Violence is considered a public health problem in the United States, yet little is known about the benefit of using a combined epidemiology and criminology (EpiCrim) approach to focus on urban youth gun violence. The purpose of this general qualitative study was to determine in what ways Akers and Lanier's EpiCrim approach in tandem with Benet's polarities of democracy approach is explanatory of gun homicides by youth in U.S. urban areas and if the Youth Risk Behavior Surveillance System adequately addresses gun abatement measures. Data were collected through semi structured interviews of 16 criminal justice practitioners and medical professionals with experience relative to juvenile justice policies pertaining to gun violence. Interview data were inductively coded, then subjected to a thematic analysis procedure. The findings indicate that EpiCrim provides a platform to focus research efforts on complex issues that are drivers for behavioral risk factors associated with youth gun violence in urban areas. Participants perceive a necessity for legislative revisions supporting gun violence research and the reduction of privacy issues that pose barriers to EpiCrim research. EpiCrim research can provide data that help identify the root cause of youth gun violence in urban areas, and the Youth Risk Behavior Surveillance System does not fully address gun abatement measures. The positive social change implications stemming from this study include recommendations to local, state, and federal legislatures to explore legislative action to incorporate EpiCrim strategies as a method to reduce gun violence among youth in urban communities.

The increase of firearm-related violence has plagued Sweden, and specifically Malmö, for thirty years. This Systematic Literature Review gathered ten articles from different fields in order to discern the causes behind such an increase, the mechanisms of gun violence in a Swedish settings and the implications for Malmö on a criminological level. Results showed that a combination of factors such as the illegal importation of illicit firearms and the expansion of organized criminal groups in vulnerable territories were responsible for a shift of pattern in homicide. This change is preventing the police from properly solving homicide cases and the criminal justice system from prosecuting them. All in all, firearm violence is strongly related to gang activities in the three largest Swedish cities and the reason why Malmö is the most affected may be explained by the large number of clustered near-repeat shootings spread over three neighborhoods considered vulnerable. Actions have been taken though still require some analysis.

No description available.

A modern version of the Hippocratic Oath instructs physicians that, “prevention is preferable to cure.” As healthcare providers, physicians promote healthy behaviors to prevent social issues from becoming health issues. Firearm violence is a social issue that has led to significant morbidity and mortality making firearm related-injuries and deaths a major health crisis of our time. If physicians have a role as credible messengers and advocates for firearm injury prevention, the educational institutions that form them must have a role as well. Unfortunately, firearm injury prevention education is rare in undergraduate medical education curricula. This poses an ethical dilemma. Undergraduate medical education without firearm injury prevention education misses the opportunity to equip trainees to discuss firearm violence as a health issue. As a result, physicians’ agency to advocate, educate patients, and thus fulfill ethical obligations may be limited. In this paper, physician codes of ethics are briefly presented. A case study of educational inquiry for medical students regarding firearm injury epidemiology, violence as a public health issue, the role of physicians in firearm policy, as well as clinical bedside skills related to firearm safety and injury is described. A case for firearm injury prevention education in undergraduate medical education curricula is made. / Urban Bioethics

