Bakgrund Risk är den faktor som de flesta sparare grundar sina fondbeslut på. Trots detta så använder sig de fyra storbankerna sig av fyra skilda metoder att presentera sina fonders risk på, där skalor och färgsättningar väsentligt skiljer sig åt. Utöver bankerna så har såväl Premiepensionsmyndigheten som Morningstar egna sätt att presentera fonders risk på. Detta förfarande gör det, ur risksynpunkt, till en mycket komplex fråga när det gäller för kunden att jämföra fonder från olika värdepappersinstitut. Syfte Syftet med denna uppsats är att beskriva hur riskrating genomförs av olika aktörer på den svenska kapitalmarknaden. Vi vill även förklara vilka skillnader och likheter som finns och utveckla en standardiserad modell för riskrating. Genomförande Genom att initialt studera värdepappersinstitutens publicerade material skapade vi oss en bild av vilken information som fanns tillgänglig för investeraren. Därefter genomfördes intervjuer med en representant från vardera bank och den information som samlades in jämfördes med det publicerade materialet för verifikation. En granskning genomfördes därefter för att reda ut vilka skillnader och likheter som finns storbankerna emellan samt hur riskratingen utfördes. Den standardiserade modellen för riskrating togs slutligen fram av oss efter att ha tagit del av synpunkter och råd från de intervjuade och andra finansiella aktörer. Slutsats Alla de undersökta aktörerna utgår från standardavvikelsen när de graderar sina fonder för risk. Det förekommer dock inblandning av subjektivitet från fondförvaltarnas sida för att justera för faktorer som inte standardavvikelsen fångar in. Det som främst skiljer de olika aktörerna åt är den tidsperiod som de använder sig av när de beräknar standardavvikelsen. De undersökta företagens riskskalor skiljer sig i form av olika färgsättningar, olika antal steg på respektive riskskala samt att vissa banker har bestämda standardavvikelseintervall. Den information som företagen presenterar angående risk är baserad på de bestämmelser och regelverk som FI i samarbete med Fondbolagens Förening tagit fram. Detta hindrar dock inte aktörerna att presentera ytterligare information gällande risk, vilket vissa gör. Vårt förslag på en standardiserad riskrating baseras endast på standardavvikelse med en tidshorisont på 36 månader. Utöver standardavvikelsen så skall även information gällande aktuella riskmått och riskfaktorer om varje fond presenteras. Författarna har även tagit fram ett förslag på hur ett fondfaktablad skulle kunna se ut.

<p>Bakgrund</p><p>Risk är den faktor som de flesta sparare grundar sina fondbeslut på. Trots detta så använder sig de fyra storbankerna sig av fyra skilda metoder att presentera sina fonders risk på, där skalor och färgsättningar väsentligt skiljer sig åt. Utöver bankerna så har såväl Premiepensionsmyndigheten som Morningstar egna sätt att presentera fonders risk på. Detta förfarande gör det, ur risksynpunkt, till en mycket komplex fråga när det gäller för kunden att jämföra fonder från olika värdepappersinstitut.</p><p>Syfte</p><p>Syftet med denna uppsats är att beskriva hur riskrating genomförs av olika aktörer på den svenska kapitalmarknaden. Vi vill även förklara vilka skillnader och likheter som finns och utveckla en standardiserad modell för riskrating.</p><p>Genomförande</p><p>Genom att initialt studera värdepappersinstitutens publicerade material skapade vi oss en bild av vilken information som fanns tillgänglig för investeraren. Därefter genomfördes intervjuer med en</p><p>representant från vardera bank och den information som samlades in jämfördes med det publicerade materialet för verifikation. En granskning genomfördes därefter för att reda ut vilka skillnader och likheter som finns storbankerna emellan samt hur riskratingen utfördes. Den standardiserade modellen för riskrating togs slutligen fram av oss efter att ha tagit del av synpunkter och råd från de intervjuade och andra finansiella aktörer.</p><p>Slutsats</p><p>Alla de undersökta aktörerna utgår från standardavvikelsen när de graderar sina fonder för risk. Det förekommer dock inblandning av subjektivitet från fondförvaltarnas sida för att justera för faktorer</p><p>som inte standardavvikelsen fångar in. Det som främst skiljer de olika aktörerna åt är den tidsperiod som de använder sig av när de beräknar standardavvikelsen. De undersökta företagens riskskalor skiljer sig i form av olika färgsättningar, olika antal steg på respektive riskskala samt att vissa banker har bestämda standardavvikelseintervall. Den information som företagen presenterar angående risk är baserad på de bestämmelser och regelverk som FI i samarbete med Fondbolagens Förening tagit fram. Detta hindrar dock inte aktörerna att presentera ytterligare information gällande risk, vilket vissa gör.</p><p>Vårt förslag på en standardiserad riskrating baseras endast på standardavvikelse med en tidshorisont på 36 månader. Utöver standardavvikelsen så skall även information gällande aktuella riskmått och riskfaktorer om varje fond presenteras. Författarna har även tagit fram ett förslag på hur ett fondfaktablad skulle kunna se ut.</p>

