Den finansiella marknaden präglas av ett stort antal regelverk och den tredje januari 2018 infördes MiFID II som kom att påverka samtliga aktörer på marknaden. Målet med regelverket var bland annat att öka transparensen på marknaden och stärka kundskyddet genom att ställa högre krav på de finansiella instituten att redogöra dolda kostnader och avgifter. Syftet med uppsatsen var att undersöka och analysera hur den finansiella rådgivaren påverkats och granska utifrån rådgivarens perspektiv, om kundernas förhandlingsposition förstärkts av MiFID II. Detta har genomförts med att ett antal intervjuer har hållits med finansiella rådgivare från olika finansiella institut. Resultatet påvisar att rådgivarens arbetsbörda har höjts mycket både före och efter kundmötet. Regelverket medför förhöjda kostnader och risker för företagen samtidigt som de kan skapa fördelar på längre sikt. För kunden varierar upplevelsen och nyttan av regelverket beroende på dennes finansiella kunskap.

<p>From an investigation by Finansinspektionen and KTH (2009) it is apparent that financial advisors and their clients develop relations, believing that they understand each other, while in fact, they do not. The media tends to notice the conflict of interests between advisors and retirement annuity clients. The aim of this study is to create a greater understanding as to why misunderstandings occur between advisors and clients. This will be accomplished by a quality study of how advisors and trade unions assess how the relationship functions. The theoretical part consists of theories concerning relations and uncertainty. The empiric material consists of six separate interviews with representatives from trade union and Life Insurance Company? The conclusion of this study is that misunderstandings occur due to different anticipations of the advisory service, which in turn occurs due to a complex environment, profit requirements and poor knowledge.</p>

From an investigation by Finansinspektionen and KTH (2009) it is apparent that financial advisors and their clients develop relations, believing that they understand each other, while in fact, they do not. The media tends to notice the conflict of interests between advisors and retirement annuity clients. The aim of this study is to create a greater understanding as to why misunderstandings occur between advisors and clients. This will be accomplished by a quality study of how advisors and trade unions assess how the relationship functions. The theoretical part consists of theories concerning relations and uncertainty. The empiric material consists of six separate interviews with representatives from trade union and Life Insurance Company? The conclusion of this study is that misunderstandings occur due to different anticipations of the advisory service, which in turn occurs due to a complex environment, profit requirements and poor knowledge.

Rådgivning förekommer på många olika marknader och i lika många olika former. Med rollen som rådgivare kommer ett ansvar, ett ansvar som är till för att skydda den som är mottagare av rådet. Rådgivning på de finansiella marknaderna, avseende finansiell rådgivning och investeringsrådgivning, är med god anledning föremål för en omfattande reglering på grund av det skyddsintresse kunden anses ha. Regleringen är uppbyggd både genom stadgande av skyldigheter i lag och i föreskrifter som kompletteras genom självreglering av marknadens aktörer. Eftersom de finansiella marknaderna är föremål för ständig förändring och utveckling används begrepp som god rådgivningssed för att säkerställa att lagstiftningen följer den takt som utvecklingen på marknaden går i. För att bedöma om en rådgivare har brutit mot de skyldigheter han eller hon har att efterleva kan vägledning inte endast hämtas ur lag, utan det blir till stor del relevant vad god rådgivningssed visar. Vad som i varje given situation är att bedöma som vårdslöst låter sig inte lätt göras. Istället blir det en fråga om en bedömning grundad på olika faktorer givet de skyldigheter som finns stadgade och vad som vid var tid utgör god rådgivningssed. Avgörande blir hur faktorerna samspelar med varandra. En brist i lämplighetsbedömningen kan vara mindre allvarlig vid en investering i ett mindre komplicerad finansiellt instrument men det i sin tur visar sig först när hänsyn tagits till kundens kunskap och erfarenhet av instrumentet. Bakgrunden till att utreda om vårdslös rådgivning har förekommit föranleds i regel alltid av att anspråk på ersättning. En kund som blivit utsatt för vårdslös finansiell rådgivning kan förvänta sig en ersättning som motsvarar det negativa kontraktsintresset.

