Denna rapport handlar om hur spelare kommer fram till beslut i fightingspel: om de använder kunskap eller om de förutser vad motståndaren ska göra. Bakgrunden behandlar termen ”mindreading” och vad fightingspel är samt vilka skickligheter som används i fightingspel. En förundersökning gjordes med erfarna fightingspelsspelare för att undersöka vilka faktorer som skulle kunna vara viktiga. Rapportens frågeställning är om det är spelmekaniken eller förmågan till mindreading som är viktigast för framgång i ett spel med frekventa Yomi-situationer såsom fightingspel. Ett enkelt rundbaserat fightingspel togs fram för att användas i undersökningen. Sex par försökspersoner spelade spelet och samtidigt fick de tala högt om sina tankeprocesser. Analysen av spelomgångarna och spelarnas kommentarer indikerade att beslut baserade på spelmekanik var mer framgångsrika än beslut baserade på mindreading. Denna rapport bygger på en undersökning med dataspelare som dock inte var specialiserade på fightingspel. En kommande undersökning skulle kunna göras med mer erfarna spelare.

Studien i denna rapport har fokus på hur animerade karaktärer uppfattas av betraktare endast baserat på karaktärernas rörelser och om man kan skapa ett rörelse-schema för en bakgrundstereotyp för ett fightingspel, som passar lika bra till en manlig som kvinnlig karaktärsmodell.En kvalitativ intervju hölls där en grupp av studenter fick titta på en samling av karaktärs-animationer och förklara hur de uppfattade karaktärerna, endast utav rörelserna.Resultaten av undersökningen visar att det är möjligt att skapa ett könsneutralt rörelseschema för en bakgrundstereotyp för fightingspel och betraktare kan uppfatta bakgrundstereotypen utifrån endast rörelser. Däremot kan detta variera mellan olika bakgrundstereotyper. Därför kan framtida arbeten öka kunskaperna om vilka typer som är enklare eller svårare att göra könsneutrala animationer till.

Spelutveckling är något som ständigt förändras, möjligheterna vi har idag är väldigt olika de möjligheter vi hade för tio år sedan och de möjligheter som vi kommer att ha om tio år. I denna rapport vill vi utforska några av dessa nya möjligheter och vi vill därför ta reda på hur väl lämpat C# och WPF är för implementationen av ett timingbaserat fightingspel till rörelsesensorn Microsoft Kinect genom att genomföra sagda implementation. Resultatet av detta examensarbete är en tidig version av spelet och en analys av de svårigheter som har uppstått och de begräsningar som vi har upptäckt med C#, WPF och Kinect.

Den här uppsatsen har skrivits i samband med ett examensarbete som jag gjorde på Shortfuse, ett företag under bildning i Gothia Science Park vid Högskolan i Skövde. Det som jag har gjort under examensarbetet var att ändra vissa befintliga spellägen och att designa helt nya spellägen till fightingspelet Colosseum. Målsättningen är att utveckla nya spellägen utan att lägga till eller ändra på befintlig spelmekanik. Resultatet av arbetet ledde till en lösning på hur målsättningen kan uppfyllas, nämligen genom att kombinera befintlig spelmekanik på nya sätt. Men jag kom fram till att det ändå inte går att designa något nytt utan att ändra på spelmekaniken åtminstone lite grann. Slutsatsen är att den positiva inverkan en idé skulle ha på spelet måste övervägas mot hur mycket det kostar i form av tid och pengar. Dessutom ledde arbetet till beskrivningar av tre olika metoder för att komma på nya idéer. De tre metoderna kallar jag för användning av konventioner i liknande spel, överföring av idéer från helt andra typer av spel, och användning av spelets tema.

<p> </p><p>Den här uppsatsen har skrivits i samband med ett examensarbete som jag gjorde på Shortfuse, ett företag under bildning i Gothia Science Park vid Högskolan i Skövde. Det som jag har gjort under examensarbetet var att ändra vissa befintliga spellägen och att designa helt nya spellägen till fightingspelet Colosseum. Målsättningen är att utveckla nya spellägen utan att lägga till eller ändra på befintlig spelmekanik.</p><p>Resultatet av arbetet ledde till en lösning på hur målsättningen kan uppfyllas, nämligen genom att kombinera befintlig spelmekanik på nya sätt. Men jag kom fram till att det ändå inte går att designa något nytt utan att ändra på spelmekaniken åtminstone lite grann. Slutsatsen är att den positiva inverkan en idé skulle ha på spelet måste övervägas mot hur mycket det kostar i form av tid och pengar.</p><p>Dessutom ledde arbetet till beskrivningar av tre olika metoder för att komma på nya idéer. De tre metoderna kallar jag för användning av konventioner i liknande spel, överföring av idéer från helt andra typer av spel, och användning av spelets tema.</p><p> </p>

