Spelling suggestions: "subject:"fordringsrätt"" "subject:"ändringsrätt""
1 |
Lagligt betalningsmedel : vilken särställning bör kontanter ha?Nyström, Anna January 2016 (has links)
No description available.
|
2 |
Intercreditoravtal vid förvärv av företagsobligationer : särskilt om bundenhet och tolkning av 4 kap. 19 § LKFSvartz, Johanna January 2015 (has links)
No description available.
|
3 |
Är bitcoin en valuta? : en rättslig analys av virtuella valutor i ljuset av begreppen pengar, betalningsmedel och valutaWesterlund, Carolina January 2014 (has links)
No description available.
|
4 |
Rekonstruktion och lönegaranti : skall statens regressfordran ingå i ett fastställt offentligt ackord?Nyman, Jonas January 2013 (has links)
No description available.
|
5 |
Hur tokig får man vara? : kronofogdens hantering av oberättigae anspråk, särskilt vid bristande talerättNilsson, Sofie January 2017 (has links)
No description available.
|
6 |
Tredjemanspant och skuldsanering : en analys av rättslägetEliason, Emira January 2018 (has links)
No description available.
|
7 |
Besittning av och rådighet över medel innestående på konto / Possesion of and surveillance over the credit balance on an accountHansson, Maria January 2004 (has links)
<p>The possession over bills and coins has, on the whole, been replaced with a credit balance on an account. Almost all payments today are processed by transmitting digital data and not by using cash. The credit balance on an account is a demand that the holder ofthe account have towards his bank. </p><p>Law regarding three part relationships: By using Göranson’s theory you can say that the credit balance on an account may be object of possession. The holder of the account has independent and direct possession. By using the principle condictio indebiti, the holder of the account (A) can become owner of means despite that the person who did the deposit (B) did not intend to make the deposit to that specific account (A’s account). </p><p>Criminal law: The authors of the doctrine consider that the concept of the Swedish word ”besittning” is intended for physical objects and therefore the credit balance of an account may not be object of possession. According to the Supreme Court and the Court of Appeal may the surveillance over an account be place on level with possession. When the credit balance of an account may be deemed as object of possession, then the means of the account can be object of embezzlement and unlawful disposal.</p>
|
8 |
Besittning av och rådighet över medel innestående på konto / Possesion of and surveillance over the credit balance on an accountHansson, Maria January 2004 (has links)
The possession over bills and coins has, on the whole, been replaced with a credit balance on an account. Almost all payments today are processed by transmitting digital data and not by using cash. The credit balance on an account is a demand that the holder ofthe account have towards his bank. Law regarding three part relationships: By using Göranson’s theory you can say that the credit balance on an account may be object of possession. The holder of the account has independent and direct possession. By using the principle condictio indebiti, the holder of the account (A) can become owner of means despite that the person who did the deposit (B) did not intend to make the deposit to that specific account (A’s account). Criminal law: The authors of the doctrine consider that the concept of the Swedish word ”besittning” is intended for physical objects and therefore the credit balance of an account may not be object of possession. According to the Supreme Court and the Court of Appeal may the surveillance over an account be place on level with possession. When the credit balance of an account may be deemed as object of possession, then the means of the account can be object of embezzlement and unlawful disposal.
|
9 |
Hur långtgående är skyddet för borgenärsintresset när en gäldenär avlider under ett skuldsaneringsbeslut? : Betalningsplanens roll och borgenärers rätt till omprövning / What Extend of Protection is Provided to the Creditor When a Debptor is Deceased During a Dept Reconstruction? : The Significance of the Repaymentplan and the Creditors’ Right to an AppealCelik, Natalie January 2019 (has links)
Ett beslut om skuldsanering innebär att gäldenären befrias från betalningsansvaret för de fordringar som sätts ned i samband med skuldsaneringsbeslutet. Fordringsförhållandet mellan gäldenären och borgenärerna upphör således inte, utan skuldsaneringsbeslutet medför en civilrättslig förändring avseende betalningsansvaret. Skuldsaneringen syftar till att ge överskuldsatta gäldenärer chansen till ekonomisk rehabilitering, samtidigt som borgenärerna erhåller en realistisk lösning på problemet genom att åtminstone få betalt för viss del av fordringarna under en, i huvudregel, femårig period. Uppfyller inte gäldenären förpliktelserna enligt skuldsaneringsbeslutet finns omprövningsbestämmelser uppställda i skuldsaneringslagen som ger borgenärerna rätt till ändring av beslutet, eller att i vissa fall få beslutet upphävt. I det fall en gäldenär avlider under ett lagakraft vunnet skuldsaneringsbeslut är det inte lagstadgat vad som gäller för borgenärernas omprövningsrätt eller rätt till fullföljande av betalningsplanen. I NJA 2017 sid. 405 fann Högsta domstolen att gäldenärens dödsbo förpliktas att fullfölja betalningsplanen, men i det fall dödsboet inte fullföljer planen har borgenärerna inte rätt till omprövning av skuldsaneringsbeslutet. Problemet att ärvdabalkens regler syftar till att avveckla dödsboet samtidigt som borgenärernas intresse av att betalningsplanen fullföljs leder till att konflikt kan uppstå, om det visar sig att det i dödsboet finns tillgångar som överstiger skulderna. Ärvdabalkens regler går således inte så väl ihop med skuldsaneringslagen och att nå en lösning av situationen, till skillnad från hur Högsta domstolen bedömde i NJA 2017 sid. 405, har visat sig vara svårare än förväntat. För att inte skada den allmänna betalningsmoralen i samhället och för att allmänheten inte ska förlora förtroende för skuldsaneringsinstitutet, bör följaktligen en utvidgning av omprövningsgrunderna i skuldsaneringslagen göras. I det fall det finns tillgångar i dödsboet bör borgenärerna således ha rätt till omprövning av ett skuldsaneringsbeslut i två fall: om dödsboet inte fullföljer betalningsplanen och avvikelsen inte är ringa, och i det fall gäldenären förfarit illojalt under skuldsaneringstiden. Avskärs borgenärerna från rätt till omprövning av ett skuldsaneringsbeslut i dessa fall finns risk att borgenärskollektivet missgynnas, vilket kan inverka menligt på kreditinstitutet.
|
10 |
Double Dip – kan ett bolag som finansierat sig via ett koncerninternt finansbolag, som emitterat obligationer, utsättas för dubbla betalningskrav vid bolagets konkurs eller företagsrekonstruktion?Oxhammar, Vilhelm January 2024 (has links)
No description available.
|
Page generated in 0.0681 seconds