The aim of the study is to explore the consideration of the child’s perspective in investigations and family intervention within the context of two professional roles: social workers and family therapists. Both professions operate with the aim of promoting the best interests of the child after methods such as BBIC.  We chose a qualitative method through semi-structured interviews with four social workers from units related to children, young people and families, as well as four family therapists from family therapy organizations around Sweden. Our theories have been the experiences of action, empowerment and child's perspective. Beyond these theories we have been looking at the Children’s Convention to see which difference the implementation in Swedish law has made.  The results show that the child's perspective, according to the social workers and family therapists, has grown stronger in the last few years but that there is still a big need for development in both works. Notably, the implementation of the Children's Convention has augmented documentation and journaling practices. However, challenges persist in staying updated of new legal frameworks. Other than that the economic constraints influence the decision-making process, leading to a preference for shorter and less expensive interventions over longer ones. Effective collaboration between family therapists and social workers is essential for a unified approach to the child's perspective, striking a balance to integrate both parental and child perspectives meaningfully.

Barn som blir utsatta för våld i hemmet är en utbredd problematik i Sverige. Trots stärktjuridisk position till följd av implementeringen av Barnkonventionen i svensk lagstiftning2020 är det ett stort antal barn som utsätts för våld i hemmet. I denna studie har fokus riktatsmot insatsen Kognitiv Integrerad Behandling Vid Barnmisshandel (KIBB) som används ifamiljebehandling där föräldrar brukar våld mot sina barn. Syftet med studien är att viaintervjuer med sju familjebehandlare få deras upplevelser av insatsen KIBB. Studien utförsmed en hermeneutisk ansats. Respondenternas utsagor analyseras tematiskt utifrån deteoretiska begreppen handlingsutrymme, motivation, normer samt risk- och skyddsfaktorer.Studiens resultat visar en positiv uppfattning om insatsen och i arbetet med familjer därföräldrar brukar våld mot sina barn.

Studiens syfte var att undersöka hur familjebehandlare upplever sitt arbete med familjer där det förekommer föräldrakonflikter. Genom att applicering av KASAM syftade även uppsatsen till att öka kunskapen kring familjebehandlares upplevelser av påfrestningar och hur dessa hanteras. Studiens frågeställningar är: Vilka utmaningar och känslor upplever familjebehandlarna i arbetet med familjer där det förekommer föräldrakonflikter? och Hur hanterar familjebehandlarna upplevda utmaningar och känslor i sitt arbete? För att besvara frågeställningarna har semistrukturerade intervjuer med familjebehandlare genomförts. Det teoretiska ramverket utgörs av KASAM av Aaron Antonovsky. Empirin har analyserats med tematisk analys. Resultatet visade upplevelser av organisatoriska utmaningar såväl som utmaningar i arbetet med föräldrar. Organisatoriska utmaningarna rör främst tidspress men också bristande samverkan mellan insats och myndighet. Resultatet visade att utmaningar som familjebehandlare upplever i arbetet med föräldrar främst rör sig om när föräldrar upplevs sakna insikt i sin problematik samt när konflikter mellan föräldrar är så pass ingrodda att det påverkar behandlingens effektivitet. Resultatet visade även att de känslor som familjebehandlare upplevde i arbetet med familjer där det förekommer föräldrakonflikter uppkom i samband med upplevda utmaningar. Den vanligaste känslan som informanterna tog upp var frustration. Informanterna beskrev också en kombination av ilska, irritation och sorg. Kopplat till studiens andra frågeställning visade resultatet att vanliga strategier är kollegial handledning, distansering, acceptans och öppenhet. Studiens bidrag var att ge ökad kunskap gällande vad som kan skapa påfrestningar och stressorer i familjebehandlande arbete. Denna kunskap är viktig för att motverka utmattning och tung arbetsbelastning. Slutsatsen som kunde dras av studien var att en trygg arbetsgrupp ger bättre förutsättningar för att klara av påfrestningar i arbetet. Framtida forskning bör undersöka kartläggning av samverkan mellan insatssidan och myndighetssidan då detta var något som resultatet visade var bristande. Vidare forskning behövs även kring personlighetsvariabler som kan påverka individens KASAM då studien valt att bortse från det.