Finansiella rådgivare är en yrkesgrupp som ofta beskrivs hamna i en svår position mellan sin arbetsgivare och kunden. Arbetsgivaren kan sätta press på att sälja produkter, medan kunder eftersträvar att få en lämplig rådgivning som är anpassad utifrån kundens förutsättningar. Få studier har studerat hur olika finansiella rådgivare tänker och agerar i en rådgivningssituation mellan de två parterna, samt även hur rådgivarens professionalism påverkar. Vi skapade därför en modell som belyser hur arbetsgivare, professionalism och kundvärde påverkar en finansiell rådgivare. Syftet med denna studie är att skapa förståelse om hur faktorer från arbetsgivaren, professionalism och kundvärde påverkar finansiella rådgivares agerande utifrån rådgivarens olika individuella egenskaper. Teorierna som används i studien är nära relaterade till vad som kan påverka och förklara en finansiell rådgivares agerande. Agentteorin används för att visa på svårigheten i relationen rådgivare har till sina kunder och sin arbetsgivare. Teorin förklarar även hur belöningssystem används för att påverka finansiella rådgivare till att agera enligt arbetsgivarens önskningar. Metoden som användes för att erhålla data var först en förstudie med två intervjuer, som användes för att få information inför skapandet av studiens undersökningsmodell. Därefter användes en kvantitativ metod i form av webbenkäter som skickades ut till 348 finansiella rådgivare, vilka ligger till grund för studiens empiriska data. Slutsatsen visade att det existerar ett samband mellan rådgivare med lite erfarenhet, ung ålder, och till viss del även kvinnor vad gäller att känna sig pressade av arbetsgivaren. Erfarna finansiella rådgivare agerade mer utifrån kundvärde och värderar sin professionalism högre. Framtida forskning kan göra en kvalitativ studie som grundligt undersöker om studiens resultat är samma och utforska om det existerar fler faktorer inom undersökningsmodellen som kan påverka en finansiell rådgivare. / Financial advisors are a profession that is viewed as having a difficult position between their employer and the costumer. This position is a result of the employer wanting the financial advisor to create profitability, meanwhile, the customer on the other hand is looking for advice that is best suited for them. Few studies however, have explored how different financial advisors think and act between these two factors, also professionalism is a factor. We have therefore in this study, created a model that emphasizes key qualities in each factor. The purpose of this study is to create a better understanding about how financial advisors are effected by factors from the employer, their professionalism and costumer value. The theories used in this study are related to what might affect and explain financial advisor's behavior in their working situation. Agency theory is used to show the difficulty for an advisor in the relationship between clients and employers. The reward system theory is used to explain how employers can control financial advisors. The method used to obtain data was first through a preliminary study with two interviews. Then we used a quantitative approach in the form of surveys that were sent to 348 financial advisers. This data was then analyzed in SPSS. The conclusion shows that there is a link between advisors with little experience, young age, and to some extent gender to feel pressured by their employer. Experienced financial advisors acted more towards customer value and value their professionalism higher. Future research can make a qualitative study about the same subject, but explore it more in detail and examine if there are new factors that can exist in the model. They can also investigate if a qualitative study will result in the same as our study.

