• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 5
  • 4
  • Tagged with
  • 9
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Kvinnors möten kring förvaltningen av mångkulturella platser : lokala perspektiv och strukturella hinder

Velasquez, Juan January 2005 (has links)
I det här kapitlet har jag uppmärksammat möten mellan tjänstemän och invånare, om hur kvinnor, utifrån sina situerade kunskaper, talar om hinder för integration och delaktighet i den lokala utvecklingen. De här situationerna varade en avgränsad period och blev mycket väsentliga för att skapa en mer verklighetsnära förvaltningspraktik. Genom att synliggöra kvinnors situerade kunskaper under mötena har tjänstemännen blivit medvetandegjorda om olika ojämställdhetskulturer som utgör hinder för kvinnors delaktighet i den lokala utvecklingen. Processen visar, enlig min mening, att lokala möten och lokala perspektiv kan ge insikter som kan leda till lösningar på stora strukturella problem som berör människor till vardags på lokal nivå. De här lokala mötena har exempelvis bidragit till Fittjas integration både lokalt och regionalt. Kvinnors delaktighet i mötena stärkte deras självförtroende och känslan av kvinnlig gemenskap lokalt. Den här gemenskapen började länka den lokala kvinnorörelsen till nationella/regionala rörelser. Mötena i allmänhet spelade en viktig roll för kvinnors egen organisering. Kvinnor kunde förbereda sitt deltagande och skapa lokala konstellationer för att kämpa vidare för bättre levnadsvillkor. Kvinnors situerade kunskaper kunde göra förvaltningarnas arbete mer känsliga för de specifika problem som kännetecknade livet på olika platser i Fittja. I mötena fick tjänstemän vetskap om hur kvinnor brukar göra för att driva frågor om lokal integration, samt kvinnors betydelse för platsens utveckling. Ett sådant mötesperspektiv kan ha varit betydelsefullt för att, med platser som utgångspunkt, medvetandegöra hur olika typer av maktasymmetrier längst kön, kultur och inkomster och boende gestaltas i konkreta situationer. Med hjälp av ett sådant plats- och mötesperspektiv blev det lättare för exempelvis tjänstemännen att förstå hur människor till vardags på olika sätt kan uppfatta samma verklighet i Fittja. Eftersom mötesdeltagarna hade olika platser att utgå ifrån erbjöd mötena möjlighet att bryta tendenserna att skapa polarisering mellan kvinnors- och tjänstemäns perspektiv. Mötena kan nämligen ha givit förutsättningar för en samsyn mellan det som tjänstemän och olika kvinnokonstellationer strävade efter på var sitt håll. I mötet kunde osynliga situerade kunskaper komma till tals, och nya krafter formas för att sträva efter olika förbättringar. Planering är ett ypperligt instrument i den lokala demokratiska utvecklingen. Att komma till full insikt om betydelsen av olika situerade kunskaper är ett viktigt steg på väg mot bättre förståelse om hur kvinnor, likväl som andra underrepresenterade grupper, tillämpar dessa kunskaper i vardagliga situationer. Studien av lokala möten i bostadskvarter, trappuppgångar, föräldramöten i skolan, föreningsmöten, etc.kan visa på verklighetsnära lösningar till integrationens utmaningar. Det skall understrykas att betydelsen av plats och lokala perspektiv borde utgöra viktiga utgångspunkter i planeringen för en hållbar samhällsutveckling.
2