No description available.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse social påverkan upplevs ha i förebyggande av avvikande beteende och våldsutövning samt att diskutera hur Fittjabors förhållningssätt till och erfarenheter av preventiv vuxenroll och kollektiv självförmåga under perioden 1971–2020 kan förstås teoretiskt. Teori och metod: Den teoretiska referensramen utgörs av teorin om kollektiv självförmåga med fokus på social påverkan och teorin om sociala band med fokus på vardagsanknytning. Datainsamlingsmetoden utgörs av semi-strukturerade djupintervjuer med tio vuxna Fittjabor. Resultat och analys: Informanterna redogör för upplevda svårigheter men även för vikten av att utöva social påverkan vid förekomsten av avvikande och kriminella beteenden hos unga män i Fittja. De anser att vuxna lokalbor bör ha en grundläggande preventiv roll i förhållande till unga män i området. För att social påverkan ska kunna fungera brottspreventivt krävs enligt informanternas upplevelser att relationer mellan Fittjaborna stärks, att boende och verksamma aktörer i Fittja samverkar, att vuxna (både lokalbor och aktörer) bygger relationer till unga män i området samt att preventiva insatser sätts in tidigt. Vuxna Fittjabor har av informanterna med åren upplevts utöva allt mindre social påverkan och särskilt undvikit subgrupper av unga män, det vill säga unga män med tydlig koppling till en kriminell livsstil. Detta har i analysen diskuterats som en eventuell delförklaring till varför unga mäns beteenden under 2010-talet och 2020 upplevs ha nått en nivå som är svår att reglera med social påverkan. Analysen har vidare framhållit att social påverkan är ett beteende som vuxna lokalbor behöver träna sig själva i att utöva och unga män tränas i att motta, men även att det behöver utövas kontinuerligt och riktas mot samtliga unga män för att förebygga bildandet av subgrupper som frikopplar sig från den konforma samhällsordningen och lokalbefolkningens påverkan. / Aim: This study aims to investigate the perceived significance of social influence in deviant behavior and community violence prevention and to discuss how Fittja resident’s perceptions of pre­ventive adult roles and collective efficacy during 1971–2020 can be understood theoreti­cally.   Theory and method: The theoretical framework consist of collective efficacy theory, focusing on social influence and social bonds theory, focusing on everyday attachment. Data was collected by using semi-structured in-depth interviews with ten adult Fittja residents. Results and analysis: The informants report on perceived difficulties but also on the importance of exercising social influence towards young men with deviant and criminal behavior in Fittja. They believe that local adults should have a basic preventive role in relation to young men in the area. According to the informants, certain measurements need to be taken to obtain crime prevention effects from social influence: a) relations between Fittja residents need to be strengthened, b) collaboration between residents and local actors in Fittja needs to be established, c) adults (both residents and local actors) need to build relationships with young men in the area and d) preventive measures need to be taken early. Adult residents have according to the informants over the years been perceived to exert less and less social influence and especially avoid subgroups of young men, meaning young men with a clear connection to a criminal lifestyle. The analysis shows that this could be a possible partial explanation for why young men’s behavior during the 2010s and 2020 is perceived to have reached a level that is difficult to regulate with social influence. The analysis argues that social influence is a behavior that adult residents need to train themselves in exercising and young men trained in receiving, but also that social influence needs to be exercised continuously and directed at all young men to prevent the formation of subgroups that disconnect from conformity and the influence of the local population. / Populärvetenskaplig sammanfattning  Denna studie undersöker vilken betydelse social påverkan upplevs ha inom lokalsamhällen. Studien lyfter frågan huruvida boende i Fittja har reagerat på inkorrekta och kriminella beteenden hos unga män i området och om upplevs kunna vara en metod för förebyggande av avvikande och mindre kriminella beteenden samt på längre sikt våldsutövning i form av skjutvapenvåld. Tio vuxna Fittjabor har intervjuats om synen på sin egen roll i förebyggande av ungdomskriminalitet i området samt om upplevelser av hur de och andra Fittjabor har utövat social påverkan under perioden 1971–2020. Studien utgår från de teoretiska perspektiven social påverkan och vardagsanknytning som hämtats och modifierats ur teorin om kollektiv självförmåga och teorin om sociala band. De teoretiska perspektiven har integrerats med grund i idén om att när vuxna i lokalsamhällen har en god relation och dialog med unga män i området, så underlättas möjligheten att tillrättavisa dem om de skulle uppföra sig på ett avvikande eller mindre kriminellt sätt. Den framåt­blickande idén med perspektiven ifråga är att kontinuerlig dialogföring, relationsbyggande och tillrättavisning av unga män bryter inkorrekta och kriminella beteenden i ett tidigt skede och förebygger att beteendena utvecklas till grövre sådana, såsom exempelvis våldsbrott.  Resultatet och analysen visar att informanterna tycker att det är svårt att utöva social påverkan mot unga män som beter sig inkorrekt och kriminellt, men ändå anser att det är viktigt att göra det samt att vuxna har en viktig roll i denna fråga. De har även en upplevelse av att vuxna lokalbor behöver bygga relationer med varandra och med unga män samt samarbeta med olika aktörer i Fittja för att kunna förebygga ungdomsbrottslighet. Framförallt anser de att detta behöver göras medan unga män fortfarande är pojkar. Vuxna lokalbor i Fittja upplevs enligt informanterna ha utövat allt mindre social påverkan genom åren och särskilt undvikit unga män med lite stökigare och kriminella beteenden jämfört med mer skötsamma unga män från området. I analysen diskuteras det att detta skulle kunna vara en delförklaring till den upplevda förvärringen av unga mäns beteenden under 2010-talet och år 2020 och varför social påverkan under dessa senare tider flera gånger inte upplevs ha en inverkan på deras beteenden. Analysen påvisar att social påverkan är ett beteende som vuxna lokalbor behöver träna sig själva i att utöva och unga män tränas i att motta. Det konstateras vidare att social påverkan behöver utövas kontinuerligt och riktas mot samtliga unga män för att inte tillåta bildandet av mindre grupper av unga män som lever en kriminell livsstil och som lokalbefolkningen sedan inte kan hantera.