Bakgrund Ett barns död kan verka som något av det svåraste en familj skulle kunna gå igenom. Det drabbade barnets ålder och utveckling är beroende av dennes upplevelse, men även hur föräldrar och syskon agerar gentemot barnet. De drabbade barnen ges palliativ vård, vars syfte är att symtom- och smärtlindra i syfte att förbättra livskvalitet i livets slutskede. Vården anses vara lämplig för de med en allvarlig eller livshotande sjukdom och finns till för att stödja patienten och dennes familj i slutstadierna av sjukdomsförloppet. En sjuksköterskas bemötandet och agerande är även viktigt då det kommer till hur kring den drabbade och dennes familj upplever sin situation. Syfte Syftet var att beskriva familjers erfarenheter och upplevelser inför och i samband med sitt barns död. Metod För denna studie valdes litteraturöversikt som metod, där 15 artiklar av kvalitativ och kvantitativ metod användes. Artiklarna analyserades genom en integrerad analys. Resultat Hur en familj upplever sitt barns förestående död och död beror på erfarenheter och åsikter om hur ett liv definieras. Kommunikation visade sig var en bärande pelare både i förhållande till vården, men även det sjuka barnet. Föräldrars delaktighet i stora beslut hade betydelse för upplevelsen, så även vårdplatsen, oavsett om den var i hemmet eller på sjukhus. Familjernas känslor var en stor del av upplevelsen där två återkommande känslor var rädsla och hopp. Slutsats En viktig slutsats är att alla familjer upplever sitt barns förestående död på olika sätt och behöver stöd på olika sätt. Öppenhet och ärlighet visade sig var bärande komponenter för att kunna möta familjerna i dessa svåra situationer. Fokus bör ligga på bemötande där båda parter ska vara delaktiga och har en möjlighet att känna sig delaktiga.

Bakgrund: Hela familjen påverkas när en av familjemedlemmarna drabbas av en sjukdom, vilket leder till en påfrestning för alla inblandade. Vardagen förändras för de anhöriga när deras delaktighet i sjukdomen blir central och behovet av stöd och hjälp ökar för den som har diabetes typ 1. Vid diabetes typ 1 finns det många komplikationer och sjukdomen ställer höga krav på att vardagen ska anpassas efter sjukdomen. Detta innebär att även anhöriga behöver anpassa sig efter sjukdomen, vilket kan vara påfrestande.  Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser av att vara anhörig till en vuxen person med diabetes typ 1.  Metod: En allmän litteraturöversiktmed en kvalitativ ansats, baserat på åtta vetenskapliga artiklar. Analysen gjordes med hjälp av en femstegsmodell beskriven av Friberg. Resultat: Litteraturstudien resulterade i fem teman: Psykiskt påfrestande situation för anhöriga, En förändrad vardag, Förändrade relationer, En underliggande rädslaoch Ett behov av stöd och information.  Slutsats: Litteraturstudiens resultat beskriver hur anhöriga upplever begränsningar i vardagen samt oro för den vuxne anhörige med diabetes typ 1. Även relationerna påverkas av sjukdomen. De upplevde också att anhörigstödet från vården var bristfälligt. Vikten av att inkludera de anhöriga i vårdprocessen framkom. Familjefokuserad omvårdnad kan användas för att underlätta för vården att uppmärksamma och stödja alla i familjen.

