Denna studie har som syfte att synliggöra hur sjukvårdspersonal uppfattar missbrukare. För att ta del av våra informanters uppfattningar har vi utfört kvalitativa intervjuer för att generera ett material som är grund för visare analys. Vidare har en fenomenografisk ansats använts för att analysera vårt material. Teoriernagenuskontraktetochstigmahar använts för att analysera och vidare diskutera materialet, men även tidigare forskning rörande missbrukande individer . En viktig slutsats i studien är hur informanternas egna uppfattningar påverkar deras inställning.

Det här är en studie av gymnasieelevers uppfattningar av undervisningen i spanska. Undersökningen syftar till att ta reda på elevernas skäl att välja spanska, vad de har för syn på sin egen språkanvändning och vad de har för ämnesmässigt fokus när de studerar. Undersökningen bygger på intervjuer med sju respondenter som går första året på gymnasiet och läser spanska steg 3. Samtliga respondenter läser teoretiska program. Undersökningen har bedrivits enligt en fenomenografisk ansats som är en kvalitativ forskningsansats som syftar till att bringa i dagen den variation av uppfattningar som finns i en viss grupp. Uppfattningar så som de definieras i den här undersökningen ska ses som olika sätt att se olika fenomen. Resultatet av den här undersökningen är att det finns en skillnad mellan å ena sidan de elever som drivs av yttre faktorer (t.ex. möjligheter att resa) när de väljer spanska, å andra sidan de elever som drivs av en kombination av inre och yttre faktorer (t.ex. att det är kul och ger möjligheter att kommunicera). När det gäller synen på den egna språkanvändningen ser man en uppdelning mellan dem som har en stor tillförsikt inför framtiden och dem som är mer skeptiska till om de kommer att ha kvar särskilt mycket kunskaper i ämnet framgent. Det finns även ett visst samband mellan individer som har en positiv syn på sina framtida spanskkunskaper och dem som till viss del drivs av inre faktorer i sitt val av spanska. När det gäller elevernas beskrivning av hur de företrädelsevis studerar framträder en klar skillnad mellan dem som föredrar interaktionsinriktade aktiviteter som samtal, exponering för spanskspråkig kultur etc, och dem som främst fokuserar på individuella aktiviteter så som inlärning av glosor. Även här kan man se ett samband mellan ett stort fokus på interaktionsinriktade aktiviteter, delvis inre faktorer som motiverar valet av spanska och en positiv syn på det framtida språkanvändandet.

Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka och beskriva vilka uppfattningar nio elever och två lärare har av bedömning inom matematikundervisningen. Med fenomenografi som en teoretisk och metodologisk utgångspunkt har enskilda intervjuer med elever och lärare genomförts på två högstadieskolor i Halland. Resultatet presenteras i form av fyra beskrivningskategorier av sätt att uppfatta bedömning: A) Bedömning för betygsättning och som urval för att komma in på gymnasiet B) Bedömning för att förbättra betyget C) Bedömning för att utvecklas matematiskt D) Bedömning som en känsla hos lärare och elever Kategorierna analyseras i förhållande till summativ och formativ bedömning. En slutsats är att kategori A är den vanligast förekommande bland de elva respondenterna. Vidare framkommer att de två lärarna uppfattar bedömning på väldigt olika sätt. Den ena uppfattar bedömning och undervisning som två skilda saker, medan den andra anser att dessa två inte går att separera från varandra. Denna spänning kopplas till lärarens olika uppdrag, att sätta ett summativt betyg för urval och att främja elevens kunskapsutveckling genom formativ bedömning.

