<p>Marknadsvärdet på bostadsrättslägenheter ändras kontinuerligt men det är först vid försäljning som värdet konkretiseras och fastställs. En av mäklarens uppgifter blir att sätta ett utgångspris som i sin tur ska leda till ett försäljningspris. Som studenter på fastighetsekonomiprogrammet har vi saknat en tydlig förklaring till hur värderingen praktiskt går till väga och om det finns grundläggande faktorer som gäller alla mäklare. Syftet med uppsatsen är därför att studera vilka olika aspekter en fastighetsmäklare väger in vid en värdering av en bostadsrättslägenhet. Vi har då utgått ifrån redan kända teorier och sedan undersökt hur de påverkar värderingen och om det finns ytterligare faktorer.</p><p>I intervjuer med fastighetsmäklare verksamma i Karlstad har vi undersökt påverkan av faktorer som läget, månadsavgiften, standard, skick, storlek, ränta och tidigare försäljningar. Teorin om de nämnda faktorerna överensstämde väl med respondenternas svar men vi har även gett dem möjligheten att påpeka ytterligare faktorer.</p><p>Vi konstaterar att värderingen är en komplicerad process och att det inte finns någon exakt modell att följa. Det framkom dock tidigt under studien att det var två faktorer som vägde tyngst, läget och månadsavgiften. Efter en jämförelse med tidigare försäljningar inom det aktuella området ligger ofta dessa faktorer till grund för hela värderingen. Övriga faktorer vägs in fast i sammanhanget spelar de inte lika stor roll. De ger dock läsaren en mer intressant och bredare inblick i fastighetsmäklarens arbete som värderare.</p>

Alla företag behöver någon form av styrsystem för att leda verksamheten. Ett väl utvecklat och fungerande styrsystem kan ge ett företag fördelar gentemot konkurrenterna. För att uppnå det här krävs väl formulerade mål som alla inom företaget känner till. Utvecklade styrsystem skapar en tydlighet i hur verksamheten fungerar. Varje ledningssystem är unikt för respektive företag och är ett hjälpmedel för den dagliga driften av verksamheten. Styrningen av mindre företag och organisationer som ofta är ägarstyrda skiljer sig från betydligt större organisationer. I takt med att verksamheten växer kommer det en kritisk punkt där styrsystemet för företaget måste utvecklas och byggas ut. Utifrån de här tankarna kring styrningen av en verksamhet så har vi ställt oss följande fråga; Vilken betydelse har verksamhetsstyrningen för tjänsteföretags framgång? Denna frågeställning har sedan mynnat ut i tre delfrågor: Hur använder sig tjänsteföretag av strategiarbete? Vilka prestationsmått är tongivande? Hur delegeras ansvar inom organisationen samt hur styrs medarbetarna? För att få svar på vår frågeställning har vi genomfört sju personliga intervjuer och en telefonintervju med framträdande personer från sju olika fastighetsmäklarbyråer. Anledningen till att vi valt att en specifik bransch är för att minimera störande faktorer som olika branschtillhörigheter skulle kunna innebära. Vi har valt en kvalitativ forskningsmetod för att kunna lägga vikten vid verbala formuleringar. I vår empiriska undersökning har vi intervjuat mäklare som antingen varit fristående enheter eller tillhört en kedja via franchiseavtal. Omfattningen av företagens strategiarbete, som är en viktig del inom verksamhetsstyrningen, har dock ingen större betydelse om företaget tillhör en kedja eller är fristående. Strategiarbetets omfattning beror istället av stoleken på kontoret samt ledningens kunnighet och intresse. Prestationsmått som kundnöjdhet är ett mått som samtliga byråer vi intervjuat prioriterat högt och som har en stor inverkan på företagens framgång. Samtliga byråer genomför kontinuerliga kundundersökningar för att kunna förbättra sina säljprocesser, utveckla sina medarbetare samt för att så småningom erhålla en större andel marknadsandelar. Mäklarna anser att det är kunden som är i fokus, vilket gör det naturligt att utgå från kundnöjdhetsmått. Ytterligare en punkt som är genomgående för byråerna är att de använder sig av informell styrning. Detta innebär att medarbetarna arbetar fritt med eget ansvar inom uppställda ramar. En tendens kan urskiljas från de genomförda intervjuerna och det är att utvecklingen börjar gå mot grupprovisioner och olika former av teamarbete. Genom vår empiriska undersökning har vi kommit fram till att verksamhetsstyrning bidrar till fastighetsmäklares framgång, men att det inte är allt. Entreprenörsanda är en faktor som visat sig ha stor inverkan. Trots att utvecklingen går mot större enheter, vilket talar till kedjornas fördel, finns det två fristående mäklare bland de fyra största i Kalmar. Dessa byråer anser vi präglas av en gedigen entreprenörsanda som i stor utsträckning har bidragit till den position på marknaden som de har idag.

