<p>Utifrån en historisk jämförelse av de tre äldsta svenska ETFerna undersöker vi huruvida svensknoterade ETFer är en bättre placeringsstrategi än aktivt förvaltade Sverigefonder. Studien genomförs med de fyra utvärderingsmåtten Sharpe Ratio, Treynor Ratio, Jensen’s alfa samt Information Ratio för att se om ETFer ger högre riskjusterad avkastning än jämförbara aktivt förvaltade Sverigefonder. De tre ETFerna, XACT OMXS30, XACT OMXSB och XACT OMXSBULL jämförs mot samtliga aktivt förvaltade Sverigefonder som har som strategi att investera i stora bolag listade på Stockholmsbörsen. Samtliga utvärderingsmått ger tvetydiga resultat men två av de undersökta ETFerna visar sig ha genererat högre riskjusterad överavkastning än de jämförda fonderna. ETFernas överavkastning kan inte statistiskt säkerställas och bör därför tolkas med försiktighet. Vår undersökning indikerar dock att det kan vara mer fördelaktigt för privata investerare som värdesätter hög likviditet och aktierelaterade egenskaper att investera i ETFer framför aktivt förvaltade fonder.</p>

<p>Idag utgör fonder en allt större del av hushållens sparande och detta har central betydelse för god ekonomisk utveckling. Inte minst är fondsparande aktuellt då 2009 gick till historien som ett rekordår för fondsparande i Sverige. Faktum är att samtliga arbetstagare sparar i fonder geonom PPM-systemet.</p><p>Denna studie genomfördes i det övergripande syftet att skapa en inblick hur konkurrensen ter sig på fondmarknaden i Sverige genom att undersöka hur ett antal fondförvaltare upplevde att konkurrenssituationen ser ut. Därför ämnade vi att utreda vilka konkurrenskrafter är starka respektive svaga, samt vilka faktorer har betydelse vid en konkurrensanalys av fondförvaltare. Undersökningen omfattade sex fondförvaltare med privatpersoner som kundsegmentet, som hade minst fem fonder listade i PPM-systemet. Kvalitativa datorstödda intervjuer användes huvudsakligen som metodik.</p><p>Som teoretiskt ramverk användes en konkurrensanalysmodell bestående av fem konkurrens-krafter, skapad av Michael E. Porter, professor vid Harvard Business School. Teorin anger att den sammanlagda intensiteten i dessa fem krafter bestämmer hur branschstrukturen ser ut. Krafterna uttrycks i form av olika av hot som kommer från potentiella nyetablerare, köparens och leverantörens förhandlingsstyrka och makt, substitutprodukter samt konkurrens bland etablerade företag.</p><p>Efter att ha studerat hur sex fondförvaltare upplevde konkurrenssituationen kom vi fram till att de starkaste konkurrenskrafterna som råder var "stora aktörers dominans" och "hotet från distributörernas förhandlingsstyrka och makt". Även "hotet från potentiella fondförvaltare" och "hotet från substitutprodukter" var relativt starka krafter. Däremot var "hotet från investerarnas förhandlingsstyrka och makt" en ganska svag konkurrenskraft. Huruvida "hotet från leverantörer" utgjorde en stark eller svag konkurrenskraft är fortfarande i behov av ytterligare studier.</p><p>Våra slutsatser ledde fram till att det finns fler faktorer, än de fem konkurrenskrafterna, som har betydelse vid en konkurrensanalys av fondförvaltare. Hänsyn måste tas till storbankernas dominans samt särskilja investerarna från distributörerna. Sju faktorer bör därför utgöra grunden för vidare konkurrensanalys och strategiutforming för fondförvaltare.</p>