BAKGRUND: Inom språkundervisningen är kommunikationen mycket viktig. Det visas i olika studier att elevernas språk utvecklar sig genom att de får möjlighet att använda sitt muntliga språk, dvs. att lärare och elever använder målspråket i undervisningen. Många språkforskare hävdar att såväl engelskundervisning som undervisningen av moderna språk bör ske på målspråket. Vår erfarenhet är dock att kodväxling, dvs. att byta språk från målspråket till svenskan, diskuteras mycket mer bland engelsklärare än bland fransklärare. Vi har samtidigt erfarenhet av fransklärare som undervisar franska uteslutande på målspråket, vilket fungerar väl på alla nivåer. Denna undersöknings fokus riktas därför mot språkelevers kodväxling inom såväl engelsk- som franskundervisningen. Eftersom vi vill rikta fokus mot de främmande språken så har vi valt att tala om elevernas målspråksanvändning under språklektionerna, snarare än att tala om deras kodväxling.   SYFTE: Syftet med studien är att kartlägga Halmstads kommuns gymnasieskolors språkelever, beträffande deras tankar om den egna målspråksanvändningen under engelsk- respektive fransklektionerna samt att beskriva och analysera språkelevers uppfattningar av den egna målspråksanvändningen under deras engelsk- respektive fransklektioner.   METOD: Dels kvantitativ metod i form av enkäter, dels kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervjuer,  som har genomförts på gymnasiet med fransk- och engelskelever.   RESULTAT: Resultatet av enkäterna och intervjuerna visar att det eleverna efterfrågar är en undervisning med meningsfullt innehåll och ämnen som har en verklighetsanknytning. Vikten av att kunna relatera till det de förväntas prata om på ett främmande språk betonas. Vidare har vi kommit fram till att bristen på självförtroende i klassrummet är en betydande faktor till att elever inte producerar tillräckligt med utflöde under lektionerna. Vi presenterar elevernas förslag på vad som skulle kunna öka deras målspråksanvändning under språklektionerna.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur sex föräldrar uppfattar begreppet föräldrasamverkan. Till hjälp att undersöka detta användes en fenomenografisk ansats och det utfördes sex intervjuer med föräldrar från samma kommun. Fyra kategorier uppstod och dessa var följande: bara barnen har det bra, föräldragemenskap, engagerade pedagoger och viljan att påverka förskolan. Föräldrarna ansåg alltså att det var viktigt att deras barn hade det bra på förskolan. Begreppet kunde också betyda föräldragemenskap mellan föräldrarna på förskolan. Engagerade pedagoger var en förutsättning för att föräldrasamverkan skulle fungera och det fanns olika sätt som föräldrarna ville påverka förskolan. Dessa kategorier utesluter inte varandra utan det är fyra sätt att se på samma begrepp. Forskning från Sverige och övriga världen belyser hur samverkan mellan förskola och föräldrar kan gå till, men också vilka olika uppfattningar som finns på föräldrasamverkan. Kopplingar mellan kategorierna och det sociokulturella perspektivet synliggjordes och var ett bra hjälpmedel för att förstå de fyra kategorierna. Genom dialog och kommunikation med föräldrar kan förskolan möta deras förväntningar och eventuellt kan nya samverkansformer skapas.

The study consider similarities used by pupils when discussing the human cell. In this study teachers are given certain examples on a number of different opinions pupils may have regarding a phenomenon which is of great importance in situations of education. Through interviews a variety of pupils’ opinions has occurred. The categorization of these has then been done by a phenomenographic approach. It resulted in five main categories and a number of sub categories. Altogether the study shows that many pupils use analogies to explain and understand phenomenon. In order to assist and facilitate pupils’ understanding the teachers must show interest in their pupils and the environment in which they exist and eventually grant pupils relevant time to reflections on their analogies. / Studien tar upp analogier som elever använder sig av när de resonerar om cellen. Lärare får i denna studie konkreta exempel på en variation av uppfattningar som elever har om ett fenomen vilket är av stor nytta vid undervisningssituationer. Med hjälp av intervjuer har elevers olika uppfattningar framkommit. Kategoriseringen av dessa har sedan gjorts med metoden fenomenografi. Resultatet blev fem huvudkategorier med ett antal underkategorier till dessa. Sammanfattningsvis visar studien att många elever använder sig av analogier för att förklara och förstå fenomen. För att kunna hjälpa och underlätta elevernas förståelse behöver läraren intresse för elever och deras omvärld samt ge eleverna tid för reflektion av sina analogier.

