with the working environment in the outdoors. The outdoor areas at the schools are to a certain degree arranged for students with mobility dysfunctions, but nature playgrounds are missing. Keywords: teaching outdoors, attitude, outdoor environment, learning, physical activity, senses, school.

No description available.

Extensiv oro kan leda till kliniskt lidande som tar sig i uttryck i ångest- och depressiva symptom på vilka fysisk aktivitet har en reducerande effekt. Oro för konsekvenser av det moderna samhället, modern hälsooro (MHO), har inte tidigare studerats i relation till ångest-, depressiva symptom och fysisk aktivitet med longitudinell data. Syftet med studien var att undersöka samtida och prediktiva samband mellan MHO, ångest- och depressiva symptom samt fysisk aktivitet som modererande faktor. Data, stratifierad för kön och ålder, inhämtades ifrån den enkätbaserade Miljöhälsostudien i Västerbotten. Urvalsgruppen utgjordes av 2306 individer som svarade både vid baseline och uppföljningen efter 3 år. Data analyserades genom hierarkiska multipla regressionsanalyser. Resultaten visade att MHO har ett samtida och predicerande samband med ångest- och depressiva symptom och att fysisk aktivitet då har en modererande effekt. Resultat visade även för det omvända samtida sambandet för ångest- men inte för depressiva symptom. Varken ångest- eller depressiva symptom visade sig vara prediktorer för MHO. Fysisk aktivitet hade i dessa samband ingen modererande effekt. Den förklarade variansen var låg för samtliga påvisade samband. Resultaten bör därmed dras till nytta av ur ett folkhälsoperspektiv, som uppslag för vidare studier och i mindre utsträckning kliniska sammanhang. / Extensive worry can cause clinical suffering such as anxiety- and depressive symptoms, which are reduced by physical activity. Worries about negative consequences of modern society, modern health worries (MHW), has not yet been studied in the context of anxiety-, depressive symptoms and physical activity in a longitudinal perspective. The purpose of this study was to investigate concurrent and predictive associations between MHW, anxiety- and depressive symptoms. Psychical activity was entered as a moderating factor. The data, stratified by sex and age, were gathered from the survey-based Västerbotten Environmental Health Study. The sample included 2306 individuals who responded at baseline and at three-year follow up. To analyse the data, hierarchical multiple regression analyses were used. The results showed that MHW are associated with and predicts anxiety- and depressive symptoms, and that physical activity has a moderating effect on these associations. The results also confirmed the opposite concurrent association between MHW and anxiety- but not with depressive symptoms. Neither anxiety- nor depressive symptoms were found to be predictors of MHW. Physical activity had no moderating effect on those associations. The explained variances for all significant associations were low. The results therefore can be useful for public health purposes, stand as an implication for future research and should to a lesser extent be used in a clinical context.

I uppsatsens inledning skriver jag om mina personliga erfarenheter som har gett upphov till mitt intresse och fascination av området. Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera speciallärare/specialpedagogers uppfattningar om och användandet av fysisk aktivitet i undervisningen för elever med lindrig intellektuell funktionsnedsättning. Detta genom att informanterna har fått beskriva hur de uppfattar vilken betydelse fysisk aktivitet har samt hur de konkret arbetar. Metoden som använts är halvstrukturerade livsvärldsintervjuer för att förstå informanternas uppfattningar och hur den kommer till praktiskt uttryck. Resultatet pekar på att informanterna anser att fysisk aktivitet ses som viktig och påverkar lärandet. Det framkommer även att informanternas grundutbildning påverkar arbetssätten som de väljer att arbeta med fysisk aktivitet i sin roll som speciallärare/specialpedagoger. Flera av informanterna inser under intervjuerna att de använder sig av mer fysisk aktivitet än de insett tidigare. En slutsats som kan dras av undersökningen är det finns en kunskapsbrist om hur fysisk aktivitet kan användas ur ett lärandeperspektiv.

Bakgrund: Det finns många kartlagda hälsoeffekter av fysisk aktivitet, bland annat minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar, högt blodtryck, cancer och metabola sjukdomar. Motivation kan beskrivas genom self-determination theory (SDT) som delar upp motivation i inre och yttre faktorer. En individ rör sig mellan ett kontinuum av motivationsfaktorer. Den inre motivationen är associerad med ett längre bibehållande av en aktivitet. En skillnad i motivationsfaktorer mellan idrottsutövare och motionärer har setts i tidigare studier. Det är intressant ur ett hälsopromotivt perspektiv att kunna identifiera vad som motiverar studenter till fysisk aktivitet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva motivationsfaktorer för vardagsmotion respektive bergsbestigning hos studenter. Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra studenter som bestigit Kebnekaises västra led någon gång de senaste tre åren. Materialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Materialet från intervjuerna resulterade i fem kategorier: Välbefinnande för hela kroppen, Lust till aktivitet, Vänners uppmuntran, Få en gemensam upplevelse samt Testa sina gränser. Varje kategori representerade en viktig motivationsfaktor. Två av motivationsfaktorerna var gemensamma för såväl vardagsmotion som bergsbestigning. Konklusion: Motivationsfaktorerna skiljde sig åt beroende på aktivitet. Välbefinnande för hela kroppen representerar en motivationsfaktor för vardagsmotion. Motivationsfaktorerna Lust till aktivitet och Vänners uppmuntran var någotsom representerade både vardagsmotion och bergsbestigning. Faktorer som enbart sågs hos bergsbestigning hos informanterna var Få en gemensam upplevelse och Testa sina gränser. Det fanns även skillnad i motivationsfaktorer beroende på erfarenhet; mindre erfarna motiverades av att testa sina gränser och mer erfarna av att dela upplevelsen med andra.