Förortsfeminism – transversell politik

Velasquez, Juan January 2007 (has links)
Juan Velasquez is recognizing the difficulties that frame the fight against discrimination, segregation and racism in Sweden. Gender mainstreaming and anti-discrimination work usually go for disparate roads, in spite that growing racism, homophobia and antifeminism require bigger unification between civil society, administrators and the scientific community. To articulate these actors Velasquez proposes transversal politics. He has studied this type of transversal work within the frame of a research project conducted in the multicultural community of Fittja, Botkyka municipality in the metropolitan region of Stockholm. To advance this work he has developed a perspective based on participatory research that has turned into a transversal research. From the interaction among municipal officials, women’s networks and researcher, Velasquez seeks to make two fundamental contributions to the discussion on transversal politics. The first one is to engage in the local community. Transversal politics has been lifted as a perspective to build feminist alliances to overcome global patriarchal structures, and case studies on micropolitics related to that discourse are still few. Both the way in which women performed diversity as well as the search for community among them is subject to a series of conditions that frame what Velasquez in the context of a multicultural suburb in the Swedish welfare state calls a suburban feminism. The second contribution is based on a study how women in a place like Fittja overcome the conditions that frame their political underrepresentation. Velasquez shows how women practice what feminist scholars named ”rooting” to analyse their subordinate condition, advancing dialogues where the use of affections and feelings are fundamental. These affections have been important to make ”shifting”, to go from the understanding of subordination to the construction of a local alliance to face the patriarchal outline that concern them. The understanding of the conditions that frame the construction of local feminist alliances is also analyzed in relation to the problems that urban governance can generate, when a transversal frame between women networks, the public administration and researcher is established in order to empower underrepresented groups among women.
3

Allt lugnt efter Lugna Gatan? : En kvalitativ studie om upplevelser av Fittjaområdet efter nedläggningen av Lugna Gatan i Fittja

Özel, Deniz January 2017 (has links)
Fittja är en av Sveriges mest brottsutsatta förorter och därför har organisationen Lugna Gatan arbetat som trygghetsvärdar i området. Efter många år lades Lugna Gatans verksamhet ner och det påverkade många i området. Men hur påverkades de? Denna studie besvarar fråge­ställningen om hur de verksamma personerna i Fittjaområdet upplevde tiden med Lugna Gatan och tiden efter att de lämnat. Intervjuer gjordes med verksamma inom området och slutsatsen var att Lugna Gatans arbete skapade en trygghet i området som saknas med den nya aktören Skyddsvärnet, men Skyddsvärnet har däremot lyckats med att förbättra arbetet inom skolan till skillnad från Lugna Gatan.
4

Fittja Open 2011 : Platsspecifik konst och (re)presentation

Ahrens, Åsa January 2011 (has links)
This essay explores how artwork in the public space can be analysed, conceptualized and described by bringing attention to site. Through an analysis of artworks in the yearly art exhibition of Fittja Open 2011, the essay draws attention to site-specific art and structures of power. The principal aim is to present not only the exhibition of Fittja Open 2011 but also other artwork in the public sphere in Fittja, a suburb to Stockholm. From this point of departure other interests evolve that concerns the "image" of Fittja. The analysis, based on research in art history, architecture, ethnology and philosophy as well as qualitative interviews, also focuses on understanding the role of site and the relations between art practice, institutions and site. The result shows that there are problems with a ruptured interface between the artwork and site. The claim made throughout the thesis is that artwork in the public sphere of Fittja need to be sensitive to the conflicted issue of public space in order not to reproduce stereotypes. Despite the knowledge and insight about its local art situation, the study also points out certain insensibility on behalf of Botkyrka konsthall as regards social status and class.
5

Gender Renovation : A case study analysis of the feminist urban development project #UrbanGirlsMovement discussing gender-transformative urban planning techniques as a means for more equal cities

Anneroth, Emelie January 2019 (has links)
This thesis is a case study analysis of the feminist urban development project #UrbanGirlsMovement discussing how gender-transformative urban planning techniques impact local girls in the Million Dwellings Program area Fittja south of Stockholm. The thesis draws on a theoretical framework of feminist geography, intersectionality, and territorial stigmatization to analyze narratives from eleven girls participating in #UrbanGirlsMovement. The girls’ narratives reveal that it has been an empowering experience to be part of an urban development process as it has enabled them to recognize their own abilities. By re-evaluating the role of the planner to take on a more facilitating role, the girls shouldered the role of experts. It legitimized the girls’ ideas and designs, enabling them both to recognize and to use their own agency. Additionally, the process of redesigning a familiar place enabled the girls to regenerate the meaning of the urban public space around Fittja to mirror their own subjective spatial identities. The thesis shows that intersectional planning tools that transform, rather than inform, power and spatial oppression are crucial when renewing the Million Dwellings Program of Swedish suburbs. #UrbanGirlsMovement shows that a planning process is more than physical designs, it is as much a tool for enhanced democracy, equality, and justice in cities.
6