Expansion, development and knowledge have characterized the economy in recent decades and we are now living in a knowledge society. This has created an alteration in the typical features of the assets where invisible capital in the form of intellectual capital has become more important. An uncertainty has arisen in how the intellectual capital should be accounted for and how it is valued and assessed by stakeholders. The purpose of this study is to investigate how financial advisors value and assess intellectual capital within knowledge companies, also understand the possible irrational elements in their process because of the ambiguity of this capital. A qualitative method is used in this study where interviews with five financial advisors within the banking sector are carried out. The result demonstrates that there is a similar understanding about what intellectual capital is, but that valuation and assessment of this vary. The result also indicates that human capital is the essential asset for knowledge companies. Elements of irrational decisions also have a meaning in their valuation and assessment process. The conclusion is that intellectual capital is still something that stakeholders find difficult to grasp, and when valuing and assessing knowledge companies with significant intellectual capital, elements of irrational decisions are implied to be more obvious. / Expansion, utveckling och kunskap har präglat ekonomin de senaste decennierna och vi lever nuförtiden i att kunskapssamhälle. Detta har skapat en förändring i tillgångarnas typiska drag där osynligt kapital i form av intellektuellt kapital har blir mer väsentligt. En oklarhet har då uppstått i hur det intellektuella kapitalet ska redovisas och för den delen värderas och bedömas av externa intressenter. Syftet med denna studie är att undersöka hur finansiella rådgivare värderar och bedömer det intellektuella kapitalet och då specifikt hos kunskapsföretag, även förstå möjliga irrationella inslag i deras process på grund av otydligheten av detta kapital. En kvalitativ metod används i denna studie där intervjuer med fem stycken finansiella rådgivare inom bankväsendet genomförts. Resultatet antyder ett samförstånd kring vad intellektuellt kapital är men att värdering och bedömning varierar, där humankapitalet antyds vara den väsentliga tillgången för kunskapsföretag. Inslag av irrationella beslut har även en betydelse i deras värdering-och bedömningsprocess. Slutsatserna är att det intellektuella kapitalet är fortfarande något som externa intressenter har svårt att greppa och vid värdering och bedömning av kunskapsföretag medväsentligt intellektuellt kapital antyds inslag av irrationella beslut bli mer påtagliga.

Sveriges största banker erbjuder både förmögenhetsrådgivning och privatrådgivning till sina kunder. Förmögenhetsrådgivare ger råd till bankkunder som innehar ett stort kapital, där storleken varierar från bank till bank, medan privatrådgivare ger råd till kunder som inte kvalificeras som förmögenhetskunder. Det som både förmögenhetsrådgivare och privatrådgivare har gemensamt är skapandet av kundernas riskprofiler som görs innan finansiella råd ges. De väsentliga påverkansfaktorerna i denna uppsats är reglering, styrsystem, kundens demografiska attribut, professionalism samt rådgivaren som individ. Det har tidigare studerats hur olika faktorer kan tänkas påverka generell risksättning men då har jämförelsen mellan förmögenhetsrådgivning och privatrådgivning inte tagits i bejakande. Syftet med denna uppsats är hur de olika faktorerna kan tänkas påverka den riskprofil som fastställs inom förmögenhetsrådgivning i jämförelse med privatrådgivning. Två hypoteser har konstruerats utifrån uppsatsens syfte och de teorier som är inkluderade. I denna uppsats används ett positivistiskt synsätt och en deduktiv ansats, där data har samlats in med hjälp av en enkätundersökning för att undersöka studiens syfte. Resultatet kan inte påvisa att faktorerna påverkar den riskprofilering som de finansiella rådgivarna fastställer och därför gick inte hypoteserna att acceptera. En antydan finns dock i att förmögenhetsrådgivare har högre precision i att fastställa kundens risktolerans. En annan antydan är att förmögenhetsrådgivare överskattar kundens risktolerans. Slutsatsen visar att forskningen ger en antydan till att rådgivarens professionalitet samt rådgivaren som individ påverkar den riskprofilering som förmögenhetsrådgivarna och privatrådgivarna sätter på kunden. Slutligen bidrar studien till en diskussion om skillnader mellan förmögenhetsrådgivare och privatrådgivare när de fastställer kundens risktolerans. Idén i denna studie har därmed bidragit till nya tankar gällande uppsatsens koncept. / Sweden's largest banks offer financial advice regarding the customer’s wealth. Wealth management advises bank customers who hold large capital where the size varies between the banks. Private advisers provide consulting to bank customers who do not qualify for wealth management. What both wealth managers and private advisors have in common is the creation of customer risk profiles that are made before any financial advice is given. The key impact factors in this paper are regulation, control systems, customer demographic attributes, professionalism and the advisor as an individual. It has previously been studied how different factors may affect general risk setting but not focusing on the professions of wealth managers and private advisors and the comparison between them. The purpose of this paper is how the various factors may affect the risk profile from wealth management in comparison to private advising. Two hypotheses have been constructed from the purpose of this paper and the theory’s that are included. This essay uses a positivistic approach and a deductive approach, in which data has been gathered through a questionnaire survey for studying the purpose of this paper. The result cannot show that the factors affect the risk profile set by the financial advisors and the hypotheses where therefore rejected. However, there is an indication that wealth managers have higher precision in determining the client's risk tolerance. Another indication is also that wealth managers overestimate the client's risk tolerance compared to private advisors. The research conclusions indicate that the advisor's professionalism and the adviser as an individual influence the risk profile that wealth managers and private advisor’s determents for the customers. Finally, the study contributes to a discussion of differences between wealth managers and private advisors when they determent the customers risk profile. The idea of this study has contributed to new thoughts about the essay concepts.