ABSTRACT Syftet med vårt arbete är att undersöka vilka uppfattningar ett antal chefer och medarbetare har av medarbetarsamtalets syften och mål. Vi fann det intressant att ta reda på detta eftersom vi uppfattar, och även har viss erfarenhet av, att människors uppfattningar av syftena och målen med medarbetarsamtalet kan variera. Studien är av kvalitativ natur, och vi har använt oss av ostrukturerade intervjuer med fyra chefer och tre medarbetare för att samla ihop empiri. Samtliga intervjuer genomfördes på ett informations- och teknikföretag. I resultatet som vi arbetade fram med hjälp av empirin från intervjuerna fann vi som väntat både likheter och skillnader i de intervjuades uppfattningar. Resultatet visar att medarbetarna framförallt uppfattar att det finns fyra huvudsyften: att det som diskuteras under samtalet tas tillvara och dokumenteras, att man får ett tillfälle till gemensam planering med chefen, att få en chans att berätta för chefen vilka åtgärder de önskar få uppfyllda för att förbättra sin egen arbetssituation, samt att få möjlighet att ge chefen en bild av sin situation på arbetsplatsen. Hos cheferna verkar det finnas två huvudsyften. Dessa är att få en chans ta reda på medarbetarens arbetssituation, samt att få möjlighet att ge och få feedback. När det gäller målen med medarbetarsamtalet så uppfattade både cheferna och medarbetarna i vår studie trivsel och utveckling var de mål som var viktigast att försöka uppnå med hjälp av samtalet. Anledningen till att dessa är målen, och förutsättningarna för att nå dem skiljer sig dock mellan de två parterna, vilket vi har försökt visa i resultatkapitlet. Ambitionen med vår undersökning är inte att skapa några nya teorier inom det aktuella området. Ambitionen är istället att ge läsaren intressanta perspektiv på vilka uppfattningar människor kan ha av syften och mål med ett medarbetarsamtal.

Syftet med uppsatsen är att beskriva högstadielärares uppfattningar om användningen av datorn i undervisningen. Uppsatsen har sin utgångspunkt i teorier och forskning om information, kognition och datoranvändning, datorns roll i undervisning, samt i Salamancadeklarationen och skolans styrdokument. Jag har använt en kvalitativ metod utifrån en fenomenografisk ansats. Data har samlats in med hjälp av en enkät. Resultaten visar, att lärarnas uppfattningar kan beskrivas i termer av fyra perspektiv, nämligen elevperspektiv, lärarperspektiv, pedagogiskt perspektiv samt ramfaktorperspektiv. Lärarna i undersökningen skiljer sig åt då det gäller uppfattningen om datorn i undervisningen. För några lärare har den en självklar plats i undervisningen, andra är mer tveksamma av olika skäl. Flera lärare ser datorn framförallt som ett redskap för att söka information på Internet och datorn som ordbehandlare. Datorn uppfattas framförallt som ett verktyg för den enskilde eleven, och man bortser från styrdokumentens mål om elevsamverkan och elevsamarbete i samband med datorn i undervisningen.

Syftet med studien var att undersöka lärares uppfattningar av begreppet ekosystemtjänster samt hur deras förhållningssätt människa– miljö framträder när de beskriver sin ekologiundervisning. Studien utfördes som en semistrukturerad intervju, där såväl ekosystemtjänster som begrepp, som ekologiundervisning diskuterades. Analysen av intervjutranskripten gjordes med utgångspunkt i fenomenografin. De viktigaste resultaten är dels att begreppet ekosystemtjänst kan uppfattas på tre kvalitativt skilda sätt: Människan hjälper ekosystemen, människan drar nytta av ekosystemen samt ekosystemtjänster är en omskrivning av ekologi; dels att informanterna tenderar att förhålla sig antingen distanserat eller involverad i förhållandet människa – miljö. Det senare har också lett till att två kvalitativt skilda sätt att förhålla sig till omsorg om och ansvar för miljön också framträtt: Ett distanserat och ett relationellt.

För att bidra till dagens antimobbningsarbete som sker ute på skolor ser vi att barnens perspektiv bör lyftas fram. Vi tar upp olika forskare och deras definition och syn på fenomenet mobbning. Här lyfter vi även fram fyra olika perspektiv som vi använder i vårt analysarbete. Syftet med vår studie är att undersöka barns uppfattningar kring fenomenet mobbning, varför det uppstår och hur man kan stävja det. Barns perspektiv är betydelsefullt i vårt arbete då det är barns uppfattningar vi vill lyfta fram med vår studie.Vi har använt oss av en fenomenografisk kvalitativ metodansats där vi intervjuade åtta grupper med tre tioåriga barn i varje grupp. Dessa barn fick dessutom enskilt fylla i en enkät innehållande tre frågor. För att kunna utgå från barns perspektiv så långt som vi känner möjligt använder vi oss av öppna frågor i både intervjuguiden och enkätfrågorna. Grupperna var fördelade på fyra skolor med olika miljöer.Innan vi började med studien hade vi uppfattningen att barnen hade en större kunskap om hur de vuxna på skolan arbetar mot mobbning. Snabbt upptäckte vi dock att det inte stämde. Barnen har en mycket liten uppfattning eller ingen alls om hur de vuxna arbetar mot mobbningen på skolan. Vi kan se att alla de perspektiv vi använder oss av i analysarbetet är synliga vilket betyder att de alla bör ses som aktuella i dagens antimobbningsarbete.