<p>This paper has two aims. The first aim is to study and describe the manifest ideology of the EU's social policy. The second aim is to analyse to what extent the manifest ideology might be a part of building a common European identity - by finding common solutions to commonEuropean problems (problems, more or less constructed as common). The research is a critical ideology analysis, made up of a qualitative text analysis of EU social policy documents and National strategy reports (NSR). I ask two questions. Firstly, which are the main features in the manifest ideology of EU social policy as described in the texts? Secondly, what picture of a European identity is visible when reading the EU social policy texts and the National Strategy Reports? I have found five main features of the manifest ideology. These revolve around: how the world and change in the world are described according to the EU; the mutual interaction between the Lisbon objectives and greater social cohesion; the creating of social cohesion; the importance of how policies are constructed and implemented and the EU's self-image. The texts offer either two quite different pictures with regards to the question of a European identity or ones that is partly incoherent. The analysed EU policy texts put across a picture of a uniform Europe, suggest that there is something genuinely European and a common European identity. However, the picture obtained when reading the NSRs and the collected picture of the EU policy texts and the NSRs is much less coherent. The paper argues that the manifest ideology could be a part of building a European identity, but it does not manage to prove that it actually is.</p>

<p>Syftet med min uppsats är att studera attityder till svenska språket i Finland. Jag har intervjuat sju finskspråkiga gymnasieelever i södra Finland. Syftet med intervjuerna är primärt kvalitativt. Jag har velat bilda mig en uppfattning om vilka faktorer som påverkar de intervjuades attityder och även försöka förstå varför man har de attityder man har och vari de bottnar. Jag har även velat se hur ålder vid studiestarten i svenska påverkarattityderna. Därför har jag valt att intervjua både dem som har börjat studera svenska i lågstadiet och dem som börjat sina studier i högstadiet.</p><p>Resultatet visar att det finns flera faktorer som påverkar de intervjuades attityder. En faktor är kontakter med de svenskspråkiga och den vardagliga närvaron (eller frånvaron) av svenska språket. Undervisningens kvalitet och hurdan lärare man har i svenskämnet påverkar också. Även omgivningens attityder kan ha en viss påverkan. Bland mina informanter framstår den instrumentella funktionen som mest central i formandet av attityderna: informanterna läser svenska för att de tror sig ha nytta av det nu och i framtiden. Även den affektiva funktionen påverkar i vissa fall informanterna: en positiv attityd till svenska språket samt en stor vilja och motivation att lära sig det uttrycker en lust att känna tillhörighet till den andra gruppen (svenskspråkiga) utöver den egna (finskspråkiga). Flera informanter har åsikter om ålder vid studiestart i svenska och hur det kan påverka attityderna. Alla mina informanter har en positiv eller mer neutral attityd till svenska språket i sig och även de svenskspråkiga. Gällande åsikter om den obligatoriska undervisningen i svenska i Finland är åsikterna delade.</p>

<p>The purpose of this paper is to study whether Sweden or Finland was initially better suited for the euro, and whether Sweden has benefited from remaining outside the third step of the European Monetary Union as opposed to Finland.  The analysis is based on the optimum currency area theory.  The findings show that Sweden initially was better suited for euro adoption than Finland, but the ECB’s monetary policy has suite Finland quite well.  However, Sweden appears to have benefited from remaining outside the euro.</p>

Do the corporate cultures have to integrate in an international merger? In March 1999, the two large Nordic IT companies, Tieto of Finland and Enator of Sweden, announced their intentions to combine their businesses. The new entity was to have over 10,000 employees and net sales of more than 1 billion Euro. TietoEnator (TE) was to become one of the leading suppliers of IT services on the European market. The combination was announced as a Merger of Equals – the merging companies being of about the same size, and operating mainly in their respective home markets, thus avoiding competition with each other. The authors´ interest to this case has emerged from the fact that company fusions generally, and international mergers of equal partners in particular, are considered as high- risk projects. The issues discussed in this paper are expected cultural differences between Finland and Sweden, and between Tieto and Enator; differences in management style and market structure and buyer behaviour between the two companies, and differences in the industry environments and business climates of Finland and Sweden. The purpose of this thesis is to describe and analyze the TietoEnator´s merger process from two perspectives: the cultural perspective and the strategy perspective. The main objective is to exemplify some theories in organizational and strategic research by connecting the theories to the significant events of the TietoEnator merger case. Five executive employees of TietoEnator in Sweden give their personal view on the merger and the development of the company. The strategic (vision, mission, and strategy objectives) statements of the company before, during, and after the merger are compared and analyzed. Conclusions: the cultural distance should not only be considered as a negative issue. The paradox of cultural proximity, where two neighbouring cultures show significant cultural differences, is according to our findings not expected to lead to serious problems if handled in a constructive manner. Selective integration and leveraging the positive tensions between the different cultures is the key to success in internationalisation through merger.