Uppsatsen analyserar bankmarknaden för de finansiella tjänsterna sparkontooch fondsparande från ett konsumentperspektiv, med fokus på informationsasymmetrioch inlåsningeffekter. Speciellt undersöktes skillnader mellanunga och äldre, och vilka möjligheter som fanns till förbättring. Uppsatsenbaserades på en enkätundersökning riktad mot främst unga ekonomstuderande,andra studerande och högutbildade. Skillnader och trender isvaren kopplades till tidigare forskning på området och förklarades utifrånStructure-Conduct-Performance-modellen och teori kring byteskostnader, intressekonflikteroch asymmetrisk information. Enkätundersökningen visadeatt konsumenter hade lite kunskap och att deras främsta informationskällavar banken. Vidare användes jämförelsetjänster i liten utsträckning, vilketsammantaget skapade ett starkt beroende till bankens rådgivning. Dennakunskapsbrist och beroendeställning är en av flera förklaringar till den bristanderörligheten på marknaden. Marknadsföringen för fonder kunde visasupplevas svagt vilseledande utan skillnader mellan ekonomstuderande ochövriga, vilket tyder på att upplevelsen inte främst beror på konsumentenskunskap men på marknadsföringens innehåll. Undersökningen kunde intepåvisa några skillnader mellan äldre och yngre i hur ofta jämförelsetjänsteranvändes. Ett problem var att antalet svarande som själva valt sparkontooch fonder var för lågt för att statistiska tester skulle vara tillämpligt. Ettproblem var att antalet svarande som själva valt fonder eller flyttat tillgångarmellan fonder var för lågt för att statistiska tester skulle vara tillämpligt.Möjligheten att förbättra situationen anses som god genom bland annatinförande av striktare regler kring marknadsföring av fonder och ökad informationtill konsumenterna för att öka deras makt.

Den svenska individens tillgångar slussas till allt större del till den växande fondmarknaden. Ett stort antal nya aktörer tar större plats på marknaden och ett mycket bredare utbud av varierande placeringsalternativ har framkommit. Dessa nya omständigheter har skapat en stor kunskapsbrist hos placeraren. Det är svårt att ta ett välgrundat beslut om hur ens kapital bör placeras. Samtidigt har fondförvaltarnas arbete ifrågasatts. Många undrar om det är trovärdigt att dessa professionella investerare kan leverera placeraren en högre förräntning. Denna uppsats undersöker hur förvaltare kan skapa mervärde i form av högre avkastning till sina placerare. Vilka aspekter av en fond och dess förvaltning har en stor påverkan på den kommande avkastningen? Tanken är att en placerare ska kunna utnyttja arbetets resultat för att underlätta valet av hur dess kapital bör förvaltas. För att hitta svar på frågorna gjordes en djupgående studie av en aktiefond som har haft en god relativ avkastning samt har en annorlunda förvaltningsstrategi. Vidare har även två erfarna förvaltare intervjuats. När man som placerare letar efter en placering som kan genera högre avkastning än index är det viktigt att hitta en fond vars strategi avviker från de vanliga. En fond som har en tydlig investeringsuniversum med ett begränsat antal innehav baserat på förvaltarnas erfarenhet och kunskap. Fonden ska ha aktiv förvaltning och justera innehavens storlek samt marknadsexponeringen. Att förvaltarna har rätt typ av incitamentsstruktur för att undvika negativ riskaversion är av stor betydelse.

