<p>Slåtterängen är en av Sveriges mest artrika marker. Artrikedomen uppstår genom att näringen i marken minskas. Detta sker genom att ängen årligen slås med lie eller slåtterbalk och sedan eventuellt efterbetas. På en slåtteräng finns värdväxter för mängder av insekter. Med tanke på den drastiska minskningen av ängsmarker som skett under 1900-talet, finns det risk för att många av dessa insekter dör ut i Sverige.</p><p>Syftet med detta arbete är att ta reda på om och i så fall på vilket sätt riktade åtgärder för skötsel av ängar skulle kunna gynna den biologiska mångfalden.</p><p>Jag har genom litteraturstudier tagit reda på vilka ängs- och betesmarksväxter som är värdväxter och / eller nektarresurser för fjärilar och vilken geografisk utbredning dessa växter har. Jag har även undersökt och beskriver hur en äng restaureras, hävdas samt hur den kan hävdas för att gynna insekter, specifikt fjärilar.</p><p>Av litteraturstudien framgår att många av fjärilarnas värdväxter kräver en näringsfattig miljö och därför gynnas av hävd. De traditionella slåttermetoderna räcker dock inte när det gäller fjärilar utan det krävs en anpassad skötsel av ängen. Detta inkluderar bland annat att noga välja tidpunkt under säsongen för slåttern, baserat på värdväxternas och fjärilarnas livscykler samt att ta hänsyn till de speciella krav på omgivningens variation och utformning som fjärilar har.</p><p> </p>

Slåtterängen är en av Sveriges mest artrika marker. Artrikedomen uppstår genom att näringen i marken minskas. Detta sker genom att ängen årligen slås med lie eller slåtterbalk och sedan eventuellt efterbetas. På en slåtteräng finns värdväxter för mängder av insekter. Med tanke på den drastiska minskningen av ängsmarker som skett under 1900-talet, finns det risk för att många av dessa insekter dör ut i Sverige. Syftet med detta arbete är att ta reda på om och i så fall på vilket sätt riktade åtgärder för skötsel av ängar skulle kunna gynna den biologiska mångfalden. Jag har genom litteraturstudier tagit reda på vilka ängs- och betesmarksväxter som är värdväxter och / eller nektarresurser för fjärilar och vilken geografisk utbredning dessa växter har. Jag har även undersökt och beskriver hur en äng restaureras, hävdas samt hur den kan hävdas för att gynna insekter, specifikt fjärilar. Av litteraturstudien framgår att många av fjärilarnas värdväxter kräver en näringsfattig miljö och därför gynnas av hävd. De traditionella slåttermetoderna räcker dock inte när det gäller fjärilar utan det krävs en anpassad skötsel av ängen. Detta inkluderar bland annat att noga välja tidpunkt under säsongen för slåttern, baserat på värdväxternas och fjärilarnas livscykler samt att ta hänsyn till de speciella krav på omgivningens variation och utformning som fjärilar har.

Det intensifierade jordbruket har en betydande påverkan på pollinatörer och det har resulterat i att både fjärilsarter och humlearter har påverkats negativt. Beroende på om arten är en specialistart eller en generalistart skulle det kunna ha en inverkan på hur pass känslig den är för sin omgivning. Humlorna i denna studie har delats in i grupperna generalist och specialist beroende på deras tunglängd och fjärilarna har delats in i likadana grupper fast i stället beroende på antal värdväxter. Med hjälp av data över humlor och fjärilar som samlats in i ängs- och betesmarker i södra Sverige, har denna studie undersökt hur specialister och generalister påverkas av mängden åkermarker i närliggande område över de senaste 15 åren. Resultaten visade på att mängden åkermark inte hade någon signifikant effekt på förändringen i antal individer över tid hos vare sig specialisterna eller generalisterna, det visade i stället på att blomtätheten hade en signifikant effekt både hos specialister och generalister. Anledningen till att mängden åkermark inte hade någon signifikant effekt skulle kunna bero på flera saker. Exempelvis att de områden som fanns runt omkring åkermarkerna, så som gräskanterna som delar av mellan åkermarker eller mellan väg och åkermark, var tillräckligt blomrika för att kompensera för åkermarkerna. Eller så skulle det kunna bero på att storlekarna på ängs- och betesmarkerna var tillräckligt stora för att åkermarkerna inte skulle ha en signifikant effekt på pollinatörerna.

