Studien undersöker hur familjehemsföräldrar och deras familjer påverkas av uppdraget som familjehem. Studien undersöker även hur familjehemsföräldrar hanterar egna uppkomna känslor, samt vilket stöd de erhåller i uppdraget. En kvalitativ metod användes där sju familjehemsföräldrar från fyra familjehem intervjuades utefter en semistrukturerad intervjuguide. Respondenternas uppgifter har analyserats utifrån systemteori, copingteori, utvecklingsekologi och teoretiska begrepp. Studiens resultat visar att uppdraget tar mycket tid och energi, vilket påverkar familjehemsföräldrarna, de biologiska barnen och deras vardag på en rad olika sätt. Familjehemsföräldrarna upplever att de själva och deras biologiska barn fått ett annat synsätt på livet. Familjehemsföräldrar upplever svårigheter kring att få tag på socialtjänsten och att socialsekreterare ofta byts ut under uppdragen. Möten med de placerade barnen och deras nätverk ger upphov till mycket glädje, men de kan också ge upphov till känslor av frustration och otillräcklighet. Familjehemsföräldrarna använder sig av olika copingstrategier för att hantera egna känslor som uppkommer kring uppdraget. Resultatet visar också att både formell och informell stöttning är viktigt. / This study examines how foster parents and their families are affected by the foster care commitment. The study also examines how foster parents handle their own emotions, and what support they receive. A qualitative method was used where seven foster parents from four foster families were interviewed using a semi structured interview guide.The participant’s answers were analyzed through a theoretical approach that included system theory, coping theory, development ecology and theoretical concepts. The result shows that care commitment takes much time and energy,which affects everyday life, foster parents and their biological children in a number of ways. Foster parents experience that themselves and their own children received a new perspective on life. Foster parents experience difficulties around getting hold of the social services, and that social workers are being replaced during commitment. The encounter with the placed children and their network generates a lot of joy, but can also cause feelings of frustration and inadequacy. Foster parents are using various coping strategies to manage their own emotions that emerge related to the foster care commitment, the result also shows that both formal and informal support are important.

The purpose of this study was to gain knowledge and a picture of how foster parents perceive their task, the role of the placed children and their biological parents.  Even how they perceived their family have been affected by the mandates removal. Consistently showed the most positive experiences with strong ties to the children placed. However, there are experiences of the need for additional guidance, support, education and contact with the client to enhance a sense of competence in the task and prevent collapse. Burnout experienced often based in the placed child's difficulties in integration. That often grounded on the biological mother's lack of acceptance of the placement in the foster home. Aggression based on this lack of acceptance experienced by family homes to be something that the mother in the family home had to respond. By contrast, more children in the family home were something that the family home learns was positive and facilitated the integration of the placement. Furthermore, accountability of the role of foster parents experienced greater than accountability in the biological role of parents.

Sammanfattning Syftet med studien var att undersöka hur familjehemsföräldrar upplever att deras anknytning samt föräldraroll påverkas utifrån att barnen är familjehemsplacerade. Metoden som användes i studien var kvalitativ och elva familjehemsföräldrar från åtta familjehem intervjuades. Studiens empiri analyserades med hjälp av anknytningsteori samt systemteori. Resultatet visade att samtliga intervjuade familjehem i någon mån påverkades av komplexiteten i familjehemsuppdraget, vilket påverkade deras föräldraroll och anknytning till de placerade barnen. Studiens slutsatser gällande anknytningen och föräldrarollen är att det finns flera faktorer som påverkar dessa. Gällande familjehemsföräldrarnas anknytning till det placerade barnet påverkar faktorer såsom hur länge barnets anknytningssystem är påslaget, hur familjehemsföräldern närmar sig barnet, barnets ålder, barnets personliga egenskaper och familjehemsuppdragets utformning. Faktorer som påverkar familjehemsföräldrarollen visar sig vara barnets personliga faktorer, den bristande bestämmanderätten, komplexiteten i uppdraget, de gränser familjehemsföräldern och barnet sätter upp i relationen dem emellan samt på vilket sätt familjehemsföräldern ser på uppdraget. / Abstract The aim of this study was to examine how foster parents experience that their parental role and attachment to the foster child is affected by the fact that the child is placed in a foster home. In this study a qualitative method was used and eleven foster parents from eight foster homes were interviewed. To analyze the results of the study, attachment theory and general systems theory were used. The results showed that all of the interviewed foster families to some degree were affected by the complexity of the foster home commitment, which affected their parental role and attachment to the foster child. The conclusions of the study are that there are several factors that affect the attachment and the parental role. Factors that affect foster parents attachment to the foster child is for how long the child’s attachment system is activated, how the foster parent approach the foster child, the foster child’s age, the foster child’s personal qualities and the shape of the foster home commitment. Factors that affect the foster parent’s parental role were the child’s personal qualities, the lack of authority to make decisions, the complexity of the commitment, the boundaries the foster parent and the child set up in the relationship between them and how the foster parents view their foster home commitment.