Idag föreligger ett stort intresse för att placera i etiska fonder, men det råder delade meningar om vad en etisk fond innebär. Det finns ingen universell applicerbar kod utan det är upp till fondbolagen själva att definiera vad som är etiskt för dem. Det är således svårt att fastställa något entydigt begrepp för vad som kan anses vara etiskt eller inte då begreppet etik är såväl subjektivt och relativt samt varierar över tiden. Allt oftare uppdagas hur företag världen över kopplas till svåra missförhållanden eller är inblandade i oetiska verksamheter. Flera av dessa företag ägs indirekt av oss konsumenter genom våra pensionsmedel och privat sparande i fonder. Syftet med denna uppsats är att undersöka vad som menas med etisk fond. Uppsatsen kommer att genomföras utifrån en kvalitativ ansats med intervjuer av utvalda fondbolag på den svenska fondmarknaden.  En ökad transparens är önskvärt för att se hur fondbolagen arbetar. Sammanfattningsvis har konsumenterna ett relativt stort ansvar att undersöka vad som faktiskt gömmer sig bakom respektive fondnamn om de vill ha kontroll över sina sparpengar.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka om AP7 uppfyller sitt mål att ge sina sparare minst lika bra pension som övriga premiepensionssparare Metod: Uppsatsen baseras på en kvantitativ metod. Avkastningar riskjusteras med hjälp av Treynorkvot, Sharpekvot och Jensens Alfa för att kunna jämföras mot varandra. Slutsatser:AP7:s riskjusterade avkastning ligger något under Sveriges övriga premiepensionsfonder sett till både PPM-index och genomsnittet för de nio mest valda PPM-fonderna år 2013. AP7 har presterat en sämre riskjusterad avkastning än SIXRX och en bättre riskjusterad avkastning än en svensk statsobligation sett till undersökningsperioden.

Antalet hållbara fonder har ökat i Sverige och det har blivit vanligare att investera i de hållbara alternativen. Enligt portföljteorin borde däremot de hållbara fonderna generera en lägre avkastning än de traditionella fonderna, på grund av deras placeringsrestriktioner. Den tidigare forskningen visar på blandade resultat gällande skillnader i fondernas riskjusterade avkastning och få studier har gjorts på den svenska marknaden. Syftet med denna studie är att undersöka om den riskjusterade avkastningen skiljer sig åt mellan hållbara och traditionella fonder i Sverige. Studien undersöker 18 hållbara och 18 traditionella fonder mellan 2013 och 2017. Sharpekvot, Jensens alfa och Treynorkvot används för att beräkna den riskjusterade avkastningen. Resultatet visar att de hållbara fonderna i Sverige har en lägre riskjusterad avkastning än de traditionella fonderna. Däremot visar studien inte på några signifikanta resultat vilket leder till att det inte går att dra några slutsatser om den undersökta populationen.

På senare år har intresset för hållbarhet ökat i samhället. Allt fler vill bidra till samhället på ett positivt sätt genom att exempelvis källsortera, åka mindre bil eller minska på köttkonsumtionen. I och med det ökade intresset för hållbarhet, har även intresset för hållbara investeringsalternativ ökat. Studiens syfte är att undersöka sambandet mellan graden av hållbarhet och prestation hos fonder på den svenska fondmarknaden. Detta är en kvantitativ studie där totalt 32 svenskregistrerade fonder undersöks. Fonderna valdes ut från Morningstars onlineregister och jämfördes utifrån de fem hållbarhetsbetygen, där betyg 1 anses vara minst hållbart och betyg 5 är mest hållbart. Perioden som analyserades var 2015-01-01 till 2019-12-31. För att få fram ett resultat som kan besvara studiens frågeställningar användes faktisk avkastning, CAPM, Sharpekvot, Jensens alfa och Treynorkvot. Studien visar inte på några signifikanta resultat i att fonder presterar sämre desto hållbarare de är. Detta leder till slutsatsen att det inte går att bevisa att hållbara fonder presterar bättre eller sämre än konventionella fonder. / In later years, the interest for sustainability has increased in society. More and more people want to contribute to society in a positive way by for example, sorting at source, driving less with cars or reducing meat consumption. With the increased interest in sustainability, the interest in sustainable investment alternatives has also increased. The purpose of the study is to investigate the relationship between the degree of sustainability and performance of funds in the Swedish fund market. This is a quantitative study in which a total of 32 Swedish-registrered funds are examined. The funds were selected from Morningstar’s online register and compared on the basis of the five sustainability ratings, where grade 1 is considered as the least sustainable and grade 5 is the most sustainable. The period that was analyzed was 2015-01-01 to 2019-12-31. In order to get a result that can answer the questions of this study, actual return, CAPM, Sharpe ratio, Jensen’s alpha and Treynor ratio are used. The study does not show any significant results regarding the degree of sustainability and the performance. The conclusion regarding whether sustainable funds perform better or worse than conventional funds cannot be established.

