<p>Bilaga: 1 CD</p>

<p>Bilaga: 1 CD</p>

Examensarbete 15 hp. Musiklärarexamen

Ett arbete om övningsmetod för långsamma satser. Jag tar upp svårigheterna med detta specifikt ur mitt perspektiv som flöjtist. / <p>Inspelningen innehåller ur Flöjtkonsert i D-dur op. 283 av Carl Reinecke, sats 2 - <em>Lento e mesto</em>. Indra Strautmanis - flöjt, Olga Tomilina - piano.</p>

No description available.

Under mitt sista läsår på musikhögskolan i Piteå har jag studerat andningstekniker och andningsövningar för blåsinstrument, specifikt flöjtspel. För att studera detta ställde jag två följande frågeställningar: På vilket sätt kan andningsövningar påverka musikaliska parametrar som dynamik, tonlängd och klang och kan användning av tre specifika andningsövningar innebära en förbättrad musikalisk uttrycksförmåga. För att besvara mina frågeställningar har jag valt ut tre olika övningar och försökt använda mig av dem i tre olika stycken. De tre styckena utmanar och ställer olika krav på andningstekniken. Mitt mål var att genom förbättrad andningsteknik och lungkapacitet kunna spela mer sammanhängande och inte behöva kompromissa mitt musikaliska uttryck. I slutändan lyckades jag uppnå de specifika mål jag satt upp, men även funnit att dessa övningar gett mig andra styrkor jag skulle vilja påstå är minst lika viktiga för en flöjtist. Fokuset på andningen i spelandet har resulterat i en större klang som är mer koncentrerad än vad den har varit innan, längre fraser och tydligare och kraftfullare dynamik.

I detta självständiga arbete gör jag en omfattande analys av första satsen i Carl Philipp Emanuel Bachs verk Flöjtkonsert i d-moll. I mitt arbete har jag studerat kompositörens liv och samtid, gjort en teoretisk analys av Allegrot i flöjtkonserten samt analyserat min övningsteknik och med hjälp av relevant litteratur fått nya verktyg till själva instuderingsprocessen av detta stycke.

Wolfgang Amadeus Mozart, underbarnet från Salzburg, levde under andra halvan av 1700-talet och anses av många som världens genom tiderna mest framstående kompositör. Under sina 35 levnadsår hann han tonsätta över 600 verk. Han skrev inte minst operor, symfonier, konserter, kör- och kammarmusik. Mozart komponerade fyra flöjtkvartetter för besättningen flöjt, violin, viola, och cello (K. 285, 285a, 285b, och 298). I den här uppsatsen har jag fördjupat mig i ett av dessa verk – Flöjtkvartett i C-dur K. 285b.          I arbetet har jag studerat flöjtens historia, Mozarts liv, med en närgående blick över den period då han komponerade flöjtkvartetterna, och till sist gjort en analys av kvartetten. I analysdelen har jag i styckets båda satser gått in på form, harmonik, och melodik i ett kronologiskt skeende.          Syftet med studien är att djupare förstå Mozarts komposition och uppbyggnad då jag själv ska spela kvartetten.          Ur analysen framgår det att Mozarts fabulösa kompositionsförmåga ger liv åt alla instrumenten i stycket. Melodierna och variationerna vittnar om en genial lätthet och formbarhet men lämnar samtidigt utrymme för utövarnas musikalitet. Det framgår också att flöjten har genomgått en stor utveckling sedan 1700-talet. Instrumentets dåvarande skick kan ha bidragit till eventuella dåliga anseenden och därmed att Mozart skrev så få verk för flöjt.          Jag har använt mig av diverse litteratur för att få en bättre förståelse av omständigheterna runt Mozarts verk. Jag har även använt mig av noter för att kunna analysera kvartetten. / <p>Examenskonsert</p><p>A. Vivaldi (N. Chédeville) - Sonat i g-moll ur "Il Pastor Fido"</p><p>P. Gaubert - Ballade</p><p>O. Messiaen - Le merle noir</p><p>W. A. Mozart - Flöjtkvartett i C-dur K.285b</p><p>Josefine Ansved, flöjt</p><p>Olivia Lundberg, violin</p><p>Sophie Bretschneider, viola</p><p>Ruben Friedman, cello</p><p>Georg Öquist, piano</p>

I det här arbetet undersöker jag hur min embouchure och klang i flöjtspelet utvecklas genom att utöver min dagliga övning på flöjten lägga in spel på piccola och altflöjt. För att dokumentera utvecklingen gjordes två ljudinspelningar där jag spelar Sergei Prokofievs Sonat för flöjt och piano på flöjt. Den första ljudinspelningen gjordes i början av arbetet och den andra i slutet av arbetet. Mellan inspelningarna lade jag in olika långa set och följder av de olika instrumenten för att embouchuren skulle utmanas så mycket som möjligt. Resultatet av arbetet är att embouchuren blivit mer flexibel och uthållig vilket gjort att klangen är mer öppen och klar.

I dagens samhälle finns ett enormt stort musikutbud. Under de senaste decennierna har tillgängligheten alltmer ökat för envar att gå på konserter och uppleva levande musik. Denna studies syfte var att utveckla mina möjligheter som utövande musiker och flöjtist att berika en konsertpubliks upplevelse och kommunicera musik oavsett publikens förkunskaper. Det gestaltas genom framförandet av Amy Beach’s Theme and Variations for Flute and String Quartet (1916/1920). För att uppfylla syftet utarbetades tre frågeställningar som behandlade hur jag kunde öka medvetenheten om performativa aspekter i mitt musicerande, på vilka sätt en publiks konsertupplevelse kan förhöjas och hur jag kunde använda scenisk gestaltning och musikkommunikation på min examenskonsert vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Studien genomfördes metodiskt genom musikanalys och instudering av notbild och konsertbesök för att erhålla publikperspektiv. Dessutom genomfördes två intervjuer med sakkunniga personer, en tidigare musiker och en forskare tillika pedagog. Studiens resultat indikerar att ett manus bidrar till att skapa ramar och struktur i att genomföra en konsert med god kommunikation med publik och medmusiker; musikanalys ger ökad förståelse för hur musiken bäst kan framföras; visuella markörer som val av klädsel har stor betydelse för publikens upplevelser av konserten då synintryck påverkar övriga sinnen. Till sist kan slutsatsen dras att kärnan i konsertupplevelsen är att etablera en dialog och kommunikation med musiker och publik vilket betyder att den individuella musikupplevelsen hos den enskilda åhöraren under en konsert är ett resultat av ett kollektivt skapande.