Bakgrund: Idag finns det i Fastighetsmäklarlagen ett krav på att en fastighetsmäklare ska upprätta en skriftlig beräkning av köparens boendekostnader. Detta krav får endast åsidosättas då köparen uttryckligen avstår sin rätt. Det har upprättats ett förslag till en ny fastighetsmäklarlag i vilket kravet på att upprätta boendekostnadskalkyler tagits bort och ersatts med att mäklaren endast är skyldig att upprätta en boendekostnadskalkyl då köparen efterfrågar en sådan. Mål: Målet med denna rapport är att ge en aktuell bild av vad fastighetsmäklare har för uppfattning om boendekostnadskalkyler idag och huruvida de fördelar som fastighets-mäklarna ser kring boendekostnadskalkyler är anledning nog för att kontinuerligt upprätta dessa även efter att lagkravet försvinner. Metod: Rapporten bygger på en kvantitativ enkätundersökning, fem öppna djupintervjuer med kvalitativ forskningsansats samt litteraturstudier. Urvalet av deltagare gjordes slump-mässigt utifrån fastighetsmäklarnämndens register över registrerade fastighetsmäklare. Analys: Att boendekostnadskalkyler upprättande av fastighetsmäklare är av liten betydelse har framkommit som åsikter i undersökningen. Detta beror till stor del på att kunderna idag avsäger sig sin rätt till en boendekostnadskalkyl då de ofta får en upprättad av banken i samband med låneansökan varför de ej anser sig behöva en kalkyl från fastighetsmäklaren. Att det finns fördelar för fastighetsmäklare med att upprätta boendekostnadskalkyler anser drygt hälften av undersökningens deltagare. Trots detta anser majoriteten att fördelarna ej är anledning nog för att de ska fortsätta upprätta kalkylerna efter lagändringen. Den stora förändring som lagförslaget medför är att fastighetsmäklare slipper att upprätta avståenden i alla de affärer där de inte upprättar en boendekostnadskalkyl.

Stora delar av dagens arbetsmarknad utgörs av funktionellt flexibla arbeten, där arbetstagaren själv styr, kontrollerar och ansvarar för sitt arbete i två aspekter; arbetstid- och rum, samt arbetsutförande. Studien syftar till att få ökad förståelse av hur individer upplever och förhåller sig till denna typ av flexibilitet. För att besvara de inneboende frågorna i studiens syfte genomfördes en kvalitativ studie baserad på intervjuer med åtta fastighetsmäklare. Det empiriska materialet analyserades sedan med hjälp av meningskoncentrering- och kategorisering. Resultaten visar att samtliga informanter uppfattar möjligheten att utnyttja flexibilitetens fördelar som positivt. Hur de sedan upplever och förhåller sig till det skiljer sig ibland från denna uppfattning beroende på arbetsförhållanden, personliga egenskaper samt individuella preferenser och livsbalans. Nyckelord: fastighetsmäklare, flexibelt arbete, kontroll, gränsdragning och livsform. / Much of today's labour market consists of functional flexible jobs, where the workers themselves reign, control and answer for their work in two aspects: work time- and place, and job execution. The study aims to gain greater understanding of how individuals perceive and relate to this type of flexibility. In order to answer the questions within the purpose of the study was a qualitative study made based on interviews with eight real estate agents. The empirical data were analyzed with the help of concentration- and categorization of sentences. The results show that all respondents consider the possibility of using benefits of flexibility as positive. However, how they perceive and relate to their work can sometimes differ depending on work conditions, personal characteristics and individual preferences and life balance. Keywords: real estate agent, flexible work, control, contiguousness and life form.

Syfte: Vi har valt att studera organisationskulturen hos fastighetsmäklarföretag i Gävle. Vi ville skapa en förståelse för hur företagen kunde arbeta med organisationsskulturen för att bidra till en högre motivation hos personer verksamma i mäklarbranschen. Syftet med detta examensarbete var därför att lyfta fram ett antal faktorer inom organisationskulturen som påverkar arbetsmotivationen hos fastighetsmäklare i Gävle. Metod: En kvalitativ forskningsmetod valdes på grund av att organisationskultur är något abstrakt och som snarare ska upplevas än mätas. Primärdata samlades in genom kvalitativa intervjuer samt deltagande observation och sekundärdatan samlades in genom artikelsökning samt litteratursökning. Vi har bearbetat vår data genom meningskategorisering och meningskoncentrering. Detta för att sammanfatta och få fram det mest väsentliga från intervjuerna. Därefter har empirin jämförts samt analyserats med redan nämnd samt för uppsatsen ny teori. Vi har slutligen skapat en organisationskultursmodell anpassad efter fastighetsmäklarbranschen i Gävle. Resultat & slutsats: De viktigaste faktorerna för att skapa en god organisationskultur är: god gemenskap, bra ledarskap, ”frihet under ansvar” och rätt utrustade lokaler. Edgar Scheins grundläggande antaganden, som framförs i teoriavsnittet, ska enligt vår mening rotas centralt hos huvudkontoret medan de gemensamma värderingarna och artefakterna växer fram på det lokala kontoret.