Syftet med studien var att undersöka familjehemsföräldrars upplevelser av stödet de fick från en kommuns socialtjänst. Centrala frågor bestod utav hur familjehemsföräldrarna upplevde tillgängligheten av stödet och det emotionella stödet de fick från socialtjänsten samt hur stödet från socialtjänsten upplevdes i kontakt med den placerades nätverk. I studien har tio familjehemsföräldrar från fem familjehem i en mindre kommun i mellansverige intervjuats om deras upplevelser av stödet de får från socialtjänsten. Det är en kvalitativ studie som utgår ifrån utvecklingsekologisk teori samt systemteori. Studiens resultat visade att familjehemsföräldrarna var nöjda med stödet de fick från socialtjänsten i form av telefonsamtal och besök, och för ett av familjehemsparen även via e-post. Dock fanns missnöje över att familjehemsparen inte fick tillräckligt med stöd från socialsekreterarna i början av placeringen vilken upplevdes som en mer oviss och krävande tid. Socialsekreterarna upplevdes många gånger som otillgängliga och svåra att få tag på via telefon. Annat som lyftes fram var svårigheter med att urskilja vilket ansvar som låg på familjehemsparen och vilket ansvar som låg på socialsekreterarna. Osäkerhet fanns kring vem det egentligen var som skulle ansvara för delar av familjehemsuppdraget. Starkast upplevdes detta i upprätthållandet av kontakten med den placerades nätverk som i vissa fall upplevdes som ansträngt. Trots vissa svårigheter upplevdes det totala stödet som bra av samtliga familjehemsföräldrar. / The purpose of this study was to examine foster parents experiences of the support they have received from a municipality´s social service. Essential questions in the study was how the foster parents experienced the availability of support and the emotional support they  have  received from the social service as well as  how the support was experienced in contact with the placed child´s network. In this study, ten foster parents from five foster homes in a smaller town in the middle of Sweden were interviewed about their experiences of the support they have received from the social services. The study has a qualitative starting point with ecological systems theory and system theory. Our results demonstrate that the foster parents were satisfied with the support they have received from the social services in forms of phone calls and visits, and for one of the families also through e-mail. However, there were some dissatisfaction regarding not getting enough support from the social service in the beginning of the placement, which was considered to be a more uncertain and challenging time, and that social workers often were inaccessible and that they could be difficult to get hold on by phone. Other issues identified were difficulties in distinguishing which responsibilities lied on the family and which responsibilities lied on the social welfare. There were uncertainties about who really was responsible for parts of the family home mission, especially regarding maintaining of contact with the child's network that in some cases were seen as strained. Despite some difficulties, the overall support was perceived as good by all of the foster parents.

Syftet med denna studie har varit att beskriva och analysera attityder hos socialsekreterare till homosexuella par som familjehemsföräldrar. Våra frågeställningar som har genomsyrat studien har varit centrerade kring vilka attityder till homosexuellas lämplighet som familjehemsföräldrar det finns hos socialsekreterare som arbetar med målgruppen barn och familj, samt hur attityder till homosexuella som familjehemsföräldrar ser ut beroende på de homosexuella parens kön. Socialsekreterarna som har medverkat i studien arbetar inom kommuner i södra Sverige med ärenden som rör målgrupperna barn och familj. Studiens empiriska data har inhämtats med hjälp av enkäter som består av frågor och påståenden som är baserade på tidigare forskning. Vi har analyserat vår data i förhållande till diskurs inom socialt arbete som profession och heteronormativitet. Resultaten visar att socialsekreterarnas attityder till homosexuella som familjehemsföräldrar är övervägande neutrala till positiva, även om det finns uppfattningar om att barn till homosexuella löper större risk än barn till heterosexuella att bli utsatta för mobbing och negativa attityder från den sociala omgivningen. Resultaten visar även att socialsekreterarna inte gör skillnad på homosexuellas lämplighet beroende på kön.