The alarming rate at which we see the decline in biodiversity due to human activity has raised concerns about the well-being of our planet. Butterflies which serve as pollinators are an essential part of many ecosystems and sensitive indicators of environmental changes and can provide valuable insight into how ecosystems function and evolve. This thesis aims to create phylogenetic trees based on DNA sequences from butterflies and compare different nucleotide substitution models and methods in order to better understand butterflies' evolution and genetic relationships. Our approach was to use Markov theory to investigate how the four nucleotides are evolving. In regard to the comparison of models, the General Time Reversible model with more degrees of freedom was found to be better than the K80 model. Although the Maximum Likelihood and Pairwise Distance methods were found to have different transition rate matrices, the tree reconstructions had no registered differences. Interestingly, the Q matrix was found to be similar across butterfly families. These findings can suggest that it is possible to have a standard Q matrix when estimating or inferring evolutionary relationships among butterflies, and probably other animal groups. This should improve the accuracy of estimations within phylogenetics when dealing with small data sets. The information helps with reconstructing evolutionary relationships and species, therefore contributing to preserving biodiversity and thereby the ecosystems to whom they belong - and in addition humankind. / Den oroväckande takten med vilken vi ser en minskning i biologisk mångfald på grund av mänsklig aktivitet har väckt rädsla för vår planets fortsatta välbefinnande. Fjärilar som är en väsentlig del av många ekosystem fungerar som pollinatörer och indikatorer för miljöförändringar, vilket ger värdefull insikt om ekosystemens funktion och utveckling. Fjärilar fungerar som pollinatörer och är en viktig del av många ekosystem. Därmed är de känsliga indikatorer på miljöförändringar och kan ge värdefull insikt om hur ekosystem fungerar samt utvecklas. Detta kandidatexamensarbete syftar till att skapa fylogenetiska träd baserade fjärilars DNA-sekvenser och jämföra olika modeller för nukleotid substitution och metoder för att bättre förstå fjärilars utveckling och genetiska relationer. Vårt tillvägagångssätt var att använda Markovs teori för att undersöka hur de fyra nukleotiderna utvecklas. När det gäller jämförelsen av modeller visade sig General Time Reversible-modellen med fler frihetsgrader vara bättre än K80-modellen. Fastän Maximum Likelihood och Pairwise Distance metoderna visade sig ha olika övergångsmatriser fanns det inga registrerade skillnader i trädrekonstruktionerna. Ytterligare ett intressant resultat var att Q-matrisen var liknande oberoende av fjärilsfamilj. Detta kan tyda på att det är möjligt att ha en standard Q-matris när man uppskattar eller drar slutsatser om evolutionära samband mellan fjärilar och förmodligen andra djurgrupper. Vidare studier behövs men detta skulle förbättra noggrannheten av uppskattningar inom fylogenetiken när man hanterar små datamängder. Sammanfattningsvis hjälper nämnda insikter till att rekonstruera evolutionära relationer bland arter och bidrar därför till att bevara den biologiska mångfalden, tillhörande ekosystem och dessutom mänskligheten.

Mitt mål är att göra stadsrummet inbjudande för fler än bara människor och stärka ekosystemet där fjärilar är en viktig del, både som pollinerare och föda för andra arter. Jag har valt att hjälpa just fjärilar då deras antal under de senaste åren har halverats och är i starkt behov av stöttning.  Med design som verktyg kommer jag att introducera de värdväxter som fjärilen är beroende av för att överleva. För att skapa en så stor förändring som möjligt använder jag mig av ett objekt som redan har en stark närvaro i stadslandskapet nämligen lyktstolpen.   Jag har designat en växtbädd som är anpassad efter lyktstolpen och i den finns det möjlighet att plantera upp till 24 st växter. Tack vare lyktstolparnas strategisk placering kan man med hjälp av min design koppla ihop stadens grönområden och introducera växtlighet där det i dagsläget inte finns någon. Hade inte du velat bo i en stad med massa växter och vackra fjärilar?