Finland makes an exception to its Nordic neighbors in the Second World War in that it first fought and outlasted great power aggression alone, later fought alongside the Axis, and finally remained under Soviet pressure for the duration of Cold War. With the ambition of contributing to research regarding small power at large and Finland in particular, this study looks at Finnish military strategy from its independence till its’ final peace with the Soviet Union. It identifies what strategies Finland employed and what factors influenced these strategies. The study conducted a qualitative text analysis in a thematical approach driven by theoretical perspectives on small powers. Contrary to preferences of small power strategy suggested by previous authors, the results indicate that Finland adhered mostly to a strategy of courting. Partly to the international community through the League of Nations and too by efforts of forming defensive measures with its neighbors. The external environment, including its neighbors’ worries of greater powers and the German conquests in the west, played a vital part in shaping Finnish strategy. When no other alternative seemed viable, Finland pursued a strategy of bandwagoning for profit.

Östersjöregionen har genom ryska aggressioner fått ett försämrat säkerhetsläge vilket även medfört att Nato har gett regionen tydligare fokus samt vidtagit åtgärder för att öka den kollektiva avskräckningen i området. Sverige och Finland är två geografiskt stora stater i Östersjöregionen men ej medlemmar i Nato. Hur anpassar sig dessa militärt alliansfria småstater till den förhöjda hotbilden i staternas direkta närområde? Denna teorikonsumerande flerfallstudie ämnar belysa anpassningar inom Sverige och Finlands avskräckningsstrategier och dess trovärdighet inom de grundläggande avskräckningsbegreppen före 2008 samt efter 2014. Studien avser dessutom att undersöka hur Natos förnyade fokus på Östersjöregionen har påverkat de militärt alliansfria småstaternas anpassning avseende sin avskräckningsstrategi i området.  Resultaten visar att Sverige och Finland har liknande avskräckningsstrategier och handlingsalternativ men att Finlands eftertänksamhet gör dem mer trögrörliga i sina beslut medan Sveriges förändringsbenägenhet ger sämre långsiktighet. Dessa två egenheter påverkar ländernas trovärdighet i avskräckningens grundläggande begrepp.

Finland is nowadays a prosperous Nordic country, a member of the European Union, supporter of the EU-Russian relations and is one of the most developed economies in the world. Finland still has a unique role in maintaining friendly relations with Russia and therefore we can assume that Finland does not pursue NATO membership, because it would most definitely be perceived as threatening by the Russians. The Ukrainian crisis changed views of many people on Russian foreign relations and made the public, politicians and entire countries question what is Russia capable of and whether it should be perceived as a threat. Because of the Ukrainian Crisis, opinions in Finland are changing and developing and the NATO membership is seen from a brand new perspective and the much treasured policy of nonalignment is being reconsidered as well. That is the issue that I am going to research and examine in this thesis. I will describe changes in public opinion on NATO membership and general safety of Finland, because this public opinion has varied over the last decade and the Ukrainian crisis was the reason for these changes. In order to find answers to these issues, I performed a complex analysis of information coming from several sources, as well as results of research of public opinion and interviews with Finnish...

Aim of the thesis is to examine the influence of strategic culture on states and their most substantial decisions. The concept of strategic culture introduced first by Jack Snyder in the 1970s is today generally accepted, there are even warnings that culturalism may become too fashionable, indeed some authors say this is already happening. Most works however focus on strategic cultures of countries with long and rich history, historical experience and a great amount of various doctrinal documents - such as USA, Russia, China or India. My aim is to identify the influence of strategic culture in small countries, with a rather short period of independence - Finland and Czechoslovakia before World War II. They differ in one crucial decision: Czechoslovakia had decided to yield to German territorial demands, while Finland had decided not to do so and as a result faced a war against the Soviet Union. Hypothesis of this work is that this crucial difference is caused by different strategic cultures in the two contexts.

Master thesis deals with Finnish presidents as the actors of foreign policy since 1919 and compares them. For this comparison is created the special model in which presidents are classified according to the analysed variables: influence on direction of foreign policy, influence on the key negotiations and presidential powers in foreign policy. Thesis also deals with the question if there is any correlation between a status of president and the situation where president is a member of a different party than a prime minister and a minister of foreign affairs. In the end thesis analyses if presidential powers correspond with his real influence. Special model also shows how much presidents used their presidential powers.

in English. Eddy Bruno Esien, Dissertation Thesis The purpose of this dissertation seeks to find out how young third country immigrants` transition from welfare to all types of work take place in Austria, Finland, and the Czech Republic and how is the role of their employment services in work-related activation programs implementation to smoothing this process. The thesis consists of an Introduction and sixteen included articles. The dissertation is based on a qualitative cross-national comparative fewer case study approach, in which both primary and secondary data were collected for analysis. The main research question was: How does young third country immigrants` transition from welfare to all types of work take place in Austria, Finland, and the Czech Republic and what is the role of their employment services in work-related activation programmes implementation to smoothing this process? In more detail research questions included: (a) the roles of the governments, public and private employment service agencies in the implementation of work-related activation program to enable young third country immigrant's transition from welfare to all types of work in Austria, Finland and the Czech Republic; (b) the relationships between the public and private employment service agencies and the Governments in...