The civilization has taken a step from the industry society to a service oriented culturewhere the physical differences between different products have decreased in value for the customers. The differentiation is more about senses, esthetical symbols and design. Modern economy is more and more focused on consuming and produce dreams and lifestyles. Maybe are we ready to face a new era; the society of experiences? Can the trend that is striving towards experiences really be adapted to all markets? This question started our quest to see how the real-estate market would be able to be adapted to this new economy. The Purpose of this essay is to study how the real-estate market possibilities to be developed within the society of experiences. To get an answer to this question we have been studied literature in the society of experience, home staging and done an empirical study with the help of interviews and one survey. In order to get insight in the question from different angels, Interviews where done with both customers and with people that know the real-estate market. The interviewed persons are persons that know the real-estate market i.e. real-estate brokers and decorators. This group of people contributed to this survey by responding on questions about what they believed that buyers would be influenced by when displaying a home and how they thought displaying real-estates in the future would look like. The purpose of these interviews was to get an insight in what the persons that visit a real-estate show values and what effect this might have on the person's total experience and impression of the home. Several persons that where visiting real-estate show's responded to a number of questions in a poll. Our investigation showed that many of our questions where complete new thoughts both for customers as well as real-estate brokers, so our interpretation of this study shows that if today's actors will decide then there will be no major changes compared to how a realestate show is preformed today. But if you look at it from the society of experience characteristics then it shows that it's possible to combine a real-estate show and the literatures thoughts on the new economy. There are no real clash of opinion between the parties' thoughts and the researchers belief in the future but our mindset in each of us does most probably need some time to mature in order to get the effect that the literature describes it.

This study examines work relations on a real estate agency. My interest is to examine how real estate agents apprehend their work relations, and how a recession can affect these relations. Previous research shows that the occurrence of competition in groups decreases the motivation to cooperate. A different research illustrates that reward interdependence is important to performance, and that task interdependence drives observed cooperative behavior. The study contained six interviews with real estate agents working on commission. The result of the present study shows that the employees are in general happy with both cooperation and the occurrence of competition. The reason to the occurrence of competition in the group is the reward system, which the employees would want to contain a fixed part in order to feel secure. Further, the results show that the employees would like their boss to distribute more feedback, and that the recession has affected the work relations in several ways. Now, the employees communicate and cooperate more, while the competition is more remarkable. The spirit among employees has been more strained as a result of low sale. The conclusion is that the real estate agents overall find their work relations satisfying, and that the present reward system is to prefer if they want to preserve these relations.

Problemformulering: Hur använder fastighetsmäklaren relationsmarknadsföring för att bygga relationer till kunder? Syfte: Vi vill skapa förståelse för hur fastighetsmäklaren använder kundmötet för att skapa förtroende till kunden. Slutsats: Fastighetsmäklaren bör lägga mest vikt vid att skapa förtroende till kunden genom sin personlighet. Det beror på att majoriteten av våra respondenter anser att förtroende för dem som personer är mer betydelsefullt än förtroendet för deras tjänster. För att skapa förtroende gäller det för mäklaren att kunna infria kundens förväntningar vilket underlättas av att kundens förväntningar är realistiska. Realistiska förväntningar kan skapas genom att fastighetsmäklaren har en aktiv kommunikation med kunden. Det är av stor vikt att kommunikationen mynnar ut i en dialog då det är viktigt att kunden känner att han alltid kan kontakta sin mäklare. Ett kundmöte i form av en dialog bygger på att det finns engagemang hos både mäklaren och kunden. När kommunikation kombineras med engagemang så skapas förtroende hos kunden. Personlighet, engagemang, kommunikation och infriade förväntningar möjliggör förtroendeskapande men förutsätter att en fungerande personkemi finns.

Denna uppsats behandlar besiktningars betydelse vid en fastighetsöverlåtelse. För att undvika problem efter överlåtelsen har både köpare och säljare skyldigheter och rättigheter vid ett fastighetsköp. Det har blivit allt vanligare att säljaren låter besiktiga sitt hus redan före visning. Det kan ge både positiva och negativa effekter för båda parter. Vi vill utreda om fördelarna överväger nackdelarna.