Bakgrund: Med ökande medelålder i befolkningen ökar också förekomsten av hjärtsvikt. Internationella studier har visat att gruppen patienter med hjärtsvikt ökar globalt och beskrivs mer eller mindre som en “epidemi”, som tycks fortsätta öka. Hjärtsvikt är ett kliniskt syndrom som visat sig vara både progressiv och fysiskt diskvalificerande för patienten. Att kunna erbjuda god vård i hemmet som ökar och optimerar hälsan för patienten ter sig vara en stor utmaning för sjukvårdspersonal då hjärtsvikt är en oförutsägbar sjukdom.  Motiv:  Hjärtsvikt är komplext, problematiskt och det kräver stor kompetens av sjukvårdspersonal. Genom att tillvarata sjuksköterskors erfarenheter av att vårda denna patientgrupp i hemmet kan ökad kunskap erhållas som förhoppningsvis kan bidra till ökad livskvalitet för patienter med hjärtsvikt som vårdas i hemmet.   Syfte: Syfte med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda och behandla patienter med hjärtsvikt i hemmet. Metod: Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes med sjuksköterskor som arbetade med hemsjukvård. En kvalitativ innehållsanalys valdes för att analysera intervjutexten.  Resultat: Fyra  huvudteman med 12 understödjande subteman framkom i resultatet. Tema 1: Att ha ett ansvarsfullt och meningsfullt arbete. Tema 2: Att sträva efter att möjliggöra att leva sitt liv hemma trots hjärtsvikt. Tema 3: Att ha bristande förutsättningar för sitt arbete. Tema 4: Att arbeta i team  Konklusion: Att arbeta med hjärtsviktspatienten i hemmet visar vara både utmanande och svårt då sjukdomen är komplex och snabbt kan förändras och försämras. Dock finns en mängd omvårdnadsåtgärder som kan förbättra patientens livskvalitet och upplevelse av hälsa trots sjukdom. Att inkludera familjen som en enhet visade sig vara av stor vikt för patientens livskvalitet. Sjuksköterskor känner stor tillfredsställelse i sitt arbete genom att göra gott för patienten. / Background: With increasing average age in the population, the incidence of heart failure also increases. International studies have shown that the group of patients with heart failure is increasing globally and describes more or less as an "epidemic", which seems to continue increasing. Living with heart failure is a clinical syndrome that has been shown to be both progressive and physically disqualifying for the patient. Being able to offer good care that increases the health of the patient seems to be a challenge for healthcare professionals, as heart failure is an unpredictable disease. Motive: Heart failure is complex, problematic and requires a great deal of expertise from healthcare professionals. By utilizing nurses' experiences of caring for this group of patients, increased knowledge can be available and can hopefully contribute to an increased quality of life for patients with heart failure in homecare. Aim: The aim of the study was to illustrate the nurse's experiences of caring for and treating patients with heart failure at home. Methods: Eight semi-structured interviews were conducted with nurses who worked with home health care. A qualitative content analysis was chosen to analyze the interview texts.  Result: Four main themes with 12 supporting sub-themes appeared in the results. Theme 1: Having a responsible and meaningful job. Theme 2: To strive to make it possible to live one's life at home despite heart failure. Theme 3: Having lack of conditions for their work. Theme 4: Working in teams Conclusion: Working with heart failure patient at home proves to be both challenging and difficult as the disease is complex and can quickly change and deteriorate. However, there are a number of nursing measures that can improve the patient's quality of life and experience of health despite illness. Working to include the family as a unit proved to be of great importance for the patient's quality of life. Nurses feel great satisfaction in their work by doing good for the patient.