Many online fighting games use rollback netcode in order to compensate for network delay. Rollback netcode allows players to experience the game as having reduced delay. A drawback of this is that players will sometimes see the game quickly ”jump” to a different state to adjust for the the remote player’s actions. Rollback netcode implementations require a method for predicting the remote player’s next button inputs. Current implementations use a naive repeatlastframe policy for such prediction. There is a possibility that alternative methods may lead to improved user experience. This project examines the problem of improving input prediction in fighting games. It details the development of a new prediction model based on recurrent neural networks. The model was trained and evaluated using a dataset of several thousand recorded player input sequences. The results show that the new model slightly outperforms the naive method in prediction accuracy, with the difference being greater for longer predictions. However, it has far higher requirements both in terms of memory and computation cost. It seems unlikely that the model would significantly improve on current rollback netcode implementations. However, there may be ways to improve predictions further, and the effects on user experience remains unknown. / Många online fightingspel använder rollback netcode för att kompensera för nätverksfördröjning. Rollback netcode låter spelare uppleva spelet med mindre fördröjning. En nackdel av detta är att spelare ibland ser spelet snabbt ”hoppa” till ett annat tillstånd för att justera för motspelarens handlingar. Rollback netcode implementationer behöver en policy för att förutsäga motspelarens nästa knapptryckningar. Nuvarande implementationer använder en naiv repetera-senaste-frame policy för förutsägelser. Det finns en möjlighet att alternativa metoder kan leda till förbättrad användarupplevelse. Det här projektet undersöker problemet att förbättra förutsägelser av knapptryckningar i fightingspel. Det beskriver utvecklingen av en ny förutsägelsemodell baserad på rekursiva neuronnät. Modellen tränades och evaluerades med ett dataset av flera tusen inspelade knappsekvenser. Resultaten visar att den nya modellen överträffar den naiva metoden i noggrannhet, med större skillnad för längre förutsägelser. Dock har den mycket högre krav i både minne och beräkningskostad. Det verkar osannolikt att modellen skulle avsevärt förbättra nuvarande rollback netcode implementationer. Men det kan finnas sätt att förbättra förutsägelser ytterligare, och påverkan på användarupplevelsen förblir okänd.

Denna analys undersöker representationen av genus i en våldsam spelkontext i fightingspel-serien Mortal Kombat, med fokus på spel 9, 10 och 11. Genom en semiotisk bildanalys med fokus på utvalda karaktärers visuella design och förändring framkommer teman i deras relation med genus. En betydande förändring där de kvinnliga karaktärernas design går från en hypersexualiserad och hyperfeminin gestaltning, till en mer funktionell och täckande utstyrsel. Samtidigt ökar de manliga karaktärernas hypermaskulina drag som tidigt etablerats. De senare spelen visar på en minskad överdriven och stereotypisk design där karaktärerna blir allt mer realistiska. Analysen belyser även hur karaktärers könsidentitet och normer används i relation till identitet inom “den heterosexuella matrixen” för att undersöka hur deras binära representation används. En sen acceptans inom forskningsfältet gör att spelindustrins största fightingspel-serie är intressant att undersöka. / This analysis examines the representation of gender in a violent gaming context within the fighting game series Mortal Kombat, focusing on games 9, 10 and 11. Through a semiotic image analysis, highlighting the selected characters visual design and changes, relating to their gender relation. A significant shift in the female characters designs, going from a hypersexualized and hyperfeminine depiction to a more functional and covering attire. Simultaneously, there is an increase in hypermasculine traits among the male characters, which were seen early on. The later games exhibit reduced exaggerated and stereotypical designs, leading to characters becoming more realistic. Additionally, the analysis sheds light on how characters' gender identities and norms are utilized concerning identity within the “heterosexual matrix”, examining the use of binary representations. A late acceptance within the research field makes the analysis of the gaming industry's largest fighting game series an interesting subject to explore.