<p>Detta arbete behandlar populärkulturen i skolan. Undersökningen består av åtta elevintervjuer samt fem intervjuer med pedagoger som arbetar med barn i yngre åldrar på skolor i Mellansverige.</p><p>Syftet är att ta del av lärarnas syn på vad populärkultur i skolan innebär samt hur de arbetar med det och vad de anser om det. Jag försöker ta reda på om populärkulturen i skolan påverkar elevernas inställning till undervisningen och om det underlättar lärandet för dem.</p><p>I litteraturgenomgången tar jag upp vad tidigare forskning kommit fram till gällande populärkulturen, hur man ser på den, dess historia i skolan och på vilket sätt man bör arbeta med den i skolan samt varför.</p><p>Resultatet i min undersökning visar att lärarna är överens om att populärkulturen är viktig att ha med i skolan med tanke på hur dagens samhälle ser ut och hur det styrs av media och teknik.</p><p>Både lärare och elever ser svårigheter i att ta in populärkulturen i skolan då de ser den som ett ämne i sig. Resultatet visar dock på att populärkulturen borde integreras i skolan och användas som ett komplement till undervisningen, som en grund att utgå från, inte ersätta ett annat ämne.</p> / <p>This essay is about popular culture in school. The investigation is based on interviews with eight students and five teachers working in elementary school in central Sweden.</p><p>The aim with this report is to gain an understanding of what the teachers’ opinions are regarding popular culture in school, how they work with it and what they think about working with it. I try to find out whether working with popular culture in school affects the students’ attitude towards school and if it makes learning easier for them.</p><p>The literature review shows what earlier studies have shown regarding popular culture, the attitudes towards it, its history in school and in which way one should work with it in school and why.</p><p>The result of my own study shows that the teachers agree that the popular culture in school is important because of how the society today is characterized and how it is run by the media and technology.</p><p>Both teachers and students find it difficult to make popular culture a part of school since they see it as a subject of its own. However, the results show that popular culture should be integrated in school and that it ought to be used as a complement to what is being taught, as something to proceed from, not something to replace another subject with.</p>

Detta arbete behandlar populärkulturen i skolan. Undersökningen består av åtta elevintervjuer samt fem intervjuer med pedagoger som arbetar med barn i yngre åldrar på skolor i Mellansverige. Syftet är att ta del av lärarnas syn på vad populärkultur i skolan innebär samt hur de arbetar med det och vad de anser om det. Jag försöker ta reda på om populärkulturen i skolan påverkar elevernas inställning till undervisningen och om det underlättar lärandet för dem. I litteraturgenomgången tar jag upp vad tidigare forskning kommit fram till gällande populärkulturen, hur man ser på den, dess historia i skolan och på vilket sätt man bör arbeta med den i skolan samt varför. Resultatet i min undersökning visar att lärarna är överens om att populärkulturen är viktig att ha med i skolan med tanke på hur dagens samhälle ser ut och hur det styrs av media och teknik. Både lärare och elever ser svårigheter i att ta in populärkulturen i skolan då de ser den som ett ämne i sig. Resultatet visar dock på att populärkulturen borde integreras i skolan och användas som ett komplement till undervisningen, som en grund att utgå från, inte ersätta ett annat ämne. / This essay is about popular culture in school. The investigation is based on interviews with eight students and five teachers working in elementary school in central Sweden. The aim with this report is to gain an understanding of what the teachers’ opinions are regarding popular culture in school, how they work with it and what they think about working with it. I try to find out whether working with popular culture in school affects the students’ attitude towards school and if it makes learning easier for them. The literature review shows what earlier studies have shown regarding popular culture, the attitudes towards it, its history in school and in which way one should work with it in school and why. The result of my own study shows that the teachers agree that the popular culture in school is important because of how the society today is characterized and how it is run by the media and technology. Both teachers and students find it difficult to make popular culture a part of school since they see it as a subject of its own. However, the results show that popular culture should be integrated in school and that it ought to be used as a complement to what is being taught, as something to proceed from, not something to replace another subject with.

No description available.