Introduktion: I Sverige föds det varje år cirka 120 000 barn, där 10% är i behov av vård på en neonatalavdelning. Orsaken till inläggning är många, och vårdtiden kan sträcka sig från ett par dagar upp till månader. För föräldrarna kan tiden mellan förlossning till utskrivning från neonatalavdelningen vara påfrestande, och många föräldrar upplever både fysisk och psykisk ohälsa. Föräldrarnas hälsa och behov kan tillgodoses med en familjefokuserad omvårdnad.  Syfte: Syftet med arbetet var att utforska föräldrars omvårdnadsbehov i samband med att deras barn vårdas på en neonatalavdelning, och hur omvårdnadspersonal kan tillgodose dessa med hjälp av familjefokuserad omvårdnad.  Metod: En kvalitativ litteraturstudie med deskriptiv design. Litteratursökningen genomfördes via databaserna PubMed och CINAHL. Studiens resultat baseras på en analys av tio kvalitativa originalartiklar. I analysprocessen utformades meningsbärande enheter från artiklarnas resultat, som sedan grupperades i koder, subkategorier och kategorier. Samtliga inkluderade artiklar kvalitetsgranskades och var av hög- eller medelhög kvalitet.  Resultat: Studiens resultat är utformat efter sex kategorier: 1) ny situation skapar osäkerhet och behov av stöd, 2) familjefokuserad omvårdnad och sätt som främjar den, 3) förbättringspotential och försvårande omständigheter, 4) att vara far på en neonatalavdelning, 5) informationsbehov från olika kanaler och 6) brister i vården som påverkar föräldrarnas delaktighet och engagemang.  Slutsats: När vårdpersonal gav föräldrarna anpassad information och ett bra bemötande, samt inkluderade dem i barnets omvårdnad blev upplevelsen av den familjefokuserade omvårdnaden bra. Familjerna lyfte även aspekter som kunde försvåra den familjecentrerade omvårdnaden, och som påverkade deras upplevelse. / Background: In Sweden, 12 000 newborn children need care at a neonatal intensive care unit (NICU) each year. There are many reasons for a child to be placed in a NICU, and the length of stay can vary from days to months. Parents can experience both physical and mental illness during the hospitalization. Family nursing is used to cater the parents needs.  Aim: The aim of this study was to investigate parents' needs of nursing care when their newborn child is hospitalized in a NICU. The study also examines how nursing staff can use family nursing to meet the parent’s needs.  Method: A qualitative literature review with descriptive design. The results are based on an analysis of ten original articles, found on the databases PubMed and CINAHL. In the data analysis, relevant findings from each study were designed into data units. The data units were synthesized into codes, subcategories and categories. The quality of the included articles was examined.  Result: The result is based on six categories: 1) need of support in a new setting, 2) family nursing and ways to enhance, 3) difficult situations and suggestions for improvement, 4) to be a father, 5) information from different sources and 6) the shortcomings of healthcare and its effect on participation.  Conclusion: Parents’ experience of family nursing was seen as positive when healthcare professionals had a good approach, gave them adapted information and included them in their child’s care. Parents also reported aspects that made the hospitalization more challenging.

No description available.

Bakgrund: Anorexia Nervosa (AN) är vanligast bland tonåriga flickor och unga kvinnor. Sjukdomen har den högsta dödlighetsgraden av alla psykiatriska störningar. Familjer till personer med ätstörning är kända för att drabbas av svårigheter som stress och de är i stort behov av hjälp. Syftet var att belysa familjens upplevelser när en familjemedlem drabbats av AN. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ och induktiv ansats genomfördes. Litteratursökningarna gjordes i databaserna PubMed och Cinahl, därefter gjordes en innehållsanalys av 14 artiklar. Resultatet visade att familjemedlemmar upplever sjukdomen AN och dess påfrestningar på olika sätt. Följande fyra kategorier presenterades i resultatet: Sjukdomens påverkan på familjen, emotionell påverkan av sjukdomen, syskons upplevelser och upplevelse av vården samt vägen tillbaka. Diskussionen kom fram till att resultatet i denna litteraturöversikt visade att familjen kände sig hjälplösa och saknade strategier att hantera situationen de drabbats av. Teorin KASAM ansågs kunna beskriva varför en familj påverkas som den gör. Hur familjen mår och hur sjukdomen påverkar familjen. Slutsatsen blev att litteraturöversiktens resultat ansågs vara överförbar till andra situationer. Oavsett vilken sjukdom ett barn drabbas av drabbas hela familjen. Det finns relativt mycket forskning om olika behandlingar men betydligt mindre om omvårdnaden. Resultatet i denna litteraturöversikt beskriver upplevelsen av hur det är att leva med en dotter som har drabbats av AN, vidare forskning gällande upplevelsen av att ha en son som drabbats av AN efterfrågas. / <p>Examinationsdatum: 2020-03-23</p>