Motivating employees is essential for any organization aspiring to succeed. However, the process of motivating is not straightforward due to the diversity of individual’s needs. The task has been made even more difficult by the fact that personalized needs have altered in recent years. For instance, in many circumstances financial compensation is not considered as the main motivational factor of employees. Therefore, various other motivational practices have been developed, which take into consideration such issues as the work environment and the job itself. This thesis is a comparative study between Sweden and Finland. The study has an objective of exploring how corporate culture affects the use of motivational practices in the Information Technology industry. According to the findings gathered from two organizations, Sasken Finland Oy and SYSteam, culture does influence the choice of motivational practices. The issue of how culture affects, depends on whether corporate culture is task or person-oriented.

The purpose of this paper is to study whether Sweden or Finland was initially better suited for the euro, and whether Sweden has benefited from remaining outside the third step of the European Monetary Union as opposed to Finland.  The analysis is based on the optimum currency area theory.  The findings show that Sweden initially was better suited for euro adoption than Finland, but the ECB’s monetary policy has suite Finland quite well.  However, Sweden appears to have benefited from remaining outside the euro.

Mot bakgrund av problemet varför säkerhetspolitiska ambitioner inte alltid kan omsättas i militäreffekt eller förmåga är syftet att förklara varför Sverige trots större resurser och tydliga politiskaprioriteringar verkar ha sämre förmåga än Finland att genomföra fredsfrämjande insatser.Insatsförmåga definieras som förmåga att på ett flexibelt sätt genomföra olika verksamheter ellerlösa olika uppgifter. Svenska och finska förband i Kosovo jämförs med hjälp av sju kriterier, ochförmågan hos förbanden antas delvis spegla nationell insatsförmåga. De viktigaste slutsatserna äratt de undersökta förbanden har likvärdig förmåga, men att den svenska kontingenten haft högrepersonalkostnader samt högre kostnader för hyror, varor och tjänster. Vidare anges att de svenskametoderna för rekrytering och utbildning är något mer komplicerade och därmed merkostnadsdrivande än motsvarande finska. Slutligen framhålls svårigheterna med att dralångtgående slutsatser enbart grundade på jämförelser av personalstyrka och kostnad. / The aim of this thesis is to explain why Sweden, − despite greater resources andrelatively clear political priorities, − seems to have less capability than Finland in thefield of peace-support operations. The study seeks explanations by comparingSwedish and Finnish infantry battalions deployed in Kosovo. The comparisonincludes manning, training, readiness, flexibility, sustainability, capability ofindependent operations, interoperability and costs. In the study the followingquestions are examined:− Which of the two compared units is the most capable of carrying out differentoperations quickly and flexibly (as measured with the criteria above)?– What are the costs of manning, training and maintaining the different units?– How can differences in the capability to execute operations quickly and flexibly atnational armed forces level be explained (using the answers to the first twoquestions)?One conclusion is that the Swedish and Finnish battalions deployed in Kosovo in2003 have the same capability of executing their missions, i.e. to carry out operationsquickly and flexibly. There are however differences in costs between the Swedish andFinnish units. The main reasons for these differences are, among other things, to befound in the more expensive Swedish methods of training and the higher costs ofpersonnel in the Swedish unit. However, the study also shows that there aredifferences in administrative procedures as well between the techniques used in eachcountry when presenting costs, which make comparisons between military units fromdifferent countries more complicated than / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 02-04

Då det kalla kriget har upphört har detta inneburit stora förändringar i den säkerhetspolitiska miljön för de nordiskaländerna. Från att ha befunnit sig i gränsområdet för en eventuell stormaktskonfrontation har situationen nu bliviten helt annan. Detta har inneburit att länderna i området kunnat ompröva och förändra sina säkerhetspolitiskabedömningar och anpassat sina försvarsmakter till den nya miljön. Detta har skett i olika stor omfattning ochDanmark har kommit längst och har omdanat sitt försvar till något som kan liknas vid ett insatsförsvar, Finland harbibehållit stora delar av det traditionella invasionsförsvaret och Sverige befinner sig någonstans mittemellan. Syftetmed denna uppsats har varit att analysera och redovisa vad det är som gjort att länderna trots många likheterreagerat som man gjort.Resultatet har visat att det finns vissa skillnader i hur man tolkat de övergripande säkerhetspolitiska faktorerna. Närdet gäller synen på omvärlden är den snarlik och präglas av optimism inför en världsordning där samarbete ochintegration är ledord. När man sedan analyserar vad som kan hota respektive nation framträder en olik bild. IDanmark och Sverige har hotbilden breddats och de traditionella militära hoten har nästan helt försvunnit. I Finlandär hoten mycket traditionella. Det militära hotet mot landet ses som dimensionerande för försvaret. Dettaåterspeglar sig senare i hur man från respektive land ser sig bäst kunna tillgodose sina intressen. I Finland är detnationella försvaret och förmågan att värna territoriet det som bäst anses gagna finska intressen. De bägge andra serförmågan till internationell krishantering som överordnad. Att värna den samarbetande världsordningen ses som engarant för ett fortsatt stabilt läge. / The purpose of this essay has been to analyse the factors that haveinfluenced Sweden, Denmark and Finland in their different approaches tosecurity policy, from 1995-2001, and to look at how this has influenced thearmed forces in the different countries in terms of tasks, readiness andstructure.In this study I have used the research done by Katrina Brodin and WilhelmAgrell on foreign policy doctrines. In short this is based on how politiciansaround the world interpret these doctrines in different ways, which in turninfluences policy. The factors analysed comprise views of the world,threats and patterns of behaviour.The overall conclusion arrived at is that the three countries share the sameview of future global development. Russian development is seen as a vitalissue by all three countries. Nevertheless, they have made differingassumptions on the threats that might influence the security interests of theindividual nations.Denmark and Sweden have a similar view of existing and future threats.The conventional military threat towards Denmark and Sweden has beendefused and replaced by other indirect threats such as global terrorism anddisintegrating states. Finland on the other hand has maintained a traditionalview of the military threats and has a clear opinion on the main securityissue for the country, namely Russian future development.The next factor, pattern of behaviour is consistent with the perceivedthreats. For Denmark and Sweden this means that international crisismanagement is in focus, while Finland sees homeland defence as the mainfocus for action.In line with overall security policy assumptions Denmark and Finlandmake a coherent and logical connection between chosen pattern ofbehaviour and the way they have shaped and tasked their armed forces.Sweden on the other hand has not been as consistent. There seems to be animbalance between the chosen policy and the shaping and tasking of thearmed forces. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 02-04