No description available.

I have been working with family treatment since 1970. This essay in practical knowledge takes its examples from a family treatment commisson 1996, an Assignment from the social wellfare system. I keept a journal from these days. The examples come from those notes. In the broad sense I make my starting - point from systemic thinking and stand whith one foot in social work and the other in family therapy. Sometimes I describe my way of working as a movement from social enegineering to anthropology. Writing this essay has made me consider that this is not always the truth. Sometimes I get directive and normative, instead of not knowing. Sometimes I act more like a missionary than as an antropologist. Like missionaries I sometimes get involved in colonizing the families everyday life. To investigate this I have used reflection through the writing process. Which means that the narrative has transformed into four steps during this essay. This process developed with the questions from my superviser and from collegues. By that the understanding of myself in the narrative has transformed as well. The first step is the linear, dramatic story. The second is the reflecting, circular step. The third is the problemazing, strategic step. The fourth is the extended story which summarizes the storys before plus new discoveries about myself. Families exist whithin a cultural context. Familylife is structured through a set of normative assumptions about how to organize and develop, how to solve problems and communicate. Salvador Minuchin who developed the structural family therapy, worked in countries like Israel, Argentina and the USA, was convinced that these norms existed in every culture. At the same time these values embodies the imperative goals to be striven for as the patterns of a ”normal”,traditional core family, in terms of offering the most valuabel nurturance for children. Structural familly therapy shares the existentialists interest of growing and the strategists interest for the threatening. My first question is whether my way of working whith family treatment, make their structure more transparent so they reveal themselves more than they need or want to. By working whith this essay I have detected that I mixed the meaning of deceiving as a criminal act, whith selfdeception which is an existential invitation. This made me stress the confrontation of the deceiving. Today I would probably make other decisions and work with the pattern of selfdeception more on a long-term. The other question is about the creativity, spontaneity and play as essential ingredients in my way of confronting patterns of communicating and organazing that troubles the family. Change sometimes comes around when playfull activities take place and reflexions over it leed to insights and new patterns. / Jag har arbetat som familjebehandlare sedan 1970. Uppsatsen i praktisk kunskap utgår från exempel i en familj som jag arbetade med 1996, på uppdrag av socialtjänsten. Jag förde dagbok över mitt arbete. Exemplen grundar sig på de anteckningarna. Mitt arbete utgår i vid bemärkelse från ett systemiskt tänkande och står med ena benet i socialt arbete och det andra i familjeterapi. Mitt förhållningssätt brukar jag beskriva som en rörelse från social ingenjörskonst till antropologiskt sökande. Arbetet med denna uppsats har fått mig att förstå att denna beskrivning bara delvis är sann. Jag blir ibland direktiv och normativ i stället för icke-vetande. Jag blir ibland mer som missionär än som antropolog. Just som missionärerna gjorde, blir jag delaktig i systemkrafternas kolonisering av familjens vardagsliv. För att undersöka detta har jag använt mig av reflektion genom skrivandets process. Det innebär att berättelsen genom uppsatsskrivandet har transformerats i fyra steg. Handledarens och kollegers frågor har hjälpt mig att föra berättelsen vidare. Därigenom har också förståelsen av mig själv i berättelsen ändrats. Första steget är den linjära dramatiska berättelsen. Andra steget är den reflekterande berättelsen, som är mer cirkulär och betonar mig i sammanhanget. Tredje steget är den strategiska och problematiserande berättelsen. Fjärde steget är den utvidgade berättelsen, som innehåller aspekter från de tidigare berättelserna samt nya upptäckter om mig själv. Familjer lever i ett kulturellt sammanhang. Familjelivet struktureras genom en uppsättning normativa antaganden om hur familjer ska organisera sig, utvecklas, lösa problem och kommunicera. Salvador Minuchin som var tongivande i att utveckla strukturell familjeterapi, ansåg att dessa värderingar fanns i de flesta kulturer. Han verkade bland annat i USA, Argentina och Israel som familjeterapeut och psykiater. Samtidigt är dessa värderingar en uppfordrande strävan till den ”normala”, traditionella kärnfamiljens struktur. Med den goda avsikten att garantera barn omsorg och trygghet. Strukturell familjeterapi delar existentialistens intresse för växandet och strategens intresse för det hotande. Den första frågan handlar om huruvida mitt sätt att arbeta med familjebehandling gör deras familjeliv transparent och därmed avslöjar mer än de vill eller behöver göra. Genom arbetet med uppsatsen inser jag bland annat att jag blandade ihop bedrägeri som brottslig handling och självbedrägeri som existentiell utmaning. Därför drev jag på för att konfrontera den bedrägliga handlingen. I dag skulle jag inte fatta sådana beslut utan mer långsiktigt arbetat med deras självbedrägliga mönster. Den andra frågeställningen rör kreativitetens, spontanitetens och lekens betydelse i mitt arbete. Slutsatsen blir att för en aktivitetsinriktad terapeut som jag, blir dessa begrepp centrala för att hitta vägar att bryta organisering och kommunikation som hindrar nödvändiga problemlösningar. Man säger ibland att förändring i familjearbetet åstadkoms genom strukturella åtgärder (familjen får en lägenhet, eller någon placeras) genom insikt eller genom handling. Jag använder kreativitet för att hitta handlingar som senare i reflektion kan leda till insikt eller förändring.