Marknadsvärdet på bostadsrättslägenheter ändras kontinuerligt men det är först vid försäljning som värdet konkretiseras och fastställs. En av mäklarens uppgifter blir att sätta ett utgångspris som i sin tur ska leda till ett försäljningspris. Som studenter på fastighetsekonomiprogrammet har vi saknat en tydlig förklaring till hur värderingen praktiskt går till väga och om det finns grundläggande faktorer som gäller alla mäklare. Syftet med uppsatsen är därför att studera vilka olika aspekter en fastighetsmäklare väger in vid en värdering av en bostadsrättslägenhet. Vi har då utgått ifrån redan kända teorier och sedan undersökt hur de påverkar värderingen och om det finns ytterligare faktorer. I intervjuer med fastighetsmäklare verksamma i Karlstad har vi undersökt påverkan av faktorer som läget, månadsavgiften, standard, skick, storlek, ränta och tidigare försäljningar. Teorin om de nämnda faktorerna överensstämde väl med respondenternas svar men vi har även gett dem möjligheten att påpeka ytterligare faktorer. Vi konstaterar att värderingen är en komplicerad process och att det inte finns någon exakt modell att följa. Det framkom dock tidigt under studien att det var två faktorer som vägde tyngst, läget och månadsavgiften. Efter en jämförelse med tidigare försäljningar inom det aktuella området ligger ofta dessa faktorer till grund för hela värderingen. Övriga faktorer vägs in fast i sammanhanget spelar de inte lika stor roll. De ger dock läsaren en mer intressant och bredare inblick i fastighetsmäklarens arbete som värderare.

Aim: The aim of this thesis is to through a survey, gain information about the tenant owners knowledge concerning their own and the real estate agents rights and obligations, this to elucidate one of the factors we think play a big part in the general publics dissatisfaction about the real estate agents and the negative picture painted of them in media today. By throwing light on the assumed lack of knowledge in this area we hope to contribute to improve the information communicated to the customers so that they can feel safer when consulting a real estate agent in this matter. Our main question in this thesis is: How much knowledge does tenant owners and tenant owners to be have concerning the division of responsibilities when it comes to selling and buying a tenant owned flat and what problems can the presumed lack of knowledge in this area lead to? Method: We have used a combination of qualitative and quantitative methods. Data has been collected through a survey which we have put together and analyzed both based on the results we got from the survey but also based on the reactions we received from the participants. The results are presented both in text and in diagrams. Result &amp; Conclusions: The results we got from the survey indicate that the knowledge among our participants is much worse than what would be desired. Most of them seem to be uncertain of how buying a tenant owned flat is done and they seem not to be aware of what consequences a faulty action may lead to. In the long run this can lead to a lot of problems both for the people buying and the people selling a tenant owned flat, but also for the real estate agent. Suggestions for future research: We can identify three main areas that we think would be interesting to investigate more. • A similar research on house owners. • In depth interviews with real estate agents about their experience and the problems that may occur because of the general publics lack of knowledge when it comes to the rules regarding the real estate market. • In depth interviews with people who recently have become home owners about their experience of the service provided by the real estate agent. Contribution of the thesis: To throw light on the lack of knowledge concerning buying and selling tenant owned flats and that way help to create a debate about the importance of taking responsibility for having the knowledge needed. / Syfte: Syftet med denna uppsats är att genom en undersökning av bostadsrättsinnehavares kunskap, om sina egna och fastighetsmäklarens rättigheter och skyldigheter vid en bostadsrättsaffär, belysa en av de faktorer vi tror kan ligga bakom en stor del av allmänhetens missnöje och den negativa bild som målas upp av fastighetsmäklare i media i dag. Genom att belysa den förmodade kunskapsbristen på området hoppas vi kunna bidra till att informationen gentemot kunden förbättras och att kunderna känner sig tryggare genom hela affären. Vår huvudfråga i denna uppsats är: Hur ser kunskapsläget ut hos bostadsrättsägare eller blivande bostadsrättsägare beträffande ansvarsfördelningen vid en bostadsrättsaffär och vilka problem kan eventuella brister i denna kunskap leda till? Metod: Vi har använt oss av en kombination av kvantitativ metod och kvalitativ metod. Data har samlats in genom en enkätundersökning som sedan har sammanställts och analyserats både utifrån de resultat vi fick in men även utifrån respondenternas reaktioner vid genomförandet. Resultaten redovisas i löpande text samt i diagramform. Resultat &amp; slutsats: Resultaten vi fick fram visar på att kunskapsläget bland de tillfrågade är betydligt sämre än vad som vore önskvärt. De flesta verkar vara osäkra på hur en bostadsrättsaffär går till och är inte medvetna om vilka konsekvenser ett felaktigt handlande kan få. Detta kan i förlängningen leda till en rad problem både för de som köper eller säljer en bostadsrätt, men även för mäklaren. Förslag till fortsatt forskning: Vi ser i huvudsak 3 olika områden som skulle vara intressanta att undersöka vidare: • En liknande undersökning på villaägare • Djupintervjuer med mäklare angående hur de ser på och upplever de problem som kan uppstå p.g.a. allmänhetens kunskapsbrist. • Djupintervjuer med nyblivna fastighetsägare angående deras upplevelse av fastighetsmäklartjänsten. Uppsatsens bidrag: Att belysa kunskapsbristen beträffande bostadsrättsaffärer och på så sätt hjälpa till att skapa en debatt om vikten av eget ansvarstagande.