Resultat visar påtagliga samband mellan kön, åldersintervall och geografiskt avstånd och konsumtion av finkulturella verksamheter. Kvinnor besöker finkulturella verksamheter i betydligt större utsträckning än män och uppvisar därutöver större intresse av att besöka dessa bland de respondenter som uppger att de under det gångna året avstått besök. Det finns ett tydligt samband mellan hög besöksfrekvens och hög ålder både bland de kvinnliga och manliga respondenterna, där besöksfrekvensen för samtliga fem verksamheter är som störst i den högsta åldersintervallen, dvs. 60-69 år. Intressefrekvensen börjar märkbart tillta i åldersintervall 2, dvs. 20-29 år, för att fortsätta öka synkront med tilltagande ålder. Vidare har det geografiska avståndet i högsta grad betydelse för besöksfrekvensen för samtliga fyra verksamheter belägna i Karlstad kommun samt konstrundan mellan Arvika och Kil. Beträffande intressefrekvensen utgör det geografiska avståndet ingen påverkbar faktor för kvinnor, däremot innebär ett längre avstånd ett avtagande intresse bland män.

Våra kulturella referensramar är med och avgör vår kulturella och sociala identitet. I den journalistiska texten kommer journalisternas referensramar till uttryck bland annat genom skribenternas bruk av kulturella referenser: jämförelser och paralleller olika kulturella fenomen emellan.  Vi har undersökt dessa kulturella referenser genom att titta på Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressens kulturjournalistik under två veckor i oktober och november 2010. Vi har framför allt velat ta reda på hur relationen mellan skribenten och läsaren påverkas av dessa referenser, och har kvalitativt försökt identifiera tendenser för hur referenserna används. Vår undersökning visar framför allt prov på tre kategorier av kulturella referenser: kulturella referenser som spränger barriären mellan populär- och finkultur, kulturella referenser som förklarar resonemang och kulturella fenomen, samt nostalgiska kulturella referenser som skapar samhörighet mellan skribent och läsare. Dessa tre kategorier kompletteras med kulturella referenser av mer estetisk karaktär, som skapar dramatik i texten, och kulturella referenser som används som retoriskt verktyg.

Bakgrund: Eftersom att operakonsten är präglad av en viss grupp människor kommer denna uppsats att grunda sig på analys kring hur Sveriges operahus marknadsförs samt vilka kundgrupper de lyckas nå ut till.            Syfte: Syftet med studien är att analysera och kartlägga operakonst. Genom Pierre Bourdieus centrala teorier om de olika kapitalen ska vi förklara varför konsumentföreteelser är kopplade till vissa etablerade grupper. Metod: Studien innefattar både kvalitativ och kvantitativ undersökning. Den kvalitativa undersökningen består av sju intervjuer och den kvantitativa undersökningen består av en enkätundersökning som består av 100 respondenter. För att kunna besvara syftet och våra frågeställningar kommer befintliga teorier att användas. Teorier: Pierre Bourdieus centrala begrepp, GAP-modellen och POP- &amp; POD. Slutsats: Operahusen når inte ut till ett bredare markndassegment då vanföreställningar existerar om att operakonsten är urgammal samt för främmande. Detta avskräcker potentiella konsumenter att besöka operan. Dessutom krävs det mer pengar till marknadsföring för att nå de potentiella kunderna.