Studien gjordes i syfte att undersöka hur familjehemsföräldrar kan uppleva att deras uppdrag som familjehem påverkar dem själva, deras biologiska barn och deras relationer. Fokusgruppsintervjuer genomfördes med två grupper innehållande fem familjehemsföräldrar i varje grupp. Fokusgrupperna bestod av fem kvinnor och fem män emellan 33 och 61 år. En intervjuguide och en mindre enkät skapades och användes under intervjuerna som spelades in på ljudfiler. Databearbetningen bestod av en fenomenologisk, hermeneutisk analysmetod. Analysen gav tre slutliga teman: kommunikationens betydelse inom familjehemmet och i dess kontakt med omvärlden utanför hemmet; familjehemsuppdragets positiva och negativa påverkan på grundfamiljens relationer inom och utom familjen och familjehemsuppdragets positiva och negativa effekter på personlig och psykologisk utveckling hos föräldrar och biologiska barn i familjehem. Kommunikation och är ett centralt begrepp i livsvärlden för de i studien deltagande familjehemsföräldrarna. Relationer och psykologisk utveckling påverkas både positiv och negativt. Resultaten i studien är i linje med tidigare forskning och kommunikation, gränssättning och empati visade sig vara användbara verktyg i uppdraget som familjehem för föräldrarna i studien. Uppsatsen generar en modell som fick namnet Familjehemsdynamik. Modellen beskriver vilka effekter uppdraget som familjehem kan ha på individerna i grundfamiljen. / The study was done in order to investigate how foster parents experience how foster care affects themselves, their biological children and their relationships. Focus group interviews were conducted with two groups of five foster parents in each group. The focus groups consisted of five women and five men between 33 and 61 years old. An interview guide and a smaller survey was created and used during the interviews that were recorded on audio files. Data processing consisted of a phenomenological, hermeneutic analysis. The analysis gave three final themes: the importance of communication within the foster home and in their contact with the world outside the home; the impact of foster care on the biological children and their parents' relations within and outside the foster home and the positive and negative impact on personal and psychological development on parents and biological children in foster homes. Communication is a central concept in the foster carers everyday life. Relationships and psychological development is influenced both positively and negatively. The results of the study are in line with previous research. Communication, boundaries and empathy are key elements in foster care. The paper generated a model named Fostering care family dynamics. The model describes potential effects of fostering on the individuals in the biological family.

The purpose of this study is to examine what meaning foster parents give to their relationship with their foster children. The aim of the study is to answer the following questions: How do the foster parents describe their relationships with the foster children? What approach do the foster parents have to the fact that the foster placement is not meant to be permanent? What meaning does it have for the relationship between the foster parents and the foster children that the placement is not meant to be permanent?   The result of this study is based on eight qualitative, semi-structured, interviews that were held with people who are, or have been, foster parents. As a theoretical framework action theory was used. The result show that some foster parents view the foster children as their own, whilst others don’t. The foster parents thought that a good relationship to the foster child is essential for the child's present and future well-being. Further, some foster parents suggest that the fact that the placement were not meant to be permanent created a distance between them and the foster children whilst others claimed that it didn’t have any effect on the relationship. All foster parents said that they tried not to think about the fact that the child might move back with its biological parents.

Bakgrund: När ett barn behöver omhändertas är den vanligaste vårdformen placering i familjehem. Det är socialnämndens ansvar att för det placerade barnet skapa en gynnsam uppväxt med trygga förhållanden. Socialnämnden ansvarar också för att de familjehem som vårdar dessa barn får stöd, råd och hjälp vid behov för att klara uppdraget (Socialtjänstlagen). Syfte: Syftet med studier var att undersöka vilket stöd familjehemsföräldrarna erhåller från socialtjänsten och familjehemsföräldrarnas erfarenheter av stöd och stödets betydelse för deras uppdrag som familjehem. Metod: Studien har en kvalitativ ansats där materialet har skapats genom sex semistrukturerade intervjuer med olika familjehemsföräldrar. Det empiriska materialet har bearbetats och analyserats genom analysmetoden IPA. I relation till tidigare forskning och studiens teoretiska ram presenteras sedan resultatet. Resultat: Den här studien visar på hur stöd, eller bristen på stöd från socialtjänsten påverkar familjehemsföräldrarnas uppdrag. Vi har kommit fram till att de viktigaste komponenterna som utgör ett gott stöd är specifika utbildningar, att socialsekreterarna är lättillgängliga, att de får fullgod information om det placerade barnet innan det tas emot i familjehemmet, att socialsekreteraren tar en spontan kontakt med familjehemsföräldrarna och att relationen mellan familjehemsföräldrarna och socialsekreteraren är trygg och stabil.