En person som yrkesmässigt förmedlar fastigheter är fastighetsmäklare. Förmedling tar sikte på att fastighetsmäklaren anvisar en motpart till sin uppdragsgivare och verkar för ett upprättande av köpeavtal mellan dessa. Genom fastighetsförmedling ändras ansvarsfördelningen mellan parterna då fastighetsmäklaren tillvaratar bådas intressen. Därmed uppstår frågan om vilken roll fastighetsmäklaren har och hur mycket ansvar som kan åläggas denne samt hur långtgående dennes undersöknings- och upplysningsplikt sträcker sig. Fastighetsmäklaren ska i sin förmedling agera omsorgsfullt samt värna om god fastighetsmäklarsed, vilket utvecklas genom rättspraxis. Denne ska även agera opartiskt gentemot båda parter i samband med att denne tillvaratar uppdragsgivarens ekonomiska intressen. Fastighetsmäklaren ska genomgå fastigheten med säljare och erhålla uppgifter från denne. Dock kan svårigheter uppstå med att avgöra hur omfattande fastighetsmäklaren ska undersöka säljarens uppgifter. Dennes upplysningsplikt innebär att information av betydelse för parterna ska vidarebefordras samt att denne ska upplysa parterna om deras undersöknings- respektive upplysningsplikt. Vad som är av betydelse varierar beroende på partens preferenser och bedöms i varje enskilt fall. Några förekommande tvister inom fastighetsköp är boarea, lockpriser och svikligt förfarande. Det finns ingen heltäckande lösning för dessa tvister och en lagreglering skulle inte leda till att tvister upphör att uppstå. Fastighetsmäklaren erhåller sitt arvode från säljaren av objektet och därmed kan dennes opartiskhet ifrågasättas särskilt när arvodet baseras på provision. En möjlig lösning är att köpare och säljare anlitar var sin fastighetsmäklare. Den främsta fördelen är att fastighetsmäklaren besitter kunskap om fastigheter genom sin yrkeserfarenhet, vilket köparen saknar. Denne kan således minimera risken att bli vilseledd av uppgifter. Fastighetsmäklaren intar rollen som ombud och därmed uppstår inte någon intressekonflikt. Den främsta nackdelen är ansvarsfördelningen av undersökningsplikten mellan köparen och fastighetsmäklaren samt kostnader som uppkommer för köparen vid anlitande. Vi förespråkar en fastighetsmäklare med hänsyn till lösningarna och diskussionen i analysen.

Denna uppsats innehåller användbar information för fastighetsmäklare, som de kan ha stor nytta av i sitt yrkesutövande för att få förtroende hos kunderna. Arbetet handlar om hur mäklare bör agera för att förtroende ska uppstå. I arbetet redogörs för relationsmarknadsföringens relevans i förtroendeskapandet hos kunden. Arbetet baseras på en kvalitativ undersökning som författarna genomfört, där kunder som köpt eller sålt bostad via en fastighetsmäklare under de senaste två åren har uttryckt sina upplevelser och åsikter. Det kommer även att redovisas teorier kring hur förtroende uppstår i kundrelationen, om kunderna anser att förtroende för mäklaren är viktigt och om första intrycket spelar en stor roll i detta. Dessutom presenteras information om kundens förväntningar på mäklaren och den kommande affären, kundnöjdhet samt den mycket viktiga delen – uppföljningen av kunden. Resultatet av studien visar att det är viktigt att mäklaren framförallt är lyhörd, ärlig samt kunnig. Dessutom har det framkommit att dialogen med kunden är av stor vikt för att denne ska känna förtroende för mäklaren.