Syftet med den här uppsatsen var att analysera 73 dystopiska temaarbeten, skrivna av elever i årskurs 9 vårterminen 2012, och undersöka om man finner någon skillnad kvalitetsmässigt mellan kvinnliga och manliga elever och ta reda på vari dessa skillnader i så fall ligger, i hopp om att det ska ge en tydligare inblick i problematiken kring svenska elevers dalande studieresultat. Med hjälp av textanalys som kvalitativ bedömning anonymiserades uppsatserna, de fem delarna som arbetena bestod av bedömdes och sedan summerades slutligen bedömningen i tre kategorier: svaga, neutrala och starka uppsatser. Därefter delades de in dem efter åtta återkommande teman/genrer: Science Fiction, Natur-/miljökatastrofer, Zombies, Politiska, Corporate, Gudomliga, Postapokalypser och Epidemier/Pandemier. Uppsatserna delades sedan in efter kön och analyserades för att se vilka samband som kunde hittas mellan insatser/resultat och temaval och populärkultur/finkultur. Det jag fann var att pojkarna inte bara presterat bättre än i tidigare forskning, utan även bättre än flickorna i undersökningen – vad gäller toppskiktet. Bland de svaga uppsatserna var pojkarna i en större majoritet än vad tidigare forskning visat, dock ej på grund av kunskapsbrister, utan på grund av ofullständiga arbeten, något som stämmer väl in på dagens rådande ”antipluggkultur”.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka och jämföra några lärares och elevers syn på hur film kan användas inom gymnasieskolans svenskundervisning. För att uppnå syftet ställs tre frågor: Hur resonerar några lärare respektive elever kring val av film och det utrymme arbetet med film tar? Vilken funktion tycker de att film bör ha i svenskundervisningen? Vilken inlärningspotential ser lärarna respektive eleverna i arbete med film? Kvalitativa intervjuer med tre lärare och två elever har gjorts. Dessa har spelats in på diktafon och sedan transkriberats. Det transkriberade materialet har därefter analyserats utifrån undersökningens frågeställningar. Studien visar att det finns ett antal faktorer som lärarna och eleverna tänker på när det gäller val av film. En generell tendens i resonemangen är att filmen måste ha ett syfte och passa in i ett sammanhang. Sedan betonar särskilt eleverna att filmen måste engagera genom en tydlig handling och ett tydligt budskap. En medvetenhet om styrdokumenten är också tydlig och lärarna resonerar utifrån dessa. Studien visar även att det finns en tendens att sätta filmen i relation till skönlitteratur, vilket syns i resonemangen kring filmens funktion. De funktioner som inte sätts i förhållande till skönlitteratur är inspirerande och aktiverande, jämförande, illustrerande och informerande samt kompletterande och varierande. Funktonerna film i underhållande syfte men också film som självständigt objekt sätts dock inte i förhållande till skönlitteratur. En slutsats är att filmen skulle kunna ha nästan lika stor inlärningspotential som skönlitteratur men att det beror på hur den bearbetas. En annan slutsats är att arbete med filmens form inte prioriteras lika högt bland eleverna som bland lärarna och skulle väljas bort p.g.a. tidsbrist.

Syftet med denna uppsats är att studera relevansen av Pierre Bourdieus teorier idag genom att undersöka om bakgrunden hos individer påverkar vem som arbetar på ett fint – gentemot ett populärkulturellt museum och om denna distinktion uttrycker sig i museernas organisationsidentiteter. För att samla in empiriskt material genomfördes fyra semistrukturerade intervjuer med personer på ledande positioner från Nationalmuseum och ABBA the museum. Även analys av arbetsannonser utfördes för att nå vilka egenskaper som eftersöks på vardera museum. Utfallet av studien visar att det finns tendenser av det finkulturella på Nationalmuseum och av det populärkulturella på ABBA the museum som vi kan knyta till de intervjuade personernas bakgrund. I ett fall av de fyra intervjuade stämde inte Bourdieus teorier helt, vilket gör att teorierna i det anseendet kan ifrågasättas. Distinktionen återfanns även i arbetsannonserna. Dessa tendenser mot det fin- och populärkulturella lyser delvis igenom i organisationsidentiteten. / The purpose of this study was to investigate the theories of Pierre Bourdieu to capture their relevance today. Does the background of an individual affect whether they choose to work at a high culture museum or a museum of popular culture? Furthermore, if this expresses itself in the organizationalidentity. To collect empirical data four semi-structured interviews were performed with persons in managerial roles at the Swedish Nationalmuseum and ABBA the museum. An analysis of employment advertisements was also carried out to reach which attributes were required at the two museums. The study show that Nationalmuseum have tendencies categorising them as high culture whilst ABBA the museum is of the popular kind. Both findings can be related to the backgrounds of the interviewed managers. However, one of the four cases did not match with the theories of Bourdieu, making the theories in that regard questionable. The distinction was also found in the employment advertisements. These tendencies towards the high – and popular culture partially shines through in the organizationalidentity.