Back to the Future: Public Space Design by Girls : A case study of #UrbanGirlsMovement in Fittja, Sweden

Wrangsten, Caroline January 2019 (has links)
Livability, sustainability, and accessibility in urban public space are growing concerns in urban research and policy agendas. The professional field, however, lacks perspectives for public space qualities. Academic research about women and girls’ involvement in the re-design of public spaces is scarce. The Swedish suburb of Fittja in Botkyrka municipality is characterized by modernism and functionalism and at the beginning of a large refurbishment process. In 2018, think tank Global Utmaning initiated #UrbanGirlsMovement Botkyrka with the purpose of improving the public spaces of Fittja together with multiple stakeholders, particularly girls and young women from Fittja. In this case study, multiple methods and concepts from feminist urban geography and public space research are applied to examine how livability is illustrated and understood by girls and in which ways these learnings can inform urban public space policies. The results highlight ways to discharge patriarchal structures in public space using a compact and multifunctional urban form, accessible to all citizens through a variety of unprogrammed activity options, vibrant hangspace and green beautification. A feminist approach to urban livability shows the importance of understanding the diversity of perspectives to livability in public space, and that these perspectives matter for how we understand planning principles.
7

Remember the Future / Kom ihåg framtiden

Sandström, Nils, Wiklander, Jakob January 2014 (has links)
Remember the Future is a typological addition to the renowned Stockholm suburb of Fittja, an area built during the Million Programme in the early 70’s, and the project tries to weave itself into this unfashionable urban fabric. Fittja’s different building types share a strong common language, they remind us of a family, a group of siblings, all of the same generation. Our project enacts the return of a lost sibling, raised under very different circumstances, but unmistakably of the same blood, and its return changes the family dynamic forever. / Remember the Future är ett typologiskt tillägg till den ontalade Stockholmsförorten Fittja, byggd under Miljonprogrammet på tidigt 70-tal, och projektet försöker tråckla sig in i denna otidsenliga stadsväv. Fittjas olika byggnadstyper delar ett utpräglat gemensamt språk, de påminner om en familj, en syskonskara, alla från samma generation. Projektet iscensätter återkomsten av ett förlorat syskon, uppväxt under helt andra förutsättningar men tveklöst av samma blod, och dess återkomst förändrar familjedynamiken för alltid.
8