Having ratified the UNCRC (United Nations Convention on the Rights of the Child), the Swedish government and its authorities are responsible towards their young citizens to guarantee them care, protection and to be put first. In addition, children have a right to participation in processes and decisions which affect them. Especially in situations where the child is in need of protection. In research, children´s protection and children´s participation has been investigated as two separate, and often opposing rights, and the perception of children has in many regards been an ambivalent one. This study is focusing on the perception of the child and their participation in their welfare using two perspectives that splits the perception of the child: Children as subjects of rights and children as objects of care. The study investigates the perceptions of children and their participation in family therapy at Child and Adolescent Psychiatry (BUP) and family treatment at the municipal Social Services. Family therapy/treatment is a treatment aimed to gather the family to solve their common problems based on the system theory that perceive the family as a system. Through eight qualitative interviews with therapists and social workers, the study investigates the respondents own perceptions. The study finds that both the perception of the child as subjects of rights and as objects of care is found both at BUP and at the Social Service, although the perception of children as subjects of rights is more clear at the BUP and the perception of children as objects of care more clear at the Social Services. A discovery is that the Social services is more clearly using concepts linked to the system theory at the same time as being treating the parents as the main actors in the treatment with slightly less focus on the child´s participation. BUP, on the other hand is more clearly using concepts linked to the child as the patient with more individual and clear focus on the child´s participation, suggesting that where there is a perception of the family as a system, there is less focus on the child´s participation and where there is more of an individual focus, there is more focus on the child´s participation.