The role of the financial advisor is subject to fiduciary duty, which means that the advisor always should act in the best interest of the client and has traditionally referred to the financial aspects. Finance is now experiencing a revolution, where the concept of sustainable finance is on the agenda of many actors when the sustainability amendments to MiFID II entered into force, as part of the EU Action Plan on Sustainable Finance. The new regulations will add to the already intensified information load characterizing the financial advisory landscape. Moreover, this new dimension of sustainability is very different from the strictly financial one, which in itself is subject to both conceptually and operational complexity. This study aims to investigate what difficulties and complexities are arising from the growing amount of sustainability demands and information and how these affect the financial advisor and its role. This was done as a qualitative case study where nine semi-structured interviews were conducted with financial advisors working in Denmark, Finland, and Sweden, together with two interviews with employees working with sustainability at a central level in a Nordic bank. The analysis is based on the interviews combined with current literature and together lays the foundation for the findings. The key findings of the study are that there are five identified difficulties stemming from different areas that are seen as important for understanding what the inclusion of sustainability preferences into financial advisory might mean going forward, and what effects that it will have on the financial advisor: (i) regulatory changes and compliance, (ii) sustainability preferences, (iii) the information-intensive landscape, (iv) advisors’ required awareness and knowledge, and (v) the perceived advisor’s role. When adding these identified difficulties together, the conclusion is that the concept of sustainable finance is not as uncomplicated as perhaps portrayed, and this holds extra true for the studied inclusion of sustainability in the advisory process. / Den finansiella rådgivarens roll är föremål för fiduciary duty, vilket innebär att rådgivaren alltid ska agera i kundens bästa och traditionellt har hänvisat till de ekonomiska aspekterna. Finans upplever nu en revolution, där begreppet hållbar ekonomi står på dagordningen för många aktörer när hållbarhetsändringarna till MiFID II trädde i kraft, som en del av EU: s handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt. De nya reglerna kommer att öka den redan intensifierade informationsbelastningen som kännetecknar det finansiella rådgivande landskapet. Dessutom skiljer sig denna nya hållbarhetsdimension mycket från den strikt ekonomiska, som i sig är föremål för både konceptuell och operativ komplexitet. Studien syftar till att undersöka vilka svårigheter och komplexiteter som uppstår till följd av den ökande mängden hållbarhetskrav och information och hur dessa påverkar den finansiella rådgivaren och dess roll. Detta gjordes som en kvalitativ fallstudie där nio semistrukturerade intervjuer genomfördes med finansiella rådgivare som arbetade i Danmark, Finland och Sverige, tillsammans med två intervjuer med anställda som arbetade med hållbarhet på en central nivå i en nordisk bank. Analysen baseras på intervjuerna i kombination med aktuell litteratur och lägger tillsammans grunden för resultaten. De viktigaste resultaten i studien är att det finns fem identifierade svårigheter som härrör från olika områden som ses som viktiga för att förstå vad införandet av hållbarhetspreferenser i finansiell rådgivning kan innebära framöver och vilka effekter det kommer att få för finansiella rådgivare: (i) regeländringar och efterlevnad, (ii) hållbarhetspreferenser, (iii) det informationsintensiva landskapet, (iv) rådgivarnas medvetenhet och kunskap och (v) den upplevda rådgivarens roll. När man sammanställer dessa identifierade svårigheter är slutsatsen att begreppet hållbar ekonomi inte är så okomplicerat som det kanske framställs, och detta gäller extra för den studerade inkluderingen av hållbarhet i rådgivningsprocessen.