När ett barn placeras i familjehem så har socialtjänsten det övergripande ansvaret för att skapa bra samarbete mellan de tre parterna socialtjänst, familjehem och de biologiska föräldrarna. Syftet med denna studie är att undersöka förutsättningar för det så kallade tre delade föräldraskapet utifrån socialsekreterarnas erfarenheter. Det tredelade föräldraskapet består av socialsekreterare, familjehem och föräldrar, vars mål är att verka för barnets bästa vid en placering. Socialtjänsten och de socialsekreterare som arbetar inom myndigheten är de som har det övergripande ansvaret för att ett bra samarbete skapas mellan de tre parterna. Studiens deltagare består av fem socialsekreterare som arbetar på enheten för barn och unga i en kommun i Mellansverige. Resultatet visar att socialsekreterarna arbetar aktivt för att delge information till föräldrar och familjehem. De har också ett gemensamt synsätt i hur de hanterar svårigheter i det tredelade föräldraskapet. Detta genom gemensamma möten mellan socialsekreterare, familjehem och biologiska föräldrar. Det finns också en medvetenhet kring sin myndighetsroll och dess maktposition.  Likaså visar resultatet att det finns en hög tillit mellan socialsekreterare och deras chefer. En av slutsatserna är att denna tillit gynnar hur socialsekreterarna upplever och hanterar sin myndighetsroll i det tredelade föräldraskapet, vilket i sin tur kan öka förutsättningarna för ett bra samarbete.

Barn som inte längre kan bo kvar hemma hos vårdnadshavare enligt socialtjänstens utredning kan i vissa fall behöva placeras i familjehem.  Denna uppsats centreras runt fem semistrukturerade intervjuer. Uppsatsen behandlar ämnet familjehem med fokus på fem familjers egen syn på sina upplevelser av och utmaningar med rollen som familjehem. Uppsatsen undersöker familjehemmens upplevelser och utmaningar kring att vara familjehem. Den visar att vardagen inte påverkas mycket mer än det självklara att vara en mer i familjen och involvera socialtjänsten. Det framkommer att familjehemmen finner motivation i positiv feedback från professionella och ser bekräftelse som en drivkraft för att fortsätta sitt uppdrag. Trots att det i dagliga ansvaret och kraven på kontinuerlig kommunikation med socialtjänsten utgör betydande utmaningar. För att skapa en djupare förståelse av individens erfarenheter, förståelser och interaktioner inom ramen för familjehemsuppdraget tolkas materialet utifrån ett teoretiskt ramverk bestående av symbolisk interaktionism och KASAM (känsla av sammanhang) och en narrativ analysmetod. Samtliga som deltog i studien var överens om att de alltid vetat att de någon gång i livet ville bli familjehem. Något oväntat var det heller inte någon av de medverkande familjerna som ansåg att det är speciellt jobbigt att samarbeta med socialtjänst eller det biologiska nätverket även om det vid tillfällen stöter på hinder. Trots de utmaningar som uppstår är det tydligt fokus på att prioritera barnets bästa och främja sin hälsa och trygghet. I en värld där barnets bästa alltid skall prioriteras, där familjehemmens erfarenhet värderas, visar denna studie på deras viktiga och breda roll men även på deras utmaningar. Trots hinder och emellanåt brist på förståelse visar familjehemmen en enastående hängivenhet till att skapa trygghet och omsorg för de barn som kanske behöver det mest.  Nyckelord: familjehem, familjehemsföräldrar, familjehemsplacerade barn, socialtjänsten Keywords: familyhome. familyhomeparents, children placed in familyhomes, social services