Sammanfattning Nyckelgården är ett HVB-hem med inriktning på behandling av föräldrar och barn. Den primära anledningen till att familjer placeras är omsorgsbrist hos föräldrarna. Detta innebär vanligen föräldrarnas svårigheter att kontrollera sina egna känslor och frustrationer, vilket har lett till en oförmåga att prioritera barnens känslomässiga behov. Nyckelgården erbjuder kvalificerad behandling i förälder-barnrelationen och arbetar även med svårigheter knutna till självutveckling, social kompetens och nätverk. Syftet med vår studie var att utvärdera Nyckelgården för att arbetet där ska kunna utvecklas och förbättras. Vi har genomgående utgått från ett brukarperspektiv för att förmedla tidigare klienters upplevelse av sin vistelse på behandlingshemmet. De frågeställningar som konkretiserar vårt syfte är; Hur har tidigare klienter upplevt bemötande och möjlighet till delaktighet under sin vistelse på behandlingshemmet? Har tidigare klienter upplevt någon form av förändring i sin livssituation till följd av familjebehandlingen? Vad upplevde tidigare klienter som mest givande under behandlingstiden och vad behöver förbättras? För att uppnå syftet med studien har vi genom kvalitativ metod genomfört intervjuer med fem av Nyckelgårdens tidigare klienter. Resultatet av intervjuerna har analyserats utifrån två teorier; Aaron Antonovsky’s teori om KASAM samt John Bolwby’s anknytningsteori, vilken Kari Killén utgår ifrån i sitt resonemang om professionell-klient relationen. Utvärderingen visar att respondenterna har upplevt delaktighet under sin behandling och att detta i flertalet fall har bidragit till motivation under behandlingsprocessen. Vidare visar resultatet att personalens förmåga att lyssna och visa empati upplevs som viktigt för respondenterna. Det mest givande med behandlingen upplevdes vara att de fick verktyg i form av kunskap för att bättre hantera sin föräldraroll samt hjälp till självhjälp i sin övriga livssituation. Majoriteten av respondenterna uttryckte att de upplevt positiva förändringar till följd av Nyckelgårdens behandling i form av mer fungerande relation och bättre samspel med sina barn. Vår slutsats av resultatet är att Nyckelgården är en väl fungerande verksamhet och att personalen fortsatt bör reflektera över sin förmåga att lyssna, visa empati samt bekräfta klienter i sin föräldraroll. / Abstract Nyckelgården is a treatment home that focuses on family preservation. The primary reason for placing families is care shortage from the parents. This means that parents display difficulties controlling their emotions and frustrations, which have led to an inability to prioritize the emotional needs of the children. Nyckelgården offers qualified treatment of the parent-child relationship and also work with difficulties regarding self-development, social abilities and social networks. The aim of our study was to evaluate Nyckelgården in order to develop and evaluate their work. Throughout our evaluation we originated from a client’s perspective in order to convey former clients experience of their time spent at the treatment home. The questions of issue have been; how have former clients experienced refutation and ability to participate during their stay at the treatment home? Have former clients experienced any kind of change in their life situation related to the family treatment? What did former clients experience to be most rewarding about their stay and what is in need of improvement? In order to attain the aim of the study we have trough qualitative method performed five interviews with former clients of Nyckelgården. The result of the interviews have been analyzed with the help of two theories; Aaron Antonovsky and his theory of KASAM and John Bolwby’s theory of attachment from which Kari Killén have discussed professional- client relationships. The evaluation show that the respondents have experienced participation during their treatment and that in many cases this has led to improved motivation during the treatment process. Further, the result show that professional ́s ability to listen and display empathy proved important to the respondents. Most rewarding in relation to treatment was receiving tools in terms of knowledge to better deal with the parenting role and to experience a sense of empowerment. The majority of the respondents expressed that they experienced positive changes in relation to their treatment at Nyckelgården as well as improved interaction with their children. Our conclusion is that Nyckelgården is a well-functioning organization and that the professionals continuously should reflect on their ability to listen, display empathy and acknowledge clients in regards to their parenting role.

Syftet med studien var att undersöka hur barnkonventionens artikel 12, barns rätt att komma till tals tillämpas i familjebehandling genom att göra en pilotstudie. Familjebehandlare inom kommunens öppenvård fick svara på hur de gjorde barn delaktiga, på vilket sätt barn kom till tals och ifall det fanns tillfällen när barn inte skulle delta i familjebehandlingen. För att få svar på dessa frågor gjordes en semistrukturerad telefonintervju. Den valda teorin var systemteori.  Studien innefattade även familjebehandling, barnkonventionen och BBIC. Resultatet visade att familjebehandlarna använde olika arbetsmetoder för att få barn att komma till tals. Det fanns en stor flexibilitet kring metoderna att göra barn delaktiga och kring att skapa möjlighet för att få barn att prata. Det fanns tillfällen då barn inte skulle delta i familjebehandlingen till exempel när föräldrarna hade egna svårigheter och när det är fanns övervägande vuxenproblem. / The purpose of the study was to investigate if the article 12 of the Convention of the Rights of the Child to be heard is applied in family treatment by making a pilot study. Family practitioners within the municipal outpatients care had to answer how they did involve the children, the manner in which children were heard and if there were times when children should not be participate in family treatment. To get answers to these questions a semi-structured survey was made. The selected theory was systems theory.  The study also included the Convention of the Rights of the Child, family treatment and BBIC. The results showed that family practitioners used various methods to get children to be heard. There was a lot of flexibility around these practices making children involved and creating the opportunity to get children to talk. There were times when children should not participate in family therapy for example when parents had their own difficulties and when it was a predominantly adult problem.