In the last decades a number of countries in the developed world have experienced a drop in voter turnout. The public sector is in the end run by politicians who are elected by the people and for that reason it is interesting to study how a variation in turnout will affect public policy outcome. The purpose of this master’s thesis is to investigate the potential causal link that runs between voting system, turnout and policy by empirically testing the Meltzer &amp; Richard’s theory from 1981. I use Swedish and Finnish municipal panel data and apply IV-regression. The constitutional change in 1970 when Sweden changed from having separate election days for the central and the local governments into having one joint election day, is used as instrument for turnout. I find that an increased turnout rate also leads to higher local tax rate indicating that turnout actually has an impact on policy outcome.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka och jämföra hur klassrumsundervisning bedrivs i två svenska och två finska skolor för att finna möjliga förklaringar till PISA-undersökningens resultat (Programme for International Student Assessment). Syftet besvaras med hjälp av följande frågeställning: Hur och till vad utnyttjas lektionstiden till? Hur upplevs det allmänna klassrumsklimatet? Hur ser ledarskapet i klassrummet ut? Metod De metoder som använts i studien är löpande och på förhand kategoriserade observationer och kvalitativa intervjuer. Totalt har 24 klassrumsobservationer, tio lärarintervjuer och två intervjuer med rektorer genomförts vid två högstadieskolor i Storstockholm och vid två högstadieskolor i Helsingfors. Det som observerades var; lektionsinnehållet och tiden lagd på olika moment, elevernas självständighet, det disciplinära klimatet och relationen mellan lärare och elev samt klassrumsklimatet. Lärarintervjuerna rörde deras inställning till och åsikter om lärarrollen, undervisningen och eleverna medan rektorerna intervjuades om andelen behöriga lärare i kollegiet, lärarlöner, upplevda skillnader mellan skolor i Finland och Sverige samt effekter av skollagen. Resultat Det viktigaste fyndet i studien var den markanta skillnaden av andelen eget arbete. Med eget arbete menas att eleven arbetar enskilt med givna uppgifter eller att eleven självständigt eller med hjälp sätter egna mål, planerar, genomför och utvärderar det egna arbetet. I de finska skolorna användes 32% av lektionstiden till eget arbete medan samma siffra i Sverige var 70%. De finska lärarna hade även ett mer varierat lektionsinnehåll än de svenska lärarna. Dessutom undervisades de finska eleverna till 94% i helklass inom klassrummets fyra väggar medan samma siffra i Sverige bara var 74%. Andra skillnader mellan länderna var lärarnas ledarstil, synen på läxor och relationen till eleverna där de finska lärarna över lag utövade mer kontroll än de svenska. Klassrumsklimatet i de båda länderna skiljer sig åt i mindre grad.  Atmosfären i klassrummen upplevdes positiv i de båda länderna. Slutsats En förklaring till resultatskillnaderna mellan Sverige och Finland i PISA-undersökningen och de svenska elevernas försämring kan vara att lärarna i Sverige har en mer elevorienterad ledarstil medan lärarna i Finland har en mer uppgiftsorienterad ledarstil. I den elevorienterade ledarstilen är det den enskilda elevens förutsättningar som är i fokus och läraren ses som en handledare som vägleder sina elever i det egna arbetet. I den uppgiftsorienterade ledarstilen är det uppgiften, kunskapen som är i fokus och läraren ses en kunskapsförmedlare.