This thesis aims to generate a model to answer why there is a notable gap in legislative action with regards to expanding and modernizing LGBTQIA+ rights between Sweden and Denmark and the other Nordic countries, groups described by Jens Rydström as the Progressive Core and Conservative Periphery respectively. In order to do so, there is an analysis of the applicability of Rydström’s model to legislative history. This legal review is then applied to the shared colonial experiences of Norway, Iceland, Finland, and the Faroe Islands to generate the beginnings of an explanatory model. The model is then complexified by using the shared colonialist past as an exemplar of lost state capacity before and after independence. This model of lost state capacity is then applied not only to the above gap, but also to the even larger legislative gap between action in the above groups and in a new category consisting of Finland and the Faroe Islands. The last step is an in-depth application of this model to the Finnish case in comparison to the Progressive Core and the Conservative Periphery. This is accomplished in two ways: first through a content analysis of party platforms from five separate eras of Finnish, Swedish, and Norwegian politics, and, secondly, through a qualitative analysis of the legislative action data.

This thesis compares the use of different tactical variants in the defence game of Floorball teams of both Czech and Finnish elite competitions. The aim of the thesis is to map and compare the use of defensive game systems. The theoretical part is devoted to comparing the history and the present of Floorball in the Czech Republic and Finland. In this part, the thesis also deals with sports training, game performance, and tactical training and describes the individual Floorball game systems and the sport itself. In the practical part, observations are used to evaluate, which defensive game systems are most often chosen by the selected teams. The use of game systems was investigated using the method of indirect structured observation and quantitative research. The output is of the thesis are annotated results of the individual matches. KEYWORDS: floorball, defensive game systems, Finland, Czech Republic, Superliga, F-Liiga

Denna uppsats utgår från den didaktiska frågan varför något ska läras eller undervisas i och fördjupar sig i diskurser kring ämnet bild i tre länders läroplaner. Uppsatsens syfte är att utveckla förståelse för och jämföra tre länders läroplaner för grundskolan med avseende på förhärskande diskurser i relation till bildämnet. De länder som ingår i min studie är: Sverige, Finland och England. Genom detta vill jag belysa på vilket sätt bildämnets syfte motiveras. Ett underliggande syfte är att se huruvida styrdokumentens texter i de tre länderna speglas av EU:s och OECD:s best practice. För att undersöka detta inspirerades jag av Foucaults och Faircloughs teorier och metoder där kritisk diskursanalys – CDA – utgör grunden för analysen. Enligt dessa skapas verkligheten via språket och att rådande diskurser i samhällen kontrolleras, väljs ut, organiseras och distribueras för att bibehålla hierarki och makt. Resultatet visade att mönster i diskurserna kunde urskiljas i de tre läroplanerna där olika prioriteringar har gjorts beträffande bildämnet och där Sverige prioriterar bild lägre än de övriga två länderna som beskriver att ämnet kan bidra till både elevens och samhällets utveckling under lång tid. Det finns också skillnader i tydligheten gällande vad eleven förväntas nå för kunskaper samt i huruvida ämnet fördjupas högre upp i årskurserna. Resultatet visade också att Sveriges läroplan är mycket vagare i sin beskrivning där det saknas en tydlighet vilket både ger mer utrymme för tolkning hos konsumenten av texten, men därmed också risk för missförstånd. Vidare visade resultatet att Finland är det land som mest följer EU:s policy om best practice, det vill säga vilka nyckelkompetenser som behövs för ett livslångt lärande. Sverige har aktivt exkluderat dessa. Resultatet får implikationer på lärarens vardag och elevers framtid.

Alla elever har rätt till en trygg skolmiljö och studiero som främjar inlärning. Trots det vittnarbåde elever och personal om en skolmiljö med hög konfliktnivå där allt fler känner otrygghet.Att skolans uppdrag och värdegrund har ett tydligt etiskt perspektiv framkommer av deinledande delarna av läroplanen. Etik manifesteras även i läroplanen inom ämnetreligionskunskap. Forskning om etikundervisning visar på en diskrepans mellan den etik somlärs ut i dagens skola och den etikundervisning elever önskar. Syftet med det här arbetet är attundersöka hur etik implementeras och manifesteras i Sveriges respektive Finlands läroplan förgrundskolan, med fokus på mellanstadiet. Vi undersöker om den sekulära etikundervisning somfinns i Finland kan låna oss idéer för hur den svenska etikundervisning kan utvecklas. Medinternationell jämförande pedagogik och en hermeneutisk ansats tolkar vi läroplanerna utifrånolika teoretisk infallsvinklar. Genom att belysa styrdokumenten utifrån klassiska etikteorier,olika förhållningssätt till etikundervisning och mångdimensionell etik, synlig- ochmedvetandegörs en annan möjlig väg för svensk etikundervisning.Resultatet visar att Finlandsetikundervisning vilar på en filosofisk grund där idén om det goda livet är centralt. Svensketikundervising har större fokus på argumentation kring moraliska frågor. Sammantager gerFinlands etikundervising, utifrån styrdokumenten, förutsättningar för en mer holistisketikundervising. Den ger elever etisk handlingskompetens och ökar elevens möjligheter attkunna hantera vardagliga konflikter.En sekulär etikundervising som vilar på en filosofisk grundger också bättre förutsättning för elever att få en etisk kompass med sig inför framtidens etiskutmaningar, både på ett individuellt plan samt i förhållande till globala etiska frågor.