Syftet med studien var att beskriva arbetsalliansens funktion i familjebehandlares arbete ur behandlarens perspektiv för att bidra till kunskapsdiskussionen om arbetsalliansens betydelse inom socialt arbete. Studiens frågeställningar var vilken betydelse arbetsallians har för familjebehandlares uppdrag samt vilka faktorer som har betydelse för hur arbetsallians skapas, vidmakthålls och avslutas på ett bra sätt i arbetet med familjer. Med en fenomenologisk ansats genomfördes kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer med sex familjebehandlare verksamma inom socialtjänsten. Respondenterna delgav nyanserade beskrivningar av arbetsalliansens betydelse för familjebehandling. Studiens resultat analyserades utifrån socialkonstruktionism, systemteori och anknytningsteori. Studiens centrala resultat var att familjebehandlarna upplevde arbetsalliansen som mycket betydelsefull i sitt arbete. Studiens resultat ligger i linje med psykoterapiforskningen som också betonar arbetsalliansens betydelse för att uppnå ett positivt behandlingsresultat. / The aim of this study was to describe the function of a working alliance in the social work of family therapists in order to make contribute to the knowledge discourse of the importance of working alliance in social work. The questions were what of importance the work alliance is in the task of family therapists and what the important factors are in how to create, sustain and end a working alliance in a good way within the social work with families. Interviews were pursued with six family therapists. The respondents described the function of the working alliance from their perspective. The result was analysed with social construction theory, system theory, attachment theory and a multidimensional perspective. The central result of the study was that the therapists experienced that the working alliance was of great importance in their work which is in agreement with psychotherapy research which emphasise the importance of a working alliance in order to reach a good result of the therapy.

The aim of this study is to investigate how a specific crisis support in a Swedish municipality is functioning. The study also aims to investigate social workers’ perceptions of this crisis support as well as its success factors and development areas. Four social workers who have experience of the specific crisis support participated in individual interviews. The resultsshow the general perception being that the crisis support is effective. Areas for development are also presented, including skills development and continuity in work with violenceexposed children and their families. The material was analyzed using attachment theory and systems theory as a base. The results show the receptibility of people in crisis and that it is necessary for people to receive professional support in difficult situations, matching findings from previous studies. The results confirm the importance of early support in a crisis process where child maltreatment is reported. / Studiens syfte är att undersöka hur arbetet med ett specifikt krisstöd i en kommun utövas samt vilka upplevelser av framgångsfaktorer och utvecklingsområden de yrkesverksamma har av arbetssättet. Fyra intervjuer genomfördes med familjebehandlare och socialsekreterare som i sitt nuvarande arbete antingen arbetar eller har arbetat med ett specifikt krisstöd. Resultatet visade genomgående teman där, det framkom att krisstödet upplevs fungera väl av såväl familjebehandlare som socialsekreterare. Utvecklingsområden, i form av kompetensutveckling och kontinuitet i arbetet med våldsutsatta barn och deras familjer lyfts också i resultatet. Materialet har analyserats med hjälp av anknytningsteori och systemteori. Resultatet visar att människor är mottagliga i kris och att de har ett behov av professionellt stöd att hantera den svåra situationen, vilket stämmer överens med tidigare forskning. Resultatet, i likhet med tidigare forskning, bekräftar vikten av att stödåtgärder aktualiseras tidigt i en krisprocess där en orosanmälan om våld mot barn inkommer till socialtjänsten.