In Search of a Room of Their Own

Jannborg, Elsa January 2015 (has links)
This diploma thesis in architecture is a book composed of a combination of embedded anthropological documentation and creative fiction, written with help from Virginia Woolf and Marcel Proust. It is a story built up, fragment by fragment, that describesregular visits to the Girls Night events at a Youth Centre in Fittja, in Northern Botkyrka, south of Stockholm, where the author went to meet and spend time with a group of local girls on Thursday evenings in the Spring of 2015. Ungdomens Hus is a Youth Centre in Fittja for locals between the ages of 15 to 22. Many boys come and play games here, including pool, ping-pong, video games, the Turkish game Okey, boxing, they also watch TV and generally hang out. The ability for girls to occupy this room, on the other hand, tends to be reduced to three hours a week, when the room becomes a space for the girls alone: A room of their own. On Thursday evenings Rädda Barnen and the municipality Botkyrka arrange the Girls Nights in the Youth Centre in Fittja. This forum is open for all girls between the ages of 15 to 20 years old who live in Northern Botkyrka. The Girls Nights exists to make it possible for young women to make their presence visible, and for them to be able to take space at the Youth Centre, developing their courage to take place in other public spaces and in the context of contemporary society more generally. / Detta examensarbete i arkitektur är en bok som fått sin form från en kombination av antropologisk dokumentation och fiktion, skriven med hjälp från Virginia Woolf och Marcel Proust. Historien byggs upp fragmentariskt och beskriver regelbundna besök på Tjejforum på en ungdomsgård i Fittja, Norra Botkyrka, Stockholm, där författaren mötte och spenderade tid med en grupp tjejer på torsdagskvällar under våren 2015. Ungdomens Hus är en ungdomsgård i Fittja för ungdomar (15-22 år) i området Norra Botkyrka. Många killar går dit. De spelar biljard, pingis, tevespel, okey, boxas, tittar på teve och umgås rent allmänt. Möjligheten för tjejer att ta plats i detta rum, å andra sidan, tenderar att reduceras till tre timmar per vecka då Ungdomens Hus förvandlas till ett rum för bara tjejer: deras eget rum. På torsdagskvällar anordnar Rädda Barnen tillsammans med Botkyrka kommun Tjejforum på Ungdomens Hus i Fittja. Verksamheten är öppen för alla tjejer (15-20 år) i Norra Botkyrka. Tjejforum finns för att unga kvinnor i Norra Botkyrka ska få synas och ta plats på Ungdomens Hus, i andra offentliga rum och i hela vårt samhälle.
9

Erfarenheter av kollektiv självförmåga och upplevelser av unga mäns våldsutövning i Fittja : En studie om lokalsamhällets brottsförebyggande roll / Perceptions of Collective Efficacy and Experiences of Young Men's Violence in Fittja : A Study on Community Crime Prevention

