The aim of this qualitative study is to explore what Marte meo-therapists have experienced working with the Marte meo parenting supporting method. Seven therapists have been interviewed through semi-structured qualitative interviews. Antonovsky’s framework of Sense of Coherence was applied in the analysis of the results (Antonovsky, 2005). The main findings of the study illustrate that the Marte meo-method is experienced to have benefits for both the families and the therapists maintaining a high level of sense of coherence. According to the therapists the parents got a better knowledge of themselves and their children contributing to an enhanced relationship, better communication, and interplay. The Marte meo-method was perceived as a helpful tool allowing skills development among staff and “makes the job a lot of fun” – as one of them had said. However, several respondents experienced a lack of managerial support and leadership which reduced the sense of coherence.

Att arbeta som familjebehandlare inom individ- och familjeomsorgen innebär att dagligen möta familjer som bär sin unika historia, sitt kulturella ursprung och livserfarenheter. När familjebehandlare och familj inte talar samma språk kompliceras mötet och utmaningar kan uppstå. Syftet med studien har varit att undersöka familjebehandlarnas upplevelse av mötet med familjer av utländsk bakgrund samt vilka utmaningar och framgångsfaktorer de upplever i mötet. Kvalitativa intervjuer med sju familjebehandlare genomfördes. Materialet transkriberades, kodades och analyserades med tematisk analys. Det socialkonstruktivistiska perspektivet användes då vi ville undersöka ett socialt samspel. Stämplingsteorin användes i analysen, för att förstå komplexiteten samt risker i mötet med familjerna. Centrala begrepp samt tidigare forskning har använts i analysen. Av resultat och analys framkommer det att familjebehandlarna upplever svårigheter med kommunikationen, även då en tolk deltar. Alliansskapandet är det viktigaste och svårt att skapa enligt resultatet. Familjebehandlarna uppger att förändringsarbetet med familjerna allt för sällan ger ett önskvärt resultat. / Working as a family therapist in individual and family-care involves meeting different families, with their own history, culture, and life experiences. The interaction between family-therapist and treatment-family can be complicated if they don´t speak the same language. The purpose of this study has been to investigate the family therapists' experience of challenges and possibilities that occur in the interaction with the families. Qualitative interviews with seven family therapists’ were conducted and the material was transcribed and analyzed using thematic analysis. The social constructivist perspective was used because we wanted to investigate a situation of social interaction. The labelling theory was used in the analysis to understand which factors affect the interaction with the families. Previous research has been used in the analysis. Results show that family therapists experience difficulties in the communication process, even if an interpreter participates. Alliance is important but difficult to create according to the result, so is a positive treatment result.

Authors: Carolina Magnusson and Johanna Magnusson Title: The balance between research and practice. A study of family therapist’s knowledge retrieval and the application of evidence-based practice. Supervisor: Jan Petersson Assessor: Peter Hultgren During our research we discovered that a very small amount of research had been conducted about the effect of the social services. It inspired us to fulfill this study. The aim of the study is to describe and analyze what knowledge family therapists in two Swedish municipalities use in family therapy work. We were also interested in which methods they consider having the best effect for social services. Our data collection consisted of qualitative semi-structured interviews conducted with family therapists in two Swedish municipalities. Our primary focus of the study has been the meeting that is taking shape within the family treatment and which components are key elements. Based on the results we have also been able to draw conclusions about how the function of the social services family therapy can be improved and how the work process is characterized by an evidence-based practice. We discovered that family therapist’s knowledge acquisition was extremely haphazard and not on a systematic basis, which the evidence-based model requires. Keywords / Nyckelord Evidence based social work, families/children in social care, knowledge, competence, protective and risk factors and social service. Evidensbaserad praktik, familjebehandling, familjer/barn i socialtjänsten, kunskap,kompetens, tidiga insatser och risk och skyddsfaktorer.

Abstract Authors: Carolina Magnusson and Johanna Magnusson Title:  The balance between research and practice. A study of family therapist’s knowledge retrieval and the application of evidence-based practice. Supervisor: Jan Petersson Assessor: Peter Hultgren During our research we discovered that a very small amount of research had been conducted about the effect of the social services. It inspired us to fulfill this study. The aim of the study is to describe and analyze what knowledge family therapists in two Swedish municipalities use in family therapy work. We were also interested in which methods they consider having the best effect for social services. Our data collection consisted of qualitative semi-structured interviews conducted with family therapists in two Swedish municipalities. Our primary focus of the study has been the meeting that is taking shape within the family treatment and which components are key elements. Based on the results we have also been able to draw conclusions about how the function of the social services family therapy can be improved and how the work process is characterized by an evidence-based practice. We discovered that family therapist’s knowledge acquisition was extremely haphazard and not on a systematic basis, which the evidence-based model requires.