Syftet med uppsatsen är att ta reda på vilka faktorer som ligger till grund för bankers riskklassificering av fonder. För att få svar på frågan sökte vi kontakt med de fyra storbankerna, varav tre kunde ställa upp på intervju (Handelsbanken, Nordea och Swedbank). Dessa banker intervjuades via telefon då detta var den bästa metoden enligt vår synvinkel. För att få mer klarhet i ämnet har svaren från intervjupersonerna kompletterats med publicerat material på respektive banks hemsida. Det som framkom efter insamlingen av allt material från bankerna var att samtliga banker använder sig av skalor för att presentera risk på fonder. Skalformatet samt färgsättning varierar dock mellan bankerna. Faktorer som avgör i vilken riskklass en fond hamnar i är fondens investeringsinriktning, t.ex. om det är en aktiefond eller en räntefond. Aktiefonder har generellt högre risk än räntefonder och har därmed en högre standardavvikelse. Standardavvikelsen är den faktor som mest ligger till grund för fonders riskklassificering vilket samtliga banker betonade. Det är ett riskmått som innebär att ju högre standardavvikelsen är desto högre är risken. Standardavvikelsen grundar sig på historisk avkastningsdata som varierar mellan bankerna, men det vanliga är att standardavvikelsen grundas på 1, 3 eller 5 år bakåt i tiden. Det som avgör är hur lång tid fonden har funnits. Utöver standardavvikelsen så finns det andra parametrar som bankerna använder sig av vid riskklassificering. Handelsbanken använder sig exempelvis av value at riskmetoder och stresstester. Även Nordea använder sig av value at riskmetoder i vissa fall. I Swedbanks fall kan metoden inte vara särskilt central då metoden inte har nämnts. De övriga faktorer som påverkar i vilken riskklass en specifik fond hamnar är olika risker, där marknadsrisken är den risk som påverkar mest enligt respondenterna. Andra risker påverkar också i olika grad, men den största tonvikten ligger på marknadsrisken. De olika måtten som exempelvis sharpekvot, informationskvot och aktiv risk, ligger inte till grund för fonders riskklassificering.

This paper examines what affects the demand for five Swedish ethical funds between the years 1997-2007. The purpose of this study is to examine if there is a relation between fund value and other values than just financial. This study examines if the number of conflicts in the world and the media’s coverage of the climate change debate could have an impact on the demand for ethical fund. A multiple linear regression shows that we don’t have a significant result from the examined variables except for household wealth. The regression results indicate that only household wealth is significant to explain the demand for ethical funds. It’s interesting to see that risk premium isn’t significant for the decision to invest in the ethical funds we studied. The study shows that statics inferens cannot be used to show these correlations for conflict and climate.

Denna uppsats tar upp en viktig aspekt vid granskning av fonder, nämligen vad fonder jämförs mot, om de jämförs mot ett index inklusive eller exklusive utdelning. Detta är ett viktigt område som bland annat har uppmärksammats i media. Det har förekommit att vissa fonder gav missvisande information då de inkluderar utdelning medan dess jämförelseindex exkluderar utdelning. Således är syftet med denna uppsats att undersöka hur omfattande fenomenet är bland storbankerna i Sverige. Samt om det finns ett samband mellan att fonder redovisar en bättre kursutveckling än dess index om denna exkluderar utdelning. Studien avser att granska aktiefonder hos storbankerna, Handelsbanken, SEB och Nordea. Totalt granskades 165 stycken. Undersökningen har grundats på kvantitativa metoder där sekundärdata i form av hel- och halvårsrapporter har granskats. Vid granskningen av fondrapporterna togs hänsyn enbart till diagrammen som visade på kursutvecklingen jämfört med dess index. De aktuella teorierna i denna uppsats belyser kommunikationen mellan sändaren och mottagaren. Processkolan är en modell som fokuserar på överföring av meddelanden, hur en sändare och mottagare kodar och avkodar information. Kommunikationen anses vara en process som kan effektiviseras genom olika kanaler och media. The Communication Process bygger vidare på samma teori men behandlar kommunikationen på en djupare nivå, där flera processer involveras i kommunikationen mellan sändare och mottagare. Slutligen belyser The Buying Decision Process ett köpbeteende hos konsumenterna, från det att de utvecklar ett köpbehov till ett efterköpsbeteende. Resultatet av undersökningen visar att de flesta fonder som inkluderar utdelning redovisas mot ett jämförelseindex som exkluderar utdelning. Detta medför en missvisande bild då fonden inte jämförs mot ett likartat index. Ett samband har även fastställts där fonderna i två av tre banker visar på en högre kursutveckling än dess jämförelseindex om indexet exkluderar utdelning