Benali, Karima January 2021 (has links)
Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse social påverkan upplevs ha i förebyggande av avvikande beteende och våldsutövning samt att diskutera hur Fittjabors förhållningssätt till och erfarenheter av preventiv vuxenroll och kollektiv självförmåga under perioden 1971–2020 kan förstås teoretiskt. Teori och metod: Den teoretiska referensramen utgörs av teorin om kollektiv självförmåga med fokus på social påverkan och teorin om sociala band med fokus på vardagsanknytning. Datainsamlingsmetoden utgörs av semi-strukturerade djupintervjuer med tio vuxna Fittjabor. Resultat och analys: Informanterna redogör för upplevda svårigheter men även för vikten av att utöva social påverkan vid förekomsten av avvikande och kriminella beteenden hos unga män i Fittja. De anser att vuxna lokalbor bör ha en grundläggande preventiv roll i förhållande till unga män i området. För att social påverkan ska kunna fungera brottspreventivt krävs enligt informanternas upplevelser att relationer mellan Fittjaborna stärks, att boende och verksamma aktörer i Fittja samverkar, att vuxna (både lokalbor och aktörer) bygger relationer till unga män i området samt att preventiva insatser sätts in tidigt. Vuxna Fittjabor har av informanterna med åren upplevts utöva allt mindre social påverkan och särskilt undvikit subgrupper av unga män, det vill säga unga män med tydlig koppling till en kriminell livsstil. Detta har i analysen diskuterats som en eventuell delförklaring till varför unga mäns beteenden under 2010-talet och 2020 upplevs ha nått en nivå som är svår att reglera med social påverkan. Analysen har vidare framhållit att social påverkan är ett beteende som vuxna lokalbor behöver träna sig själva i att utöva och unga män tränas i att motta, men även att det behöver utövas kontinuerligt och riktas mot samtliga unga män för att förebygga bildandet av subgrupper som frikopplar sig från den konforma samhällsordningen och lokalbefolkningens påverkan. / Aim: This study aims to investigate the perceived significance of social influence in deviant behavior and community violence prevention and to discuss how Fittja resident’s perceptions of pre­ventive adult roles and collective efficacy during 1971–2020 can be understood theoreti­cally.   Theory and method: The theoretical framework consist of collective efficacy theory, focusing on social influence and social bonds theory, focusing on everyday attachment. Data was collected by using semi-structured in-depth interviews with ten adult Fittja residents. Results and analysis: The informants report on perceived difficulties but also on the importance of exercising social influence towards young men with deviant and criminal behavior in Fittja. They believe that local adults should have a basic preventive role in relation to young men in the area. According to the informants, certain measurements need to be taken to obtain crime prevention effects from social influence: a) relations between Fittja residents need to be strengthened, b) collaboration between residents and local actors in Fittja needs to be established, c) adults (both residents and local actors) need to build relationships with young men in the area and d) preventive measures need to be taken early. Adult residents have according to the informants over the years been perceived to exert less and less social influence and especially avoid subgroups of young men, meaning young men with a clear connection to a criminal lifestyle. The analysis shows that this could be a possible partial explanation for why young men’s behavior during the 2010s and 2020 is perceived to have reached a level that is difficult to regulate with social influence. The analysis argues that social influence is a behavior that adult residents need to train themselves in exercising and young men trained in receiving, but also that social influence needs to be exercised continuously and directed at all young men to prevent the formation of subgroups that disconnect from conformity and the influence of the local population. / Populärvetenskaplig sammanfattning  Denna studie undersöker vilken betydelse social påverkan upplevs ha inom lokalsamhällen. Studien lyfter frågan huruvida boende i Fittja har reagerat på inkorrekta och kriminella beteenden hos unga män i området och om upplevs kunna vara en metod för förebyggande av avvikande och mindre kriminella beteenden samt på längre sikt våldsutövning i form av skjutvapenvåld. Tio vuxna Fittjabor har intervjuats om synen på sin egen roll i förebyggande av ungdomskriminalitet i området samt om upplevelser av hur de och andra Fittjabor har utövat social påverkan under perioden 1971–2020. Studien utgår från de teoretiska perspektiven social påverkan och vardagsanknytning som hämtats och modifierats ur teorin om kollektiv självförmåga och teorin om sociala band. De teoretiska perspektiven har integrerats med grund i idén om att när vuxna i lokalsamhällen har en god relation och dialog med unga män i området, så underlättas möjligheten att tillrättavisa dem om de skulle uppföra sig på ett avvikande eller mindre kriminellt sätt. Den framåt­blickande idén med perspektiven ifråga är att kontinuerlig dialogföring, relationsbyggande och tillrättavisning av unga män bryter inkorrekta och kriminella beteenden i ett tidigt skede och förebygger att beteendena utvecklas till grövre sådana, såsom exempelvis våldsbrott.  Resultatet och analysen visar att informanterna tycker att det är svårt att utöva social påverkan mot unga män som beter sig inkorrekt och kriminellt, men ändå anser att det är viktigt att göra det samt att vuxna har en viktig roll i denna fråga. De har även en upplevelse av att vuxna lokalbor behöver bygga relationer med varandra och med unga män samt samarbeta med olika aktörer i Fittja för att kunna förebygga ungdomsbrottslighet. Framförallt anser de att detta behöver göras medan unga män fortfarande är pojkar. Vuxna lokalbor i Fittja upplevs enligt informanterna ha utövat allt mindre social påverkan genom åren och särskilt undvikit unga män med lite stökigare och kriminella beteenden jämfört med mer skötsamma unga män från området. I analysen diskuteras det att detta skulle kunna vara en delförklaring till den upplevda förvärringen av unga mäns beteenden under 2010-talet och år 2020 och varför social påverkan under dessa senare tider flera gånger inte upplevs ha en inverkan på deras beteenden. Analysen påvisar att social påverkan är ett beteende som vuxna lokalbor behöver träna sig själva i att utöva och unga män tränas i att motta. Det konstateras vidare att social påverkan behöver utövas kontinuerligt och riktas mot samtliga unga män för att inte tillåta bildandet av mindre grupper av unga män som lever en kriminell livsstil och som lokalbefolkningen sedan inte kan hantera.

Page generated in 0.0346 seconds