No description available.

I och med ökad takt av klimatförändringar, global fattigdom och stigande havsnivåer har intresset och vikten av att investera hållbart ökat markant den senaste tiden, både för de stora och små investerarna. Den snabba tillväxten av hållbara investeringar har lett till problem som falsk marknadsföring, greenwashing, olika typer av miljö- och ESG-hets samt uppenbarat en avsaknad av standardiserade regelverk för sådana typer av investeringar. Detta är ett problem som privata investerare, stora investerare och andra investeringsorganisationer och institut uppmärksammar världen över. Den tidigare forskning tyder på att, trots att det finns verktyg som främjar hållbara bolag och kriterier för att sålla bort ohållbara bolag, verktygen varierar i kvalitet och omfattning. Det är därför svårt att säkerställa att hållbara investeringarna är genomgående hållbara. Forskningen tyder även på att Impact Investing aktörerna är för outforskade och att det krävs forskning som kartlägger hur aktörerna arbetar idag med kriterier och processen, och om de stämmer överens med definitioner av begreppet som tydligt avskiljer dem från andra hållbara investeringar såsom ESG-fonder. Syftet med studien var att undersöka investeringsprocessen och hållbarhetskriterierna som Impact investerare samt ESG-fondförvaltare implementerar för deras investeringar. Detta undersöktes genom intervjuer med aktörer från både investeringsgrupperna på den svenska marknaden. Detta för att kunna klargöra hur Impact Investing utvecklar hållbara investeringar. Det vi kan konstatera är att de till stor del använder likande processer men på olika sätt och med olika reglering. Impact investerarna lämnar inget utrymme för negativ hållbarhetspåverkan och vidtar resursintensiva processer för att säkerställa mätbarheten och den positiva påverkan på hållbarhet för varje investeringarna. Studiens resultat visar på att Impact investerarnas processer och kriterier är klart mer omfattande, och ställer högre krav på mätbarhet samt påvisad hållbarhetspåverkan, än ESG-fondförvaltarnas processer och kriterier.  Däremot saknar Impact Investing i dagsläget mycket av den övergripande regleringen och möjliggörande system för att kunna styra om det stora kapitalet inom finansvärlden. Det finns ett behov av ytterligare reglering samt systemutveckling för Impact Investings fortsatta tillväxt och legitimitet som en investeringsmetod som kan redovisa mätbar positiv påverkan på hållbarhet. Resultaten visar på att det finns ett behov av båda investeringsformer, och att de uppfyller olika funktion, därmed är det även viktigt att tydligt urskilja investeringsformerna för att minska tidigare nämnda greenwashing, något som vi gjort i denna studie. Bland annat visar studiens resultat på att ESG-fonder är mer lättillgängliga för privatinvesterare än Impact Investing, åtminstone för majoriteten av de investerare denna studie undersökt. Men även att ESG-fonderna i denna studie fungerar mer som en traditionell fond som följer vissa hållbarhetskriterier, medan Impact investerarna i denna studie är mer nischad och riktar sig till en specifik typ av bolag som kan generera mätbar positiv påverkan på prioriterade samhällsproblem.  Slutligen kan vi konstatera att studiens resultat tyder på att de Impact investerare som undersökts arbetar med Impact Investing på ett sätt som tydligt utvecklar hållbara investeringar mot att likna finansiell redovisning. Investeringar utifrån Impact Investing börjar likna finansiell redovisning i att de blir alltmer mätbara, och avkastning vad gäller hållbarhet mäts även i större utsträckning. Denna utveckling sker genom processer som enskilda aktörer antar, men även regleringar och ramverk som olika organisationer ämnar införa som standard.