Bakgrund: Schizofreni som långvarig svår psykisk sjukdom med psykiska funktionshinder påverkade inte enbart den drabbade individen utan även familjens välmående. Familjen och dess attityder ansåg vara en viktig tillgång till den sjukes vård och omsorg. Syfte: Syftet var att belysa familjens upplevelser av att ha en familjemedlem med schizofreni. Metod: Litteraturöversikten bestod av 16 vetenskapliga originalartiklar av både kvalitativ och kvantitativ ansats. Kvalitativ ansats analyserades enligt Graneheim och Lundmans innehållsanalys medan kvantitativ ansats utfördes enligt Fribergs beskrivning av integrativ analys. Resultat: Familjerna synliggjorde känslor som chock, rädsla och oro. Situationen upplevdes även utmanande och påfrestande både psykiskt och fysiskt. De upplevde dessutom stigma och diskriminering från vårdpersonalen och omgivningen. Majoriteten av familjerna uttryckte behov av stöd. Trots stor påverkan på familjen upplevde de meningsfullhet och hopp samt strävande efter att ge ett så bra omhändertagande av sin sjuke familjemedlem som möjligt. Diskussion: Relaterad till stigma fanns det behov av att stödja familjerna till att hantera den men även att öka vårdpersonalens medvetenhet om deras bidragande till stigma i sitt bemötande med familjerna och inom klinisk praxis. Det ansågs finnas mer behov av vårdpersonalens acceptans av familjefokuserad omvårdnad och att oftare involvera familjen i den sjukes vård för att familjen ska kunna bistå med lämplig närståendeomsorg. Slutsats: Familjernas uttryckta upplevelser kring situationen hade stor betydelse för att hälso- och sjukvården skall kunna arbeta preventivt, holistiskt och familjefokuserat samt kunna erbjuda adekvat stöd. För mer adekvat stöd förespråkar vidare förståelser och forskning kring familjernas upplevelser av mötet med vårdpersonal. / <p>Examinationsdatum: 2020-03-24</p>

No description available.

No description available.

Bakgrund: Studier har visat att familjer har en viktig betydelse när det gäller måendet hos personer med psykisk ohälsa. Det finns vetenskapligt stöd för att familjefokuserad omvårdnad kan främja funktion och välbefinnande hos både den sjuke och dess omgivande familj. Sjuksköterskors inställning till familjers medverkan i omvårdnaden påverkar i vilken omfattning den sjukes familj involveras i vård och behandling. Motiv: Sjuksköterskors inställning till familjers medverkan i omvårdnaden har undersökts i somatisk vård, men det finns få studier gjorda i psykiatrisk kontext och framförallt inom psykiatrisk öppenvård. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka sjuksköterskors inställning till familjers betydelse i psykiatrisk öppenvård och inställningens samband mellan vidareutbildning, antal verksamma år som sjuksköterska och kön. Metod: En webbaserad enkätstudie genomfördes med hjälp av instrumentet FINC-NA. Totalt 66 sjuksköterskor verksamma inom regional psykiatrisk öppenvård besvarade enkäten under januari och februari 2020. Resultat: De sjuksköterskor som arbetat längst skattade familjers medverkan i omvårdnad högst. Det förelåg ingen signifikant skillnad mellan grundutbildade och vidareutbildade sjuksköterskor och gällande kön fanns signifikanta skillnader enbart i skattning av familjen som egen resurs. Slutsats: Det finns en positiv syn bland sjuksköterskor på familjers medverkan i omvårdnad. Implementering av ett familjefokuserat arbetssätt samt utbildning av sjuksköterskor i familjers betydelse för patienters hälsa kan bidra till att betrakta familjen som en resurs i omvårdnaden.