Ett syfte med denna uppsats var att undersöka om det går att validera det för svenska förhållanden nya skattningsinstrumentet Score-15 (Stratton, P., Bland, J., Janes, E & Lask, J. 2010) i förhållande till skattningsinstrumentet Familjeklimat (Hansson, 1989). Ytterligare syften med uppsatsen var att söka svar på frågorna om det är möjligt att med Score-15 urskilja gruppen familjer som söker familjebehandling från en normalgrupp (Erneroth Hånell & Karhatsu, 2016), samt om det går att mäta förändring av familjefunktionen hos familjer genom skattningar före- och efter familjebehandlingen? Studien är kvantitativ utifrån ett material bestående av totalt 34 familjer som själva sökt familjebehandling hos en av två familjeenheter i Uppland. Familjemedlemmarna har var för sig fyllt i skattningsformulären Score-15 och Familjeklimat vid två tillfällen: innan familjebehandlingen inletts och efter avslutad behandling eller efter tre månader. Resultaten av studien visar att Score-15 och Familjeklimat är valida skattningsinstrument. Det är möjligt att med hjälp av Score-15 skilja ut de familjer som sökt familjebehandling från en normalgrupp samt att Score-15 även kan mäta en förändrad familjefunktion / This thesis has three aims. Firstly, to examine whether the assessment instrument Score-15 (Stratton, Bland, Janes, & Lask, 2010), hitherto unfamiliar in Sweden, can be validated in comparison with the Swedish assessment instrument Familjeklimat (Hansson, 1989). Secondly, to ascertain whether Score-15 can be used in order to distinguish families who seek family treatment from a normal group (Erneroth Hånell & Karhatsu, 2016). Thirdly, we have examined whether it is possible to measure changes in the ways families function by performing assessments with Score-15 before and after family treatment. We have performed a quantitative study based on material acquired through our work with 34 families who applied on their own initiative to two family treatment units in Uppland county, Sweden. Each family member completed the assessment questionnaires in Score-15 and Familjeklimat twice – once before initiation of family treatment, and once either after the completed course of treatment, or three months after treatment started. Our results demonstrate that both Score-15 and Familjeklimat are valid assessment instruments. We have also been able to show that Score-15 can be used to distinguish between families who seek treatment from a normal group, and that Score-15 is capable of measuring changes in family functioning.

Fysiskt våld mot barn är ett fenomen som trots lagstiftning fortsätter att öka. Den här kvalitativa studien syftar till att undersöka familjebehandlarens erfarenheter och svårigheter som kan uppstå i arbetet med familjer där barn blivit utsatta för fysiskt våld av sina föräldrar. I undersökningen har fem familjebehandlare från tre kommuner med olika bakgrund och arbetsliverfarenheter intervjuats. Forskningsresultaten och genomförd analys redovisas i tematisk struktur. Resultatet påvisar liknande erfarenheter i behandlingsarbetet samt de svårigheter som kan uppstå då arbetet med våldsutsatta barn ofta är av delikat och komplex karaktär. Ett flertal svårigheter som identifierats är kopplade till föräldrarnas bakgrund. Studien visar att familjebehandling ger goda resultat men då ärenden avslutas i samband med behandlingens slutförande är det svårt att säkerställa dess verkan över tid.

Syftet med den här kvalitativa studien har varit att undersöka hur socialsekreterare upplevermöjligheten till familjebehandling i familjer där hedersrelaterat våld och förtryck (HRV)förekommer. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med yrkesverksammasocialsekreterare eller socionomer, som under de fem senaste åren arbetat somsocialsekreterare. Studiens teoretiska ram bestod av begreppen orientalism, essentialism,konstruktivism och ett intersektionellt perspektiv. Resultatet visar att socialsekreterarnaupplever möjligheten till familjebehandling, i dessa kontexter, som begränsad.Intervjupersonerna beskriver arbetet som komplext där ett förändringsarbete sällan är möjligt,då hedersnormer och kultur beskrivs vara djupt rotade och svåra att förändra.Familjebehandling beskrivs även som en kompletterande insats till mer omfattande insatsersåsom placering utanför hemmet, och anses därför i de flesta fall inte fungera som en isoleradinsats. Utifrån intervjupersonernas beskrivningar kan det tolkas som att synen består av attdet ofta handlar om grovt våld och förtryck, vilket motiverar omfattande och ingripandeåtgärder. En annan faktor till den begränsade möjligheten att bevilja familjebehandling kanutifrån intervjuerna, förstås vara en brist på kunskap och insatser riktade mot dessa familjer.För att motverka HRV kan det utifrån intervjupersonernas utsagor, förstås viktigt att arbetamed förebyggande insatser för att bryta den isolering många familjer upplever. / The purpose of this qualitative study was to examine how social workers perceive thepossibility of family treatment in families experiencing honor-based violence and oppression(HBV). Semi-structured interviews were conducted with social workers, or social workerswho have worked in the field within the past five years. The theoretical framework of thestudy included orientalism, essentialism, constructivism and an intersectional perspective.The results show that social workers perceive the possibility of family treatment in thesecontexts as limited. The interviewees describe the work as complex, where bringing aboutchange is rarely possible as honor-norms and culture are described as deeply rooted anddifficult to alter. Family treatment is also understood as a complementary intervention tomore comprehensive measures such as out-of-home placement and is therefore generally notconsidered effective as a standalone intervention. Based on the interviewees’ descriptions,there is often a motivation to implement more comprehensive and interventionist measuresdue to the severity of the violence and oppression. Another factor contributing to the limitedpossibility of approving family therapy, could be a lack of knowledge and targetedinterventions for these families. To counter HBV, it is important to work on preventivemeasures to break the isolation experienced by families.