Inledning Fondsparande är idag den vanligaste sparformen i Sverige. Den svenska fondförmögenheten uppgick fjärde kvartalet 2007 till ca 1 416 miljarder kr, och privatpersoner står för ca 80 procent av denna. Problemområde Fondförmögenheten är det totala värdet av fondens tillgångar och likvida medel. När fondförmögenheten ökar kan detta innebära att fondens tidigare investeringsstrategier inte längre fungerar på grund av prispåverkan på de aktier som köps och säljs. Detta kan ha negativ inverkan på fondens avkastning. Syfte Huvudsyftet med denna uppsats var att undersöka eventuella samband mellan fondstorlek och avkastning. Delsyftet var att undersöka hur stora och små fonder skiljer sig med avseende på förvaltningsavgift och risk. Metod Huvudsakligen har vi utgått ifrån en kvantitativ ansats i uppsatsarbetet. Sammanlagt har 30 fonder valts ut för studien. Fonddata har hämtats från Morningstars fondregister. Data har sedan bearbetats med hjälp av Excel och Minitab. Empiri och analys Resultatet visade att små fonder i genomsnitt har en högre avkastning än stora fonder. I genomsnitt var standardavvikelse och förvaltningsavgifter också högre för de små fonderna. Avkastningen visade sig ha ett signifikant negativt samband med fondförmögenheten inom gruppen med stora fonder, men inte i gruppen med små fonder. Vi fann även ett signifikant negativt samband mellan fondförmögenhet och standardavvikelse. Vid regressioner av riskjusterade avkastningar, i form av sharpekvot och alfa, fann vi inga signifikanta samband med fondförmögenhet.

Det finns idag en mängd olika former utav sparande, från att förvara pengarna i madrassen till att använda sig av mer eller mindre avancerade derivatainstrument. Något som blivit mycket populärt de senaste tre årtionden är att spara i fonder, och står idag för nästan en tredjedel av det totala sparandet. Det vanligaste fondslaget är aktiefonder och består, som namnet antyder, utav aktier eller aktierelaterade finansiella instrument. Under 1990-talet växte det dock fram en annan typ av fonder, s.k. hedgefonder. Denna typ av fonder fick snabbt fotfäste i USA, men den första svenska hedgefonden i sitt slag introducerades inte förrän 1996 vilket blev startskottet på en blomstrande hedgefondmarknad. Statistik från fondspararnas förening visar att hedgefonder idag är det investeringsalternativ som ökar snabbast och intresset har tilltagit lavinartat de senaste åren. Då syftet med en hedgefond är att generera en god avkastning oavsett konjunktur eller börsklimat är det rimligt att förvänta sig att denna typ av fonder kommer fortsätta växa. Detta inte minst med tanke på den senaste tidens börsutveckling. Begreppet hedgefonder är något komplicerat. Det finns idag inga regleringar för vad en hedgefond skall innehålla utan begreppet inkluderar en rad olika investeringsstrategier. Det var just detta som vi ansåg vara intressant, vilket lade grund för vår problemformulering som lyder: ”Skiljer sig avkastningen mellan hedgefonder beroende på vilken investeringsstrategi som används och hur presterar hedgefonderna inom de olika strategierna i förhållande till marknadsindex?” Vårt syfte med studien är således att undersöka om det finns ett samband mellan olika svenska hedgefonders investeringsstrategier och dess avkastningsmönster. Vi har i vår uppsats valt att praktisera en kvantitativ undersökningsmetod med ett deduktivt angreppssätt; då vi kommer att ta ansats i inom teorin för att göra observationer, för att sedan analysera och relevanspröva dessa observationer. Vi har en positivistisk syn på kunskap där vi empiriskt vill bekräfta och verifiera. Den teoretiska referensramen består främst av en förklaring av de olika investeringsstrategierna, samt ett antal olika statistiska modeller som behövs för att undersöka trovärdigheten i urvalet. Databearbetningen av rådata har uteslutande skett i Excel samt SPSS, där rådatamaterialet tillhandahållits av MoneyMate. De slutsatser vi kommit fram till är att de marknadsberoende och opportunistiska hedgefonderna har samma typ av avkastningsmönster, dvs. det går ej att skilja dessa åt när det gäller avkastningsmönstret. Vi kan ej dra några egentliga slutsatser kring de marknadsoberoende hedgefonderna då urvalet var för litet.