Denna uppsats handlar om vilka faktorer som kan motivera en fastighetsmäklare till att arbeta. Under de senaste tio åren har det skett en markant ökning av registrerade fastighetsmäklare i Sverige enligt Fastighetsmäklarnämnden (2011). Denna markanta ökning leder även till hårdare konkurrens om jobben och även om kunderna (Wörmann, 2007). Eftersom majoriteten av alla fastighetsmäklare arbetar utefter löneformen provision kan den ökade konkurrensen om jobben och kunderna vara ett problem. Får en fastighetsmäklare inte tillräckligt många kunder kan lönen bli lidande. Detta innebär en konstant stress för en fastighetsmäklare eftersom han eller hon aldrig vet vilken inkomst han eller hon kommer att erhålla. Motivation är ett av de största problemen hos företag idag. För att uppnå goda resultat är arbetsgivarna beroende av de anställdas prestation. Därför är det viktigt att arbetsgivarna förstår vad som motiverar de anställda (Kovach, 1987; Wiley, 1997; Watson, 1994). Får de anställda sina behov tillgodosedda och hålls motiverade kommer effektiviteten på företaget öka vilket leder till en ökad försäljning och framgång för företaget. Ett företag tjänar alltså på att hålla sin personal motiverad (Kovach, 1987; Nohria, Groysberg & Lee, 2008; Wiley, 1997). Genom att använda oss av motivationsteorier som Maslows (1954) behovstrappa, Herzbergs (1966) motivations- och hygienfaktorer och Hackman och Oldhams (1980) motivationsmodell ska vi se hur dessa stämmer överens med fastighetsmäklares motivation samtidigt som vi ska se hur ledarskap, pengar och belöningssystem påverkar motivationen. Med valet av en kvalitativ studie genomfördes sex intervjuer från tre olika fastighetsmäklarbyråer i region Halland, en person i ledande position och en anställd på varje företag. Resultatet av föreliggande studie visar att fastighetsmäklare motiveras av belöningssystem men att belöningssystem inte är motiverande i längden utan endast under vissa stadier i en fastighetsmäklares liv. De flesta individer strävar efter att utvecklas både på en personlig och på en karriärmässig nivå. Därför kan inte enbart ett belöningssystem motivera en fastighetsmäklare utan även en personlig utveckling krävs. För att en fastighetsmäklare ska kunna uppnå en personlig utveckling är det viktigt att chefen har kunskap om vad fastighetsmäklaren har för individuella behov.

Titel: Dörren till en framtida karriär? Nivå: Examensarbete för Kandidatexamen i Företagsekonomi Författare: Maria Karlsson & Emelie Jonsson Handledare: Lars Ekstrand Datum: 2011-05 Syfte: Vår studie syftar till att undersöka samt utvärdera kvaliteten på fastighetsmäklarprogrammets obligatoriska praktik. Detta kommer att göras utifrån Fastighetsmäklarnämndens allmänna råd, huvudkontorens rekommendationer, studenternas erfarenhet av praktiken samt två programansvariga för fastighetsmäklar- respektive fastighetsekonomprogrammet. Metod: Vi har i våra studier använt oss av en kvalitativ metod genom personliga intervjuer, intervjuer över telefon och via mail med både fastighetsmäklarstudenter och huvudkontor. Vi sammanställde och analyserade det insamlade intervjumaterialet och den teori som vi funnit genom litteratur och artiklar. Resultat och slutsats: Det vår studie har visat är att fastighetsmäklarstudenternas praktik i dagens läge saknar hög kvalité i form av en strukturerad uppbyggnad. Huvudkontoren har utformat en mall med rekommendationer för hur praktiken ska genomföras men syftet de har med mallen når uppenbarligen inte ut till kontoren då de flesta väljer att inte ta del av den. Handledaren har en avgörande roll för hur praktiken upplevs vilket framkommit under våra intervjuer med fastighetsmäklarstudenterna och de har ofta höga förväntningar på handledarna. Det vi kommit fram till är att det krävs en mall som ett hjälpmedel till handledaren under praktikens gång samt att det krävs en anpassning av fastighetsmäklarutbildningen för att den på så sätt ska kunna sammankopplas med praktiken. Förslag till fortsatt forskning: Eftersom att vi nu ifrågasatt praktikens utformning för olika fastighetsmäklarföretag så skulle det vara intressant att genom fortsatt forskning undersöka om det skett några förändringar kring praktikens uppbyggnad. Dessutom att utefter de slutsatser som vi kommit fram till, vidareutveckla fastighetsmäklarnämndens "Allmänna råd" 3 och skapa en mer omfattande checklista för praktikens genomförande, som då ska följas av samtliga fastighetsmäklarkontor. Uppsatsens bidrag: Med denna uppsats så hoppas vi att fastighetsmäklarstudenterna ska inse att praktiktiden är nyckeln till framgång inom fastighetsmäklarbranschen, att de ska ställa krav på sina handledare att få vara delaktig på samtliga moment genom hela förmedlingsprocessen. Vi vill även att branschen ska inse att de rekommendationer som huvudkontoren har, gällande praktikens utformning, inte alltid stämmer överens med hur studenterna upplever den och att de därför bör börja fundera över vilka förändringar som behövs göras för att rekommendationerna ska följas.

No description available.

No description available.

Titel: Fastighetsmäklarens personliga varumärke – JAG AB Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Anna Wassberg & Evelina Eriksson Handledare: Per-Arne Wikström   Syfte: Då en fastighetsmäklares framgång till största del består i hur väl denne sköter sina kundkontakter är det viktigt att det budskapet som sänds ut stämmer överens med kundens faktiska upplevelse. Eftersom det är fastighetsmäklaren som i första hand kommer i kontakt med kunden och inte företaget, är det fastighetsmäklarens personliga varumärke som har störst betydelse för om det blir en affär eller inte. Detta är anledningen till att studien har genomförts, där syftet är att ta reda på vad ett personligt varumärke är och hur man kan använda sig av det i jobbet som fastighetsmäklare. Metod: Studien baseras på litteratur, vetenskapliga artiklar och intervjuer som alla analyserats och redovisats i denna kvalitativa studie. Resultat & slutsats: Genom studien har det framkommit att alla har ett personligt varumärke som måste förvaltas. Samt att ryktet är en av de avgörande faktorerna för om man lyckas med det eller inte. Det har även framkommit att den bild som förmedlas till kunderna måste stämma överens med hur kunderna uppfattar fastighetsmäklaren. När man använder sig av det personliga varumärket leder det till att man kan urskilja sig från sina konkurrenter. Förslag till fortsattforskning: Då det personliga varumärket är ett brett område, finns det flera områden som vi inte har behandlat i denna studie. Under studiens gång uppkom tankar kring att göra en studie kring personligt varumärke ur kundernas perspektiv. Uppsatsens bidrag: Genom denna studie har det belysts hur viktigt det är för en fastighetsmäklare att använda sig av sitt personliga varumärke. Nyckelord: Personligt varumärke, Varumärken, Fastighetsmäklare, Förtroende och Personliga egenskaper

Uppsatsen utgör en studie av de anmälningar av fastighetsmäklare som inkommit till den statliga tillsynsmyndigheten, Fastighetsmäklarnämnden. Av de anmälningar som inkommit har i uppsatsen fokuserats på de som resulterade i någon form av påföljd, antingen varning eller återkallelse av registreringen. Vid granskningen av de 87 varnade mäklarna och de 2 avregistrerade har en geografisk fördelning gjorts för att kunna urskilja vissa tendenser. Samtidigt har det även gjorts en jämförelse om det är flest män eller kvinnor som blir varnade. Efter den sammanställningen så delades de olika förseelserna in i tio kategorier. Samma indelning som i tidigare arbeten för att kunna jämföra de olika grupperna om det skett någon förändring gentemot tidigare år. Slutligen förs en diskussion / analys om varför situationer uppstår som genererar olika typer av påföljder.. Om det beror på slarv, nonchalans, glömska eller ren okunskap.

Ett bostadsköp är oftast den största investering som görs i ett hushåll. Det är en komplicerad och mycket informationskrävande process. För att minska riskerna för felaktiga beslut och långsiktiga konsekvenser krävs att köparen införskaffar information inom många olika områden, såsom ekonomi, juridik och byggteknik. Är köparen dessutom förstagångsköpare har denne ingen erfarenhet från ett tidigare köp, vilket ökar risken för felaktiga beslut. Syftet med denna uppsats är att undersöka informationsbehovet för förstagångsköpare av småhus samt undersöka vilken typ av information de anser är viktigast. I uppsatsen har vi använt oss av en kvantitativ datainsamling med flera kvalitativa inslag. För att utreda problemet valdes en webbenkätundersökning med öppna och slutna frågor. Webbenkäten skickades till 16 förstagångsköpare vilka hade köpt hus inom det senaste året. Vi kontaktade respondenterna personligen för att de skulle förstå vikten av att fylla i enkäten med omsorg och därmed bidra till att minimera bortfallet. Som underlag för vår uppsats har vi utgått ifrån tre olika teorier: Köpprocessen, Sökprocessens tre faser och Gap-modellen. Utifrån dessa har vi skapat en egen teoretisk arbetsmodell. Detta för att förtydliga vårt teoretiska fokusområde och för att göra det lättare för läsaren att koppla ihop teori med analys då dessa följer samma struktur. Undersökningen visar att förstagångsköpare av småhus har ett brett informationsbehov inom många olika områden, främst inom byggteknik, ekonomi och juridik. Byggteknik är det område som köparna känner att de saknar mest kunskap kring och således behöver mest information om. De vill exempelvis veta vilka renoveringar som genomförts, vad som behöver renoveras och vad det i sådant fall kommer att kosta. Undersökningen visar även att förstagångsköpare förväntar sig att mäklaren ska informera dem om allt som har med husköpet att göra. Allt ifrån hjälp med kontraktsskrivning till information om husets tekniska skick. Majoriteten av förstagångsköpare upplever dock att informationen de erhåller från mäklaren motsvarar deras förväntningar och att de är nöjda med tjänsten sin helhet.