Fondsparande är något som berör alla svenskar, vare sig vi vill det eller inte. Vårt pensionssystem gör varje svensk per automatik till fondsparare och idag har 98 % av den vuxna befolkningen tillgångar i fonder. Den totala summan som svenskarna sparar i fonder har ökat under de senaste åren från 660 miljarder år 1998 till 1660 miljarder år 2007. Antalet fonder har tredubblats under samma period från 1200 till 3300 fonder. De flesta svenskar har idag sina pengar i aktivt förvaltade fonder vars uppgift är att ge en bättre avkastning än marknaden. Många forskare menar dock att det är omöjligt för en aktivt förvaltad fond att slå marknaden vilket medför att många svenskar i så fall inte får någonting extra för de höga avgifter som de aktivt förvaltade fonderna medför. Forskarna menar istället att det är bättre att investera i indexfonder som har en lägre avgift och ger samma avkastning som marknaden fonden investerar på. Svenskarna verkar dock inte lyssna till forskarvärlden då 92% av dem investerar i aktivt förvaltade fonder medan endast 8% investerar i indexfonder. Med detta som grund har vi i detta arbete valt att undersöka huruvida de aktivt förvaltade fondernas avgifter är motiverade genom att undersöka deras prestationer i förhållande till index under två utvalda år. Syftet med vår studie är att fastställa hur aktivt förvaltade svenska aktiefonder presterar i förhållande till sitt jämförelseindex under en uppåtgående respektive en nedåtgående marknad i ett försök att utreda om de höga avgifter som tas ut i aktivt förvaltade fonder är motiverade eller om det istället är bättre att investera i betydligt billigare indexfonder. Då vi vill fokusera på den vanlige svenskens fondsparande så har vi valt att skriva vår studie ur ett privatkundsperspektiv. För att svara på vår frågeställning och vårt syfte genomför vi en kvantitativ undersökning där vi jämför nio stycken aktivt förvaltade svenska aktiefonders prestationer mot ett jämförelseindex under 2006 och 2008. Fondernas prestationer jämförs med hjälp av ett antal prestationsmått och statistiska mått som vi beräknar för de olika fonderna. Vår undersökning är baserad på teorier inom portföljteorin, prestationsmått och den Effektiva Marknadshypotesen. Vi beskriver hur dessa teorier har utvecklats från deras grundkällor till den senaste utvecklingen inom varje teori för att visa att vi har en gedigen grund att basera vårt arbete på. Vi redogör för våra undersökningsresultat genom att presentera dessa i tabeller och i ett flertal diagram. Varje prestationsmått redovisas och diskuteras utifrån fondernas resultat. Vi diskuterar och analyserar varje resultat och sammanfattar vad de visar på i stort. Avslutningsvis så sammankopplar vi våra undersökningsresultat med våra två delsyften i en avslutande analys som lägger grunden för våra slutsatser. Dessa slutsatser presenteras därefter i vårt sista kapitel där vi även ger ett svar till vår frågeställning och vårt syfte. Vår undersökning visar att de högre avgifter som våra undersökta fonder tar ut i jämförelse med indexfonder inte gav någon bättre riskjusterad avkastning i förhållande till index under åren 2006 och 2008. Detta konstaterande grundar sig på att endast en av våra nio undersökta fonder gav en bättre riskjusterad avkastning i förhållande till index under dessa två år.

Bakgrund En stor majoritet av Sveriges befolkning sparar i fonder. Utbudet av fonder är mycket omfattande och det kan vara svårt för den enskilda fondspararen att välja fond. Till hjälp för investeraren finns företag som betygsätter fonderna utefter prestation. Det största av dessa företag är Morningstar. Syfte Vårt syfte är att undersöka huruvida det föreligger ett samband mellan Morningstars fondrating och framtida prestation. Vidare ämnar vi jämföra prediktionsförmågan hos Morningstars rating med en alternativ rating, baserad på Sharpekvot. Genomförande Tidsseriedata över fondkurser och Morningstar-rating för Sverige-domicilierade fonder samlas in. Fondernas prestation, mätt med ej riskjusterad avkastning och Sharpekvot, beräknas. Med hjälp av regressionsanalys undersöks om prestationen, efter ratingtillfället, skiljer sig mellan de olika betygskategorierna. Sambandet mellan Morningstar-rating och framtida prestation jämförs sedan med sambandet mellan en alternativ rating och framtida prestation. Vi undersöker även Morningstar-ratingens varaktighet. Slutsats Våra undersökningar visar på att det föreligger ett tydligt samband mellan rating och framtida prestation. Våra undersökningar där sambandet mellan Morningstars rating och prestation jämförs med en alternativ rating baserad på Sharpekvot visar på ett tydligare samband och en högre signifikans hos den alternativa ratingen. Studien av varaktigheten visar att en hög rating till viss del är varaktig. Resultaten pekar på att fondernas prestation upprepar sig vilket innebär att den effektiva marknadshypotesen kan ifrågasättas. / Background A large majority of the Swedish people invest in mutual funds. There is a vast amount of funds available to the investor and it may be difficult for the investor to choose between the funds. To assist the investor in choosing funds, there are a number of companies that rank the funds based on historical performance. The largest of these companies is Morningstar. Purpose The purpose of this study is to examine whether there is a relationship between the Morningstar fund rating and future performance. In addition to this, we aim to compare the predictive ability of the Morningstar rating with that of an alternative rating, based on the historical Sharpe ratio. Implementation We collect time series data of the funds’ NAV and Morningstar ratings of all mutual funds domiciled in Sweden. The funds’ in sample performances are then measured using un-adjusted return and Sharpe ratio. Via regression analysis we examine whether the performance, after the rating, differs between the different rating categories. A similar study is made based on the alternative rating, and the results are compared. In addition to this, we examine the persistence of the Morningstar ratings. Conclusion The results show that there is a strong relationship between the Morningstar ratings and future performance. However, our study of the predictive ability of the alternative rating shows that there is an even stronger relationship between the historical Sharpe ratio and future performance. Our study indicates that there exists, to some extent, a persistence in the Morningstar ratings, i.e. highly rated funds tend to keep high ratings. These results indicate that fund performance repeats itself, which is not consistent with the efficient market hypothesis.

Den vanligaste sparformen idag är att placera i fonder. Unikt för Sverige är den höga andelen hushåll som sparar i fonder. Hushållen står för cirka 80 procent av fondförmögenheten. Sverige innehar världsrekord i fondsparande och fondsparandet i Sverige är väl utbrett. De flesta av spararna vänder sig till sin bank när de vill spara. Tanken med vår uppsats är att ge en bred och genomgående insyn i vad ett fondsparande innebär och ge läsaren den förståelse som krävs för att föra ett aktivt fondsparande. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken av storbankerna som har lyckats bäst som fondförvaltare samt om avkastningens storlek är beroende av vilken bank man väljer. Fokuseringen kommer att ligga på de fyra storbankerna; Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank, eftersom merparten av svenska folket har sina sparade pengar där. Undersökningen har begränsats till en femårsperiod mellan åren 2001-2005. För att få fram de fonder som vår undersökning baseras på har vi valt att ta fram fonder från varje bank utifrån Morningstars kategorisystem, en fond per kategori, som är jämförbara med varandra. Därefter har vi jämfört fondernas avkastning med varandra samt med representativt marknadsindex. Våra beräkningar visar vilka fonder som gått bäst totalt sett, år för år och genomsnittlig avkastning. Fondernas avkastning, samt även beräkningar gjorda med hänsyn tagen till fondens risk, jämförs med marknadsindex. De riskmått vi beräknat är variansen, standardavvikelsen, beta, Sharpekvoten och Jensens-alfa. Resultatet av våra beräkningar visar att samtliga banker hade svårt att slå jämförelseindex. Endast en av de utvalda fonderna gav en högre avkastning än index. Totalt sett hamnade den bank som lyckats bäst i undersökningen mer än 50 procent efter index. Resultatet visade att avkastningen man får skiljer sig åt beroende på val av bank. SEB:s fondportfölj gav den bästa avkastningen och Handelsbanken den sämsta. På andra plats kom Nordea och trea blev Swedbank. Vår undersökning visade stora skillnader i avkastningen mellan storbankerna, det skiljde nästan 50 procent mellan